Krisen mellan Ryssland och Ukraina fortsätter

Kinas och västmakternas roll

Det har gått exakt två år sedan de militära operationerna i Östeuropa inleddes.
Under de senaste månaderna har ett flertal betydande ukrainska offensiver ägt rum på ryskt territorium, i kombination med pågående och ihärdiga diplomatiska initiativ från västallierade.
Den senaste och mest betydelsefulla utvecklingen var den ukrainska attacken i den ryska regionen Kursk.
Ukrainska militära styrkor inledde en betydande offensiv på ryskt territorium från och med den 8 augusti, vilket ledde till ett skifte i Ukrainas strategiska tillvägagångssätt då man beslutade sig för att ta kriget till ryskt territorium.
President Zelenskyj sade i sina uttalanden om attacken mot Kursk att han var nöjd med hur hans trupper avancerar på fiendens territorium, också tack vare användningen av militära drönare som har träffat flera flygbaser, inklusive de i Belgorod och Lipetsk.
Minst fem personer har dött och 37 andra har skadats i den ryska regionen Belgorod i en ukrainsk attack, enligt guvernören i oblastet, som anklagade Kiev för att använda klusterbomber.
Under tiden har Ukraina rapporterat 6 dödsfall och 59 skador i Kharkiv.
Kiev-administrationen rapporterade att ukrainska luftförsvarsstyrkor framgångsrikt fångade upp och förstörde ryska drönare som närmade sig huvudstaden under natten.
Denna utveckling betonades av Estlands försvarsminister Hanno Pevkur (ER, Renew Europe) och Litauens Laurynas Kasciunas (TS-LKD, European Populare Party), som båda underströk vikten av EU:s fortsatta militära stöd till Kiev fram till dess att konflikten har lösts. Efter Ukrainas offensiv svarade Ryssland snabbt.
President Putin betecknade den ukrainska attacken som en ”storskalig provokation” och utlyste en antiterroristregim.
Ryska styrkor fortsatte sin motoffensiv och genomförde den 28 augusti en razzia på Sapphire Hotel i Kramators’k, där den brittiske journalisten Ryan Evans enligt uppgift var inblandad.
Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova hävdade att Evans var agent för den brittiska underrättelsetjänsten MI6, men sanningshalten i dessa påståenden har ännu inte bekräftats.
Ur diplomatisk synvinkel har Zelensky fått stöd av Europeiska unionen och USA, som har anslagit ytterligare 125 miljoner för att stödja den ukrainska armén, medan Nato har implementerat flygstöd genom att tillhandahålla de första F-16-planen.
Det internationella stödet är avgörande i konflikten: Väst har infört hårda sanktioner mot Ryssland i ett försök att försvaga landet ekonomiskt och påverka dess beslutskapacitet.
Den ukrainska attacken i Kurskregionen har väckt många frågor om hur regeringar som den kinesiska ställer sig till detta: President Xi Jinping har officiellt deklarerat att han vill hålla en neutral position utan att öppet ta ställning för någon av sidorna.
Regeringen har dock deklarerat sin avsikt att främja en fredlig lösning på konflikten: i maj förra året presenterade Kina och Brasilien, som styrs av Lula som ligger mycket nära Xi och Putins ståndpunkter, det så kallade ”sexpunktsöverenskommelsen”, för att få båda sidor till förhandlingsbordet.
Konflikten mellan Ryssland och Ukraina verkar fortsätta utan att någon tydlig lösning är i sikte.
Trots den pågående spänningen har CIA-chefen William Burns uppmanat den amerikanska kongressen att godkänna ett ytterligare militärt stödpaket som syftar till att stärka stödet till de ukrainska styrkorna.
Burns betonade Ukrainas förmåga till motståndskraft med internationell uppbackning, samtidigt som han framhöll vikten av att stödja landet mitt i krisen.
Den pågående rysk-ukrainska krisen är fortfarande en betydande källa till global spänning och har långtgående konsekvenser för den internationella stabiliteten.