Subscribe
I Europa är genomsnittet 6,5 och det finns ett projekt för att eliminera dem
I diskussionen om utbildning och läxor framstår Italien som en viktig fallstudie, med uppgifter som indikerar ett genomsnitt på 11 timmar per vecka för gymnasieelever, vilket är betydligt högre än det europeiska genomsnittet på 6,5 timmar. Detta fenomen väcker intresse och oro inte bara nationellt utan även internationellt, med ett antal studier och projekt som syftar till att förstå hur läxor påverkar elevernas inlärning och att skissera nya utbildningsstrategier. Analysen av data, inklusive den som samlades in av OECD-PISA 2018, visar hur unga italienare ägnar en betydande mängd tid åt läxor, särskilt i högstadie- och gymnasieskolor. Dessa uppgifter, i kombination med den relativt låga klassificeringen av det italienska utbildningssystemet enligt Pearsons granskning, väcker frågor om systemets effektivitet och rättvisa.
Jämfört med andra europeiska länder finns det en mängd olika tillvägagångssätt, från att minska läxorna i länder som Danmark, Finland och Sverige, till att helt ta bort dem i Bulgarien, Rumänien, Lettland och Danmark. Även Frankrike, som har en betydande andel läxor, ligger under det italienska genomsnittet. Utöver Europa lägger länder som Brasilien, Argentina, Japan och Storbritannien mindre tid på läxor än Italien. Det finns flera pedagogiska skäl som talar för att minska eller helt ta bort läxor. För det första bör tiden hemma ägnas åt vila och avkoppling, vilket är avgörande för elevernas övergripande utveckling, och för det andra kan läxor förvärra ojämlikheter, eftersom inte alla elever har de resurser eller det stöd som behövs för att slutföra dem på ett effektivt sätt.
Att avskaffa läxor skulle kunna leda till större rättvisa i utbildningssystemet, så att eleverna kan ägna mer tid i skolan åt praktiska, samarbetsinriktade och interaktiva aktiviteter. Detta tillvägagångssätt främjar aktivt lärande och förvärvandet av mjuka färdigheter som är avgörande för att lyckas i den moderna världen. För att framgångsrikt implementera en strategi för att minska eller eliminera läxor krävs en investering i ytterligare utbildningsresurser, inklusive välutbildade lärare, modern undervisningsutrustning och lämpliga utrymmen för samarbetsinlärning. Dessutom är det viktigt att aktivt involvera studenterna i beslutsprocessen kring utbildningsaktiviteter och uppmuntra dem att delta i utformningen av läroplaner.
Analysen av utbildningspraxis i länder som Finland, Tyskland och Spanien erbjuder intressanta idéer för en översyn av läxor även i Italien. I Finland, till exempel, finns det ingen strikt reglering av läxor, och balansen mellan skolarbete och elevernas fritid främjas starkt. Finska lärare uppmuntrar aktivt lärande och utforskande, vilket minskar beroendet av läxor. Även i Tyskland och Spanien finns det förordningar och riktlinjer som reglerar mängden och typen av läxor, med tonvikt på balansen mellan skolarbete och elevernas fritid. Lärarnas aktiva förhållningssätt och föräldrarnas engagemang är viktiga faktorer i dessa sammanhang.
Även om Europeiska unionen inte har några specifika bestämmelser om läxor, främjar den politik som indirekt påverkar utbildningspraxis, till exempel studenters rörlighet, användning av digital teknik och integration. Initiativ som European Education Monitor och Europa 2020-strategin ger en ram för att förbättra utbildningskvaliteten och främja ett mer aktivt och inkluderande lärande. Att analysera hur läxor påverkar elevernas utbildning och välbefinnande kräver en helhetssyn och ett gemensamt engagemang för att hitta innovativa och balanserade lösningar. Att införa utbildningsmetoder som bygger på aktivt lärande och samarbete under skoltid skulle kunna bidra till att förbättra elevernas välbefinnande, minska ojämlikheterna och bättre förbereda dem för framtidens utmaningar. En nations kulturella kvalitet kräver moderna och banbrytande metoder för till synes obetydliga frågor som läxor, men som kan vara avgörande för den europeiska gemenskapens panorama.