Det finns gårdar och gårdar, de som respekterar lagarna och de som för vinst beslutar att gå in i olaglighet.
Satnam Singh, 31-åringen som dog i agroområdet Pontine efter att ha fått en lem amputerad när han arbetade på fälten, var ett offer för en av dessa. Ett fruktansvärt dödsfall som, om det behövs bevis, belyser den skrupelfria naturen hos arbetsgivare som utnyttjar dessa stackars olyckor i utbyte mot några euro.
Fenomenet med utnyttjande av arbetskraft är ett välkänt och sorgligt nog välkänt fenomen som går under namnet caporalato.
Caporalato är ett socialt och arbetsrättsligt gissel som plågar Italien, särskilt, men inte bara, i de södra regionerna. Detta fenomen består av olagligt utnyttjande av arbetskraft, ofta under halvslaveri, genom olagliga mellanhänder, så kallade ”caporali”. Dessa personer rekryterar arbetstagare, främst migranter som ofta är illegala, för anställning inom sektorer som jordbruk, i strid med arbetslagstiftningen och grundläggande mänskliga rättigheter.
Caporalato har djupa rötter i den italienska jordbrukshistorien, men det är under de senaste decennierna som den har antagit alarmerande proportioner. Orsakerna är flera och komplexa. Å ena sidan finns det ett behov av billig arbetskraft för att hålla priserna på italienska jordbruksprodukter konkurrenskraftiga på de internationella marknaderna. Å andra sidan finns det en sårbar migrantbefolkning, ofta utan uppehållstillstånd, som lätt kan utnyttjas.
Arbetare rekryteras informellt och transporteras till arbetsplatserna under omänskliga förhållanden. Arbetsdagarna är slitsamma, med skift på över 12 timmar, utan raster och under ofta extrema väderförhållanden. Lönerna är usla och i många fall måste arbetarna också betala arbetsgivarna en avgift för transport och boende, som ofta visar sig vara förfallet och överbefolkat.
Konsekvenserna av ”caporalato” är förödande både på ett mänskligt och ekonomiskt plan. I själva verket skapar detta utnyttjande en ond cirkel av olagligheter som också skadar hederliga företag, som tvingas konkurrera med dem som använder sig av olagligt arbete och ”caporalato” för att sänka kostnaderna.
Under de senaste åren har den italienska regeringen tagit flera initiativ för att bekämpa caporalato. Under 2016 antogs lag 199 som införde hårdare åtgärder mot arbetskraftsexploatering och skärpte straffen för företagare och arbetsgivare som inte följer lagen. Lagen innehåller också bestämmelser om beslagtagande av tillgångar och inblandade företag samt stöd- och skyddsprogram för brottsoffer.
År 2022 undertecknade ministern för jordbruk, livsmedelssuveränitet och skogsbruk, Francesco Lollobrigida, det interministeriella dekretet om ”social villkorlighet”. Åtgärden syftar till att garantera lämpliga arbetsvillkor, skydda hälso- och säkerhetsstandarder inom jordbruksföretag och bekämpa ”caporalato” och fenomenet med exploatering av arbetstagare inom sektorn.
Förutom lagstiftning är det dock viktigt med ett kulturellt paradigmskifte. Att öka allmänhetens medvetenhet och främja etiska jordbruksmetoder är avgörande steg. Företagen måste uppmuntras att certifiera sin produktionskedja och garantera anständiga arbetsvillkor.
Caporalato utgör en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett hinder för Italiens ekonomiska och sociala utveckling. För att utrota den krävs ett gemensamt åtagande från regering, näringsliv, konsumenter och det civila samhället. Det är bara genom samordnade åtgärder och ökad medvetenhet som vi kan sätta stopp för denna moderna form av slaveri och bygga en rättvisare och mer jämlik arbetsmarknad för alla.
Det är i detta perspektiv som den italienska regeringen agerar idag.
Minister Lollobrigida och minister Calderone, som ansvarar för jordbruks- respektive arbetsmarknadsfrågor, tillkännagav ett nytt steg i kampen mot ”caporalato” vid ett möte som hölls på arbetsmarknadsministeriet. ”Det gemensamma målet är att förklara krig mot ’caporalato’ och intensifiera åtgärderna för att motverka ett system som fördummar arbetet”, förklarade minister Calderone i slutet av mötet, ”äventyrar människoliv och hindrar tillväxten i en strategisk sektor som jordbruket.
Minister Lollobrigida kommenterade: ”Vi måste påskynda de rättsliga verktygen för att bekämpa fenomenet ’caporalato’, även genom jordbruksdekretet”, och tillade: ”En av de saker som framkom vid mötet är att det i dessa situationer uppstår ett fenomen: kriminalisering av en av länkarna i kedjan. Dessa dödsfall beror på brottslingar, inte på jordbrukssystemet”.
Kriget mot denna exploaterande praxis fortsätter därför och försöker utrusta sig med nya verktyg, först och främst kontroll. Det är ett svårt krig, särskilt eftersom man å ena sidan kämpar mot skrupelfria entreprenörers oärlighet och å andra sidan mot omertà hos dem som utnyttjas och som är rädda för att förlora de få euro som ofta är nödvändiga för att försörja hela familjer.
Vi är mycket hoppfulla om att den italienska regeringen till slut kommer att lyckas vidta kraftfulla åtgärder, men den kommer verkligen att behöva hjälp av goda företag och även av konsumenter som kan göra sin del genom att välja produkter som garanterar respekt för arbetstagarnas rättigheter.
FeMo