Lagen om den digitala marknaden träder i kraft

Från och med den 7 mars gäller nya regler i EU. Sex stora tekniska anläggningar och tjugotvå tjänster påverkas

Från och med den 7 mars 2024 kommer de skyldigheter som följer av lagen om den digitala marknaden, den förordning som Europeiska unionen vill ha för att reglera konkurrenssystemet i världen för tjänster som erbjuds på den digitala marknaden på ett rättvisare och mer noggrant sätt, att träda i kraft. Förordningen hade föreslagits av Europeiska kommissionen i slutet av 2020. Enligt den planerade tidsplanen skulle förordningen, efter att ha antagits av Europaparlamentet och Europeiska rådet, ha trätt i kraft den 1 november 2022. Från och med maj 2023 hade reglerna börjat tillämpas.

Genom lagen om digitala marknader införs en ny bestämmelse som syftar till att begränsa otillbörliga affärsmetoder, vilket är avsett att säkerställa en konkurrensordning som främjar en bättre balans mellan offentliga och privata intressen, vilket är avsett att förbättra styrningen av den digitala världen.

Identifiering av grindvakter och regelverk

Med Digital Markets Act (”DMA”) ville EU först reglera de så kallade Big Teck-företagens ställning på den digitala marknaden. Begreppet ”big tech” syftar på företag som idag har monopol inom den digitala sektorn, med en kapitalomsättning på mellan 500 miljarder och 2 biljoner USD.

EU har först och främst fastställt de objektiva kriterier som behövs för att identifiera vilka som är de så kallade ”grindvakterna”, dvs. de stora plattformar som tillhandahåller digitala tjänster. Denna lista innehöll omedelbart t.ex. sökmotorer, sociala nätverk och snabbmeddelandetjänster. Förordningen talar om för gatekeepers vilka skyldigheter de måste uppfylla för att få arbeta inom Europeiska unionen och vilka åtgärder som är förbjudna. För att säkerställa att bestämmelserna i DMA efterlevs har Europeiska kommissionen genomfört marknadsundersökningar, för det första för att kvalificera företag som grindvakter, vilket krävs enligt förordningen, och för det andra, i itinere, både för att vid behov uppdatera de skyldigheter som ska verkställas och för att tillhandahålla användbara verktyg och strategier för att förhindra överträdelser av förordningen.

Från och med maj 2023 föreskriver förordningen att de berörda företagen inom två månader måste informera Europeiska kommissionen om de kan uppfylla de nödvändiga kriterierna för att bedriva verksamhet inom EU. Kommissionen måste inom 45 dagar besluta om utnämningen av grindvakter. De identifierade företagen måste sedan följa DMA inom sex månader efter kommissionens beslut.

Sex så kallade Big Teck-företag är hittills involverade, nämligen Alphabet, Amazon, Apple, ByteDance, Meta och Microsoft, för totalt 22 tjänster som faller inom ramen för den nya europeiska förordningen. Det gäller t.ex. sociala nätverk som Facebook, TikTok och Instagram, snabbmeddelandetjänster som WhatsApp och Messenger, sökmotorerna Chrome och Safari samt operativsystem (Google Android, iOs och Windows Pc Os). Det finns 6 så kallade Big Tecks inblandade.

EU är bland de första i världen (både internationellt och nationellt) att vidta åtgärder i denna fråga, och DMA är därför en av de första rättsakterna som fastställer regler för denna ekonomiska och kommersiella sektor. Fram till nu har företag som verkar på den digitala marknaden bedrivit sin verksamhet utan särskilda regler, eller förlitat sig på regler som utfärdats i den pre-digitala eran. På så sätt vill EU begränsa de stora teknikföretagens dominans och uppmuntra andra aktörer att delta.

Det är dock viktigt att betona och klargöra att DMA inte ingriper genom att modifiera det system av konkurrensregler som redan gäller i EU, utan kompletterar det som redan tillämpas.

Men vilka är dessa skyldigheter och förbud i lagen om den digitala marknaden? Bland ”saker att göra” (dvs. skyldigheter) hittar vi till exempel möjligheten att låta tredje parter interagera med grindvakternas tjänster, låta plattformsanvändare marknadsföra erbjudanden och teckna nya avtal med sina kunder även utanför grindvakternas plattform, låta dem som publicerar annonser på plattformarna göra oberoende verifieringar och tillhandahålla alla verktyg och information som är användbar för detta ändamål. Det man inte får göra (dvs. förbud) är t.ex. att behandla sina egna tjänster mer förmånligt än liknande tjänster eller produkter som erbjuds av tredje part, hindra konsumenter från att länka till företag utanför plattformarna, förhindra att förinstallerad programvara och appar avinstalleras, spåra användare och skicka reklam utan uttryckligt medgivande.

Enhetliga regler och sanktioner

Antagandet av lagen om den digitala marknaden har inte bara förtydligat regleringen av en ekonomiskt allt viktigare sektor som hittills saknat tydliga och säkra regler, utan har också bidragit till att standardisera bestämmelserna i medlemsstaterna, vars nationella lagar på området bidrog till fragmenteringen av EU:s lagstiftning.

Förordningen föreskriver böter på upp till 10 % av den totala omsättningen för företag som inte uppfyller sina skyldigheter. Dessutom föreskriver förordningen att påföljden kan fördubblas om företaget bryter mot reglerna en andra gång. Som svar på detta har Big Tech börjat tillkännage att stora och betydande förändringar kommer att göras under de kommande månaderna när det gäller tillhandahållandet av sina tjänster. För närvarande är dock ingenting säkert och konkret eftersom företagen väntar på att Europeiska kommissionen ska uttala sig om de föreslagna justeringarna.

Vad förändras för användarna och fallet Apple

Vad händer då med användningen av de tjänster som Europeiska kommissionen har identifierat bland dem som omfattas av DMA-reglerna? Meta har tillhandahållit betalversioner av Facebook och Instagram, utan reklam, för att följa de nya europeiska reglerna; dessutom kommer Meta att erbjuda möjligheten att blockera utbytet av data mellan olika tjänster, till exempel mellan Facebook och Instagram. Google har gett sig själv ett nytt utseende och arbetar med sin design för att erbjuda utrymmen med större synlighet i sin sökmotor för tjänster som liknar sina egna som erbjuds av andra. Google meddelade också att man arbetar på att göra Google Ads-systemet mer transparent. Slutligen, precis som Meta har gjort, har Google också planerat att införa möjligheten att blockera utbytet av data mellan de olika tjänster som erbjuds, till exempel mellan Google Maps och Chrome.

Mer komplex är situationen för Apple, som fram till nu har haft en starkare kontroll och varit mindre öppen för konkurrens när det gäller de tjänster de erbjuder. Det amerikanska storföretaget väntar på Europeiska kommissionens svar på anpassningsplanen, men klimatet mellan företaget och EU är redan kokhett på grund av de böter på 1,8 miljarder euro för konkurrensbegränsande beteende som Europeiska kommissionen redan har utfärdat under de senaste veckorna.

Enligt EU-kommissionen har Apple inte följt EU:s antitrustregler genom att tillhandahålla begränsningar som hindrade iOS-användare från att lära sig om och använda billigare musikabonnemangstjänster. EG ansåg att det kaliforniska företagets agerande stred mot artikel 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Margrethe Vestager sa att Apple under mer än tio år ”missbrukat sin dominerande ställning på marknaden” och förhindrat ”utvecklare från att informera konsumenterna om att det finns alternativa och billigare musiktjänster utanför Apples ekosystem. Detta är olagligt enligt EU:s antitrustregler” och är, som nämnts, anledningen till böterna som utfärdats mot det Cupertino-baserade stora teknikföretaget.

Just därför är en av de första innovationerna som Apple erbjuder sina kunder just möjligheten att få tillgång till alternativa och konkurrerande appbutiker.

Vi väntar därför på att få se hur denna nya förordning under de kommande månaderna kommer att göra marknaden i Europa rättvisare och ytterligare förbättra de tjänster som erbjuds medborgarna.