Subscribe
Mot valet i USA 2024
Motorerna går varma inför nästa amerikanska val där man skall tävla om den åtråvärda rollen som Förenta staternas president. En av de mest polariserade valkonflikterna på global nivå, med tanke på att man traditionellt väljer mellan demokraternas och republikanernas kandidat, med kvarstående resultat för de andra amerikanska partierna som libertarianerna och de gröna.
Valet 2020 avslutades med den omtvistade segern – på Trump-sidan – för Joe Biden (D) som vann över den avgående presidenten Donald Trump (D) med 51,31% och vann 306 väljare från 26 delstater. Segrarna i de så kallade ”swing states” var avgörande, det vill säga de delstater där republikanerna vann 2016 och demokraterna 2020.
I många fall var dock segrarna minimala: i Arizona vann Biden med bara 10.000 röster (0,3%), i Georgia med 12.000 (0,3%), i Wisconsin med 20.000 (0,6%). De 37 stora elektorerna i dessa tre stater skulle, om de bekräftats av Trump, ha lett till ett betydande oavgjort resultat, vilket i vilket fall som helst visar hur Amerika är djupt splittrat, vilket tydligt kunde ses från angreppet på Capitol Hill den 6 januari 2021.
Det finns många orosmoment inför de kommande valen i båda partierna. Från demokraternas sida är den naturliga kandidaten uppenbarligen den avgående presidenten Joe Biden, som dock lider av två allvarliga negativa faktorer: å ena sidan hans brist på popularitet (för närvarande ger opinionsundersökningarna republikanerna övertaget i folkomröstningen på nationell nivå) i nästan alla fall) och å andra sidan hans höga ålder, eftersom han kommer att inleda sin andra mandatperiod vid 82 års ålder.
De andra kandidaterna i demokraternas primärval är Dean Phillips (parlamentsledamot från Minnesota) och Marianne Williamson, en socialt engagerad författare. Namn som inte är stora namn och som inte på något sätt kommer att oroa Biden, som i stället kommer att få ta itu med Robert F. Kennedy Jr, en sjuttioårig advokat från den välkända Kennedy-familjen som har dragit sig ur kampen om demokraternas nominering men fruktar möjligheten att ställa upp som oberoende kandidat. I detta fall är det troligt att många röster från östkusten, där familjen Kennedy har sina historiska rötter, skulle kunna försvaga Biden och därmed demokraterna.
Situationen bland republikanerna är inte särskilt annorlunda, även om Donald Trump nyligen segrade i alla opinionsundersökningar och även fick stöd av Vivek Ramaswamy, en entreprenör som drog sig ur tävlingen efter de nedslående resultaten i Iowa, och Ron DeSantis, guvernör i Florida, som verkade vara den mest formidabla av motståndare. Men klyftan mellan den tidigare presidenten och det republikanska partiet är uppenbar: Trump bjöds inte in till någon primärvalsdebatt, han betraktas nästan som en outsider, och framför allt anser vissa stater att han inte är valbar, han anklagas både för sin roll i attacken på Capitol Hill, för innehav av konfidentiella och sekretessbelagda dokument samt för förfalskning av företagsdokument.
Hittills har därför det republikanska partiets ytterligare själ i primärvalen representerats av Nikki Haley, tidigare amerikansk FN-ambassadör och guvernör i South Carolina och företrädare för de neokonservativa, kända för en större benägenhet till ekonomisk liberalism och en mer aktiv roll för Förenta staterna i det internationella scenariot.
Men i alla opinionsundersökningar, och hittills även i primärvalsundersökningarna, anses Trump allmänt vinna. Resultatet var tydligt i både Iowa och New Hampshire, där Trump vann med mer än 51 % av rösterna. Faktum kvarstår dock att den interna partiapparaten fortsätter att inte på ett övertygande sätt främja hans kandidatur, och en eventuell fällande dom skulle inte kunna möjliggöra valframgångar mot Biden.
I opinionsundersökningarna ses Biden som en förlorare oavsett om hans utmanare är Trump eller om Nikki Haley möter honom. Han skulle ha haft hopp med Ron DeSantis. För Kamala Harris finns det dock ingen chans att hon skulle vara mer än 7 procentenheter efter Trump. Dessa omröstningar gäller dock alltid folkets röster, vilket är ett viktigt index men inte det enda elementet att ta hänsyn till.
I de enskilda delstaterna Arizona, Georgia, Pennsylvania och Wisconsin anses det vara ”too close to call”, dvs. med en skillnad som är lägre än den felmarginal med vilken presidentvalet kommer att avgöras där, med tanke på att det är ett paket med 56 elektorer. Andra viktiga delstater är Michigan, Nevada (som vanns av Biden) och North Carolina (som vanns av Trump) och även om demokraterna har en liten fördel i väljarprognoserna verkar republikanerna ha ett försprång i flera delstater.
Valkampanjen kommer säkerligen att bli avgörande och hittills är möjligheterna till en ”rematch” i konflikten mellan Biden och Trump mycket stora. Det kommer inte att finnas någon säkerhet förrän de två partiernas konvent har hållits: i Milwaukee (Wisconsin) för republikanerna den 15-18 juli; i Chicago (Ill.) för demokraterna den 19-22 augusti.