Subscribe
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, stärkte Europas åtagande att främja ett dynamiskt företagsklimat under sitt tal i Davos nyligen. Hon presenterade ”Competitiveness Compass”, en färdplan för att stärka Europeiska unionens (EU) konkurrenskraft under de kommande fem åren. Strategin, som har tagits fram med hjälp av Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi, syftar till att påskynda innovation, främja minskade koldioxidutsläpp och stärka den ekonomiska motståndskraften mot nya geopolitiska och ekonomiska utmaningar. Konkurrenskraftskompassen bygger på tre viktiga pelare: innovation, minskade koldioxidutsläpp och säkerhet. Med klimatförändringar och miljömässig hållbarhet som främsta globala prioriteringar har EU satt upp ambitiösa mål genom sin pakt för ren industri. Initiativet syftar till att stödja industrier med hög energiförbrukning, t.ex. stål-, cement- och kemiindustrin, så att de kan uppfylla strängare miljöstandarder utan att ge avkall på konkurrenskraften. Ett centralt mål med denna pakt är att sänka energikostnaderna och samtidigt uppmuntra införandet av ren teknik, vilket gör det möjligt för europeiska industrier att behålla en ledande position inom hållbar produktion. Konkurrenskraftskompassens andra huvudfokus är innovation. Europa har länge varit känt för sin höga standard inom forskning och utveckling, men det finns ett växande tryck på att omvandla denna expertis till marknadsledande teknik och tjänster. EU strävar efter att förbättra sina innovationsekosystem, särskilt genom att stödja nystartade företag och små och medelstora företag, som ofta möter hinder i form av finansiering, skalbarhet och komplicerade regelverk. Genom att främja innovation inom olika branscher hoppas EU kunna konkurrera mer effektivt med globala teknologiska kraftcentra. Den tredje pelaren – säkerhet och resiliens – har blivit alltmer angelägen mot bakgrund av den senaste tidens händelser, t.ex. covid-19-pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Dessa kriser har understrukit Europas alltför stora beroende av externa källor för kritiska resurser som energi, råvaror och avancerad teknik. För att minska denna sårbarhet strävar EU efter diversifierade leveranskedjor genom att skapa partnerskap med länder som Schweiz, Mercosur och Mexiko. Dessa allianser kommer att fokusera på hållbar handel och tillgång till viktiga resurser, vilket hjälper Europa att säkra sin energimässiga och tekniska självständighet. För att uppnå målen i konkurrenskraftskompassen har EU-kommissionen identifierat fem nyckelåtgärder, där särskilt tre åtgärder sticker ut för sin betydelse: Den första åtgärden handlar om att minska byråkratin, som länge har varit ett hinder för företag, särskilt små och medelstora företag. Dessa företag kämpar ofta under tyngden av överdrivna administrativa krav, som hämmar tillväxt och konkurrenskraft. Som svar på detta vill kommissionen minska 25 procent av de befintliga regleringsskyldigheterna, vilket ska effektivisera processerna och göra det möjligt för små och medelstora företag att fokusera på innovation och expansion. Det andra stora initiativet är inriktat på att undanröja hinder på den inre marknaden. Införandet av ”Regime 28” kommer att harmonisera skatte-, arbets- och insolvenslagstiftningen i EU:s medlemsländer. Genom att förenkla gränsöverskridande affärsverksamhet försöker EU skapa en mer integrerad och konkurrenskraftig inre marknad.
Slutligen prioriterar den femte åtgärden förbättrad samordning av politiken. Kommissionen är medveten om att fragmenterade insatser hindrar framsteg och kommer därför att införa nya samordningsverktyg för att främja samarbete mellan medlemsländerna. Dessa verktyg kommer att stödja utvecklingen och genomförandet av transnationella projekt av europeiskt intresse, vilket underlättar storskaliga investeringar och innovationer som gynnar hela regionen. Konkurrenskraftskompassen möter dock kritik, särskilt från miljöorganisationer. Kritikerna menar att minskad byråkrati och förenklade regleringar kan försvaga andra viktiga EU-politikområden, särskilt de som rör miljöskydd och energiomställning. Dessa grupper har uttryckt oro för att prioriteringen av ekonomisk tillväxt och innovation kan komma att ske på bekostnad av hållbarhet. Som svar på dessa farhågor har von der Leyen återigen bekräftat att EU inte kommer att kompromissa med sina miljöåtaganden. Hon betonade att den europeiska gröna given fortfarande är en hörnsten i kommissionens agenda och att de föreslagna reformerna är utformade för att komplettera, snarare än att undergräva, EU:s klimatneutralitetsmål. Integreringen av hållbarhet i konkurrenskraftskompassen återspeglar EU:s tro på att ekonomisk tillväxt och miljöskydd kan och måste gå hand i hand. Denna övergripande strategi gör det möjligt för EU att leda den globala kapplöpningen för konkurrenskraft genom innovation, minskade koldioxidutsläpp och säkerhet. Genom att skapa ett företagsvänligt klimat och främja investeringar försöker EU stärka sina ekonomiska grundvalar och bygga upp motståndskraft mot externa chocker. Förstärkt samarbete genom handelsavtal och hållbara partnerskap kommer att ytterligare stärka EU:s förmåga att utvecklas i ett snabbt föränderligt globalt landskap.