Subscribe
Tusentals patrioter har i helgen samlats i Madrid för att delta i mötet EUROPAVIVA24, den stora kongressen för europeiska patrioter som anordnas av ECR Party och VOX. Under hela lördagen hölls en rad paneler inom ramen för mötet där politiska, akademiska och sociala företrädare diskuterade utmaningar och möjligheter för kontinenten och för europeiska konservativa inför det kommande valet.
En av dessa paneler, som modererades av Alessandra Priante, ordförande för Italiens nationella turistbyrå, hade titeln ”Tourism looking at Judeo-Christian landmarks of Europe”, och i panelen deltog Andrzej Sadós, ambassadör och tidigare ständig representant för Polen vid EU, Gianluca Caramanna, ledamot av det italienska parlamentet för Fratelli d’Italia, och Patricia Rueda, ledamot av det spanska parlamentet för partiet VOX.
En av de första sakerna som sades och som möttes av godkännande och erkännande inte bara av talarna utan också av publiken, var i förhållande till de judisk-kristna referenserna i hela Europa. Alla är de en ständig påminnelse om de grundläggande pelare som har stöttat och måste fortsätta att stötta Europeiska unionen, och de uppmuntrar och inspirerar oss också att hålla vårt kulturarv levande. I själva verket är varje europeisk medborgare ansvarig för att värna om ett arv som sträcker sig över hela årtusenden och vars överlevnad från och med nu är en absolut nödvändighet för att den europeiska civilisationen ska fungera väl.
Kristen turism, och därmed också kulturturism, är en av de viktigaste rötterna som än idag fortsätter att vara ett grundläggande skäl för att locka medborgare från inom och utanför Europas gränser, vilket delas av Spanien, Italien och Polen, länder med starka kopplingar och attraktionskraft för denna turism. Så till den grad att Caramanna konstaterade att ”religiös turism är främjandet av våra värderingar och vår identitet”.
Men inte bara det. Turismen har också stor potential att dämpa de negativa konsekvenserna av avfolkningen i vissa landsbygdsområden i länder som Italien, Spanien och Frankrike. I detta sammanhang påminde paneldeltagarna om behovet av att öka värdet av det judisk-kristna arvet från våra nationer, som finner sin främsta exponent i arvet från våra byar.
Varje paneldeltagares slutanförande riktade sig till nästa Europaparlament och dess arbete på turismområdet. Viktiga slutsatser kan dras av några av dem. Sadós sade att även om de nya lagstiftarna har verktygen och processerna för att hantera framtiden, ”kan de inte göra det genom att glömma det förflutna, den gemensamma nämnaren för den europeiska kristna kulturen eller våra rötter”. Rueda betonade å sin sida att Europeiska unionen och, mer specifikt, den ”globalistiska eliten” måste sluta påtvinga hur varje suverän stats arv, seder och kultur ska förvaltas.
Detta är ett exempel på hur nationell och internationell politik kan formulera vektorer och strategier för att skydda det gemensamma arv som vi har erkänt i århundraden. Ett arv och en tradition som bygger på judisk-kristna värderingar och som bland mycket annat återspeglas i våra städers arkitektoniska och kulturella utsmyckning.
Turismen är en av de viktigaste sektorerna för den europeiska ekonomin, särskilt för de sydliga länderna. Den genererar enorma rikedomar och sysselsätter miljontals människor över hela kontinenten. Därför måste alla förslag som rör turismen ha en särskild plats i de program som partierna kommer att lägga fram i nästa val till Europaparlamentet. Vi har framför oss ett unikt tillfälle att främja en turism som respekterar, för en dialog med och förstår den levande kärnan i Europeiska unionens nationer. En turism som är öppen och öppen för dialog, men som står fast inför störningar från dem som anser att det inte finns något kvar av den judisk-kristna traditionen i Europa.