Kriget i Israel väcker oenighet inom Europeiska unionen

Kriget i Israel har, trots att det ännu är i sin linda, redan skapat oenighet inom Europeiska unionen. Även om medlemsstaterna är eniga om att fördöma Hamas attacker och stödja Israel i dess nuvarande tragiska situation, växer det sakta men säkert fram en spricka mellan medlemsstater som har olika ståndpunkter om fortsatt ekonomiskt stöd till palestinierna.

Några av dessa länder har redan uttryckt sin ståndpunkt genom sina ledare, antingen på presidentnivå eller på regeringschefsnivå. Och huvudargumentet för att fortsätta detta stöd är att det palestinska folket inte får förväxlas med terrororganisationen Hamas. Därav diskussionerna om huruvida det ekonomiska stöd som EU har beviljat Palestina under de senaste åren skall upphöra eller inte – ett mycket betydande belopp, avsett att stödja befolkningen i detta land som har varit i ständig konflikt med sin granne Israel i mer än ett halvt sekel. Å andra sidan är ståndpunkten i de stater där politiker – försiktigt eller häftigt – kräver att detta stöd skall upphöra förståelig, mot bakgrund av de attacker som orsakade tusentals döda och skadade av terroristorganisationen Hamas den 7 oktober. De firades på gatorna i västeuropeiska städer av medborgare med palestinskt ursprung som åtnjuter det skydd som dessa stater erbjuder, bland annat genom att de beviljas medborgarskap. Det är dock viktigt att överväga vilka konsekvenser ett eventuellt upphävande av detta stöd skulle få och om Europa, i avsaknad av lösningar på området, kan komma att stå inför en ny våg av migranter, särskilt i det nuvarande sammanhanget med en växande invandringskritisk opinion.

EU:s ”heta” reaktion omedelbart efter attackerna den 7 oktober uttrycktes av EU-kommissionär Oliver Varhelyi:

”Alla betalningar ställs in omedelbart, alla projekt granskas, alla projektbudgetar, inklusive för 2023, skjuts upp tills vidare, omvärdering av hela programmet”, skrev han på Platform X.

Men bara en dag senare meddelade EU-kommissionen att man inte skulle avbryta stödet till det palestinska folket genom sina medlemsländer, utan att man skulle ompröva hur stödplanen skulle genomföras i framtiden.

Kommissionens talesperson Eric Mamer medgav att det före Varhelyis tillkännagivande inte hade hållits några samråd i frågan och medgav att det tog timmar av samråd med medlemsländerna för att publicera vad som verkade vara en rättelse från EU-kommissionen. Ett råd med europeiska utrikesministrar verkar ha sammankallats för att harmonisera ståndpunkterna. Enligt det officiella tillkännagivandet sammankallades mötet av chefen för den europeiska diplomatin, Josep Borrell, för att diskutera situationen mellan Israel och Palestina. Enligt honom är Israels svar för att försvara sitt territorium legitimt, men det måste ske inom gränserna för internationell rätt, en åsikt som också delas av FN.

Spanien och Frankrike vill inte stoppa det ekonomiska stödet till den palestinska befolkningen

Spanien och Frankrike är två av de medlemsstater som inte vill stoppa det ekonomiska stödet och som officiellt har meddelat detta. De går med på en översyn av avtalet, men inte på att avbryta det ekonomiska biståndet – och hävdar att det finns ett behov av att inte blanda ihop ”terroristgruppen med den palestinska befolkningen”.

”Detta samarbete måste fortsätta, vi får inte blanda ihop Hamas, som finns på EU:s lista över terroristgrupper, med den palestinska befolkningen eller med den palestinska myndigheten eller FN-organisationerna på plats”, sade Jose Manuel Albares, tillförordnad utrikesminister, i en intervju med den spanska radiostationen Cadena SER.

”Vi är inte för att avbryta bistånd som direkt gynnar det palestinska folket och vi klargjorde detta igår för Europeiska kommissionen (…) Detta bistånd är inriktat på att stödja den palestinska befolkningen, inom områdena vatten, hälsa, livsmedelssäkerhet och utbildning”, sade det franska utrikesministeriet i ett uttalande enligt Agerpres.

Å andra sidan har två andra länder, Tyskland och Österrike, meddelat att de överväger att dra in stödet till palestinierna, som uppgår till flera hundra miljoner euro. Tyska regeringstjänstemän har meddelat att stödet till palestinierna kommer att omprövas. Samtidigt kommer Tyskland att diskutera med Israel hur utvecklingsprojekt i regionen kan förverkligas och samordna med internationella partners i detta avseende”, rapporterade Reuters.

Tyska konservativa vill sätta stopp för palestinskt bistånd

Mer radikalt har vissa tyska parlamentsledamöter, särskilt från den konservativa oppositionen, krävt ett slut på stödet till Palestina.

”Hela Europa, alla 27 stater, måste nu deklarera: vi behöver en ny början och vi kommer inte längre att finansiera terrorister”, sade den konservative Armin Laschet.

Tysklands tydliga hållning är förståelig i ett sammanhang där Hamas attack mot Israel firades på Berlins gator av ett pro-palestinskt nätverk. I detta sammanhang kräver kristdemokratiska och miljöpartistiska politiker en översyn av förbudet mot pro-palestinska föreningar i Tyskland och ifrågasätter till och med vissa tyska medborgares tillbakadragande.

Österrike: En av de starkaste pro-israeliska ståndpunkterna i Europeiska unionen

Pro-Hamas protester hölls också i Lyon, Frankrike, där demonstranter anklagade president Emmanuel Macron för att vara ”medskyldig” till det ”kriminella Israel”. Även om inga sådana protester hittills har ägt rum i större österrikiska städer, har förbundskansler Karl Nehammers regering redan meddelat att den kommer att dra in 19 miljoner euro i stöd till Palestina. Wiens ståndpunkt är inte förvånande. Det beror på att den österrikiska regeringen under de senaste åren har intagit en av de starkaste proisraeliska ståndpunkterna i Europeiska unionen. De flesta europeiska länder har (ännu) inte uttryckt någon officiell ståndpunkt i frågan. Detta gäller även Rumänien, där frågan om ekonomiskt stöd till palestinierna har förblivit outforskad även på den offentliga arenan. Detta trots att landet har traditionella förbindelser med Palestina, och många palestinska studenter har studerat vid rumänska universitet sedan före revolutionen i december 1989.

Enligt EU-kommissionär Oliver Varhelyi uppgår det nuvarande finansiella stödprogrammet för Palestina till nästan 700 miljoner euro. Det är en del av EU:s fleråriga plan för utvecklingsstöd till Palestina, som totalt uppgår till 1,2 miljarder euro. EU ger utvecklingsstöd till Palestina efter att USA ”skurit ned” finansieringen till FN:s organ för palestinska flyktingar – UNRWA – under Trump-administrationen. Det viktigaste officiella argumentet vid den tidpunkten klargjordes mycket tydligt av den dåvarande EU-kommissionären Johannes Hahn:

”Utan UNRWA och utan utsikterna till en tvåstatslösning kommer det bara att bli kaos och våld för både israeler och palestinier”. Och detta ”kaos” kan leda till betydande vågor av migranter från detta område till Europa.

FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar i Mellanöstern inrättades efter det arabisk-palestinska kriget 1948 och inledde sin verksamhet 1950. Vid den tidpunkten ansvarade UNRWA för 750 000 människor. Idag är 5,5 miljoner palestinier berättigade att dra nytta av byråns tjänster. De viktigaste tjänsterna är utbildning och hälsovård, och byrån driver 700 skolor och 140 kliniker som byggts under de senaste sju decennierna.

En minskning av EU:s stöd – som för närvarande står för nästan hälften av UNRWA:s driftsbudget – skulle kunna äventyra dess verksamhet, särskilt som organisationen var ”på gränsen till finansiell kollaps” i juni, enligt FN:s generalsekreterare Antonio Gutterez. Men sedan attackerna den 7 oktober har UNRWA kämpat för att ge skydd åt nästan 200 000 människor på Gazaremsan i de få skolor man driver, även om de flesta av dem skadades av den israeliska motattacken.

Vi kan inte avsluta denna artikel utan att säga att det är mycket troligt att Europa inom en snar framtid, och beroende på hur den konflikt som utlöstes den 7 oktober utvecklas, återigen kommer att bli målet för en ny våg av migranter. Ur denna synvinkel kommer de mest drabbade länderna att vara Spanien, Italien och Grekland, som ligger på huvudvägen för migranter som tar sig in i EU via havet.