Italien bekräftar sitt ledarskap inom aluminiumåtervinning, med imponerande resultat som placerar landet i topp på den europeiska rankingen.
Återvinningsgraden för aluminiumburkar uppgår till 93,8%, en siffra som vida överstiger det europeiska genomsnittet på 76%. Även för aluminium i allmänhet sticker Italien ut med en återvinningsgrad på 70%, drygt 10 procentenheter över genomsnittet för andra länder på kontinenten. Dessa siffror är en källa till stolthet, men de avslöjar också ett strukturellt problem som hotar framtiden för den nationella återvinningskedjan. Trots de utmärkta resultaten inom återvinning utnyttjar den italienska industrin inte fullt ut sin kapacitet att behandla aluminiumavfall. Faktum är att många skrotbitar inte bearbetas i Italien utan exporteras till länder i ”Fjärran Östern” i Europa och Asien. Där återvinns aluminium till lägre kostnader, ofta med lägre miljöstandarder än de som gäller i EU.
Enligt uppgifter från Assomet-Centroal och Cial (Aluminum Packaging Consortium) uppgick aluminiumavfallet i Europa till 1,4 miljoner ton 2023, en ökning med 13 % jämfört med föregående år. Trots ökningen av mängden material som är tillgängligt för återvinning lämnar en betydande del av detta skrot Italien, vilket berövar landet värdefulla industri- och miljöresurser. Danilo Amigoni, VD för Assomet-Centroal, och Stefano Stellini, VD för Cial, belyste problemet under en presskonferens i deputeradekammaren. ”Aluminiumskrot konkurreras ut på marknaden av länder i Fjärran Östern, där det bearbetas med lägre miljöstandarder och genom subventioner som skadar Europa, och Italien i synnerhet”, sade Amigoni. Fenomenet med oreglerad export medför en rad nackdelar för Italien. Ur ekonomisk synvinkel förlorar den nationella industrin arbetstillfällen och mervärde. Att bearbeta skrot utomlands tar i själva verket resurser från en sektor som skulle kunna växa ytterligare och befästa Italiens ledarskap inom metallåtervinning. Ur miljösynpunkt bidrar överföringen av skrot till länder med lägre standarder till att försämra de globala förhållandena. Aluminium är ett 100% återvinningsbart material och kan återanvändas oändligt många gånger utan att förlora sina egenskaper, men återvinningsprocessen måste äga rum i anläggningar som respekterar rigorösa ekologiska parametrar för att säkerställa en verklig miljöfördel. Amigoni och Stellini efterlyser beslutsamma åtgärder för att förhindra att fördelarna med återvinning upphävs av en mindre strategisk hantering av exporten. För att lösa problemet föreslår Assomet-Centroal och Cial att man inför strängare europeiska standarder. Huvudkravet är att export av skrot endast ska tillåtas till länder som kan certifiera miljöstandarder som är likvärdiga med EU:s. Detta skulle garantera en mer rättvis konkurrens och ett bättre miljöskydd. En första positiv signal har redan kommit från den italienska politiken, som har inkluderat aluminiumskrot och andra icke-järnmetaller i det nationella övervakningssystemet för export av kritiska råvaror. Enligt branschexperter krävs dock ytterligare engagemang för att omvandla dessa initiativ till bindande regler på europeisk nivå. Aluminium är ett bra exempel på en cirkulär ekonomi, där ett material kan återvinnas oändligt många gånger utan att förlora i värde.
I ett globalt sammanhang där naturresurserna blir allt knappare är återvinning av aluminium en strategisk resurs för att minska miljöpåverkan och främja hållbar utveckling. Italien har visat att landet har den kompetens och infrastruktur som krävs för att utmärka sig inom denna sektor. För att behålla sin ledande ställning måste landet dock beslutsamt ta itu med problemet med oreglerad export och omvandla en svaghet till en möjlighet för tillväxt. Att vara ledande inom återvinning av aluminium är en viktig bedrift, men också ett ansvar. Italien måste fortsätta att investera i sin leverantörskedja för återvinning, främja höga miljöstandarder och stärka företagens konkurrenskraft. Samarbete mellan industri och politik kommer att vara avgörande för att ta itu med nuvarande utmaningar och bygga en cirkulär ekonomimodell som kan tjäna som ett exempel för hela Europa.