Italien gör betydande framsteg i sin strävan mot en fullständig digitalisering till 2030, men det finns fortfarande många utmaningar att ta itu med för att uppnå de ambitiösa mål som EU har satt upp.
Enligt EU-kommissionens landrapport uppvisar Italien en betydande men fortfarande outnyttjad potential inom många nyckelområden. Det skulle vara värdefullt att i detalj undersöka de olika nyckeltal som avgör Italiens väg mot digitalisering, och belysa både de framsteg som gjorts och de områden som behöver förbättras ytterligare.
Italien har gjort snabba framsteg när det gäller uppkopplingsmöjligheterna. Täckningen av VHCN-nät (Very High-Capacity Networks) och FTTP-nät (Fiber to the Home) ökade och uppgick till 59,6% 2023, en ökning med 11% jämfört med föregående år. Detta är dock fortfarande lägre än EU-genomsnittet på 78,8% för VHCN och 64% för FTTP. Täckningen på landsbygden är fortfarande särskilt problematisk, med endast 37,7% av områdena som täcks av VHCN/FTTP jämfört med EU-genomsnittet på 55,6%. Trots framsteg kvarstår betydande utmaningar. Skillnaden mellan stad och landsbygd är fortfarande markant, och spridningen till mindre tätbefolkade områden är komplicerad och dyr. Dessutom utgör bristen på kvalificerad arbetskraft ett betydande hinder för ytterligare expansion.
Anslutningstakten till snabbt fast bredband ökar också, även om den fortfarande är begränsad. År 2023 levererade 19,3% av de fasta bredbandsabonnemangen anslutningshastigheter på 1 Gbps eller mer, en ökning från 14,7% år 2022 och något högre än EU-genomsnittet på 18,5%. Italien siktar på att nå 100% VHCN-täckning 2026, ett ambitiöst mål med tanke på den nuvarande avmattningen i tillväxten. Italien uppnådde rikstäckande 5G-täckning 2022, med ett värde på 99,5% 2023. Dessutom täcks 88,3% av de italienska hemmen av 3,4-3,8 GHz-bandet, vilket möjliggör avancerade applikationer som kräver hög spektrumbandbredd. 5G-användningen är dock något lägre än EU-genomsnittet, med 20,4% av SIM-korten som är 5G jämfört med 24,6% av det europeiska genomsnittet.
Italien har gjort betydande framsteg inom e-förvaltning, särskilt inom e-hälsa och digitala offentliga tjänster för företag. Dessa förbättringar är viktiga för att främja landets konkurrenskraft, motståndskraft och digitala suveränitet. Ökningen av offentliga digitala tjänster är ett viktigt steg för att underlätta interaktionen mellan medborgare, företag och förvaltningar och göra processer mer effektiva och tillgängliga. Trots framstegen inom e-förvaltning är digital kompetens fortfarande en stor utmaning. Italien måste förbättra befolkningens digitala utbildning för att minska klyftan till andra EU-länder. Digital kompetens är inte bara viktigt för medborgarna utan också för företagen, som måste använda avancerad teknik som artificiell intelligens (AI) för att förbli konkurrenskraftiga.
Italienska företag använder sig fortfarande i begränsad utsträckning av artificiell intelligens. Denna försening kan äventyra landets konkurrenskraft i en sektor som i allt högre grad domineras av avancerad teknik. Italien gör dock betydande framsteg inom halvledarsektorn, tack vare regeringens uppmärksamhet och privata investeringar. Den italienska regeringen har främjat investeringar i halvledare genom Microprocessor Fund och skattelättnader för företag, vilket åtföljts av växande privata investeringar.
Italien är på väg att bli en nyckelspelare i utvecklingen av moln- och edge computing-teknik. Antalet edge-noder som driftsätts i Italien är dock fortfarande begränsat och utgör endast 6,5% av alla uppskattade edge-noder i EU år 2023. Bredbandsstrategin 2023-2026 innehåller åtgärder för att stödja skapandet av ett Edge-Cloud Computing-nätverk, men de operativa genomförandeplanerna är ännu inte klara. Italien har satt upp ett ambitiöst mål för kvantdatorer: att bygga 5 kvantdatorer till 2030. Detta mål stöds av kompetenscentrum och många projekt som bidrar till utvecklingen av högpresterande datorsystem (HPC) och kvantkapacitet. EU-kommissionen uppmanar Italien att öka ansträngningarna för att kombinera den gröna och den digitala omställningen. Denna integrerade strategi bör främja energi- och materialeffektiviteten i digitala infrastrukturer, särskilt datacenter, och stödja utvecklingen och spridningen av digitala lösningar som minskar koldioxidavtrycket inom sektorer som energi, transport, byggnader och jordbruk. Det är viktigt att övervaka och kvantifiera utsläppsminskningar till följd av användningen av digitala lösningar, i enlighet med EU:s riktlinjer. Denna övervakning kommer att bidra till att utveckla framtida policyer och attrahera relevant finansiering, och därmed bidra till målen för det digitala decenniet och klimatåtgärder.
Italien har potential att spela en ledande roll i EU:s tekniska ledarskap, särskilt tack vare sin starka bas inom halvledare, vilket är en betydande fördel när det gäller Edge Computing och Quantum. För att fullt ut kunna förverkliga denna potential måste Italien dock ta itu med flera nya utmaningar som inte är utan betydande svårigheter: förbättra uppkopplingen på landsbygden, öka befolkningens och företagens digitala kompetens och effektivt integrera den gröna omställningen såväl som den digitala. Italiens plan för återhämtning och resiliens (Pnrr), som är en av de mest effektiva i hela EU, avsätter 25,6% av resurserna till det digitala området, motsvarande 47 miljarder euro. Detta innebär en betydande möjlighet, men är fortfarande inte tillräckligt för att fullt ut uppnå målen för det digitala decenniet. Stor uppmärksamhet måste ägnas åt genomförandet och anpassningen till de olika befintliga strategiska planerna, i samarbete med alla enheter som är intresserade av genomförandet av programmet.
Deltagande i gemensamma initiativ med andra EU-länder är fortfarande avgörande för Italiens framgångar, men Italien anses hittills vara en av de absoluta stormakterna på det tekniska området och har därför redan kommit en bra bit på väg i utvecklingen av infrastrukturen. Internationellt samarbete kan ge ytterligare resurser, expertis och synergier som behövs för att ta itu med digitaliseringens utmaningar. Slutligen är medborgarnas aktiva medverkan avgörande. Enligt den särskilda Eurobarometern ”Digital Decade 2024” anser 71% av italienarna att digitaliseringen av dagliga offentliga och privata tjänster gör deras liv enklare, ett faktum som måste förbättras genom att involvera alla medborgare och se till att fördelarna med digitaliseringen är tillgängliga för alla.
Italien har gjort betydande framsteg när det gäller att uppnå målen för EU:s digitala decennium, men mycket arbete återstår att göra. Med fortsatt engagemang, strategiska investeringar och ett starkt internationellt samarbete kan Italien uppnå sina digitaliseringsmål och bli en teknikledare i Europa. När det gäller framtiden måste Italien fortsätta att driva på digitaliseringen inom alla sektorer. Det är viktigt att utveckla en robust infrastruktur som stöder införandet av ny teknik som artificiell intelligens, sakernas internet (IoT) och 6G-nätverk, som utgör nästa steg i utvecklingen av uppkopplingsmöjligheterna.
En avgörande aspekt kommer att vara investeringen i digital utbildning. Digital kompetens måste prioriteras, inte bara för unga människor utan även för den nuvarande arbetskraften. Kontinuerliga utbildningsprogram och repetitionskurser kommer att vara avgörande för att säkerställa att alla kan bidra till och dra nytta av den digitala omvandlingen. Små och medelstora företag (SMF) måste stå i centrum för digitaliseringsstrategin. Skatteincitament, subventioner och tillgång till avancerad digital infrastruktur kan hjälpa dessa företag att förnya sig och konkurrera globalt. Digitaliseringen av små och medelstora företag är avgörande för att stärka den italienska ekonomin och säkerställa en hållbar tillväxt.
Slutligen kommer ett effektivt samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn att vara avgörande. Regeringen måste fortsätta att skapa ett gynnsamt regelverk, samtidigt som företagen måste investera i forskning och utveckling. Tillsammans kan de ta itu med tekniska utmaningar och bygga en välmående digital framtid för Italien. Italien har en lovande men utmanande väg framför sig. Med en tydlig vision, riktade investeringar och ett kollektivt engagemang kan landet fullt ut förverkliga sin digitala potential och bidra väsentligt till målen för EU:s digitala årtionde.