Malgosia Bartosik: ”I slutändan är det konkurrenskraftiga och inhemskt producerade förnybara energikällor som ger Europa verklig energisäkerhet”

Malgosia Bartosik är en av Europas ledande röster när det gäller framtiden för förnybara energikällor. Bartosik har i 20 år varit en del av Wind Europe, där hon nu är vice VD. Med över 500 registrerade medlemmar från alla aktörer i leveranskedjan och närvaro i mer än 35 länder är Wind Europe en av Bryssels mest inflytelserika förespråkare för vindkraft.

Bartosik deltog som paneldeltagare i ECR:s senaste kulturhelg på Cypern om de säkerhets- och energiutmaningar som EU måste ta itu med inom den närmaste framtiden.

Vi talade med Malgosia Bartosik för att få en djupare inblick i de interna och externa hoten mot EU:s energitrygghet, samt de regleringsmässiga utmaningar som politiker och beslutsfattare måste ta itu med för att säkerställa nätflexibilitet och finansiering av projekt för förnybar energi.

Två år efter krigsutbrottet i Ukraina, hur skulle du beskriva läget för energisäkerheten i EU?

Europeiska unionen har gjort energisäkerhet till en topprioritet. Man har lanserat REPowerEU-programmet, sitt energipolitiska svar på den ryska invasionen av Ukraina. REPowerEU har tre viktiga pelare: diversifiering av Europas gasförsörjning, energieffektivitet och energibesparingar, och kanske viktigast av allt: att öka Europas inhemska elproduktion från förnybara energikällor.

Gaslagernivåerna är höga och Europa verkar vara förberett för den kommande vintern. Men världen är mer oförutsägbar och osäker än den någonsin har varit. Vi kan inte ta saker för givna. Vi måste dra lärdom av våra misstag för att inte upprepa dem. I slutändan ger konkurrenskraftiga och inhemskt producerade förnybara energikällor en verklig energisäkerhet för Europa.

Med tanke på att andra former av energiproduktion (t.ex. kärnkraft) kommer i förgrunden och blir allt vanligare i den politiska debatten, ser du då hot eller möjligheter för vindkraftsproduktion?

Utbyggnadsmålen för vindkraft är tydligt angivna. Idag har Europa 220 GW installerad vindkraftskapacitet. EU vill att den ska vara 425 GW år 2030 och 1300 GW år 2050. Våra senaste utsikter visar att vi börjar närma oss målet för 2030. Men vi måste ytterligare skala upp den europeiska leveranskedjan för vindkraft och tillverkningskapaciteten. Vi behöver fler och utbyggda fabriker. Och fler människor som kan arbeta inom gröna sektorer som vind- och solkraft. Vi behöver också stora investeringar i stödjande infrastruktur som elnät, hamnar, fartyg och kvalificerad arbetskraft. Men branschen börjar nu göra de investeringar som så väl behövs.

I alla scenarier förväntas den totala efterfrågan på el i Europa öka betydligt. Vindkraften kommer att stå för minst 50% av all el som förbrukas i Europa 2050. Men det finns gott om utrymme för andra rena tekniker som sol-, vatten- och kärnkraft i den framtida energimixen. En sak är dock klar. Kärnkraften kommer inte att öka sitt bidrag till EU:s energitrygghets- och klimatmål för 2030 nämnvärt. Om man bestämmer sig för att bygga ett nytt kärnkraftverk idag kommer det inte att vara byggt 2030. Det är den stora fördelen med vind- och solkraft. De är billiga och de är mycket skalbara.

Med ökad import av primära och sekundära energiprodukter och EU:s åtagande att gradvis fasa ut fossila energikällor, kan förnybara energikällor kompensera för den minskande energiproduktionen i EU?

Det kan de och det gör de redan. Rena kraftkällor genererade rekordhöga två tredjedelar av EU:s el 2023. Vindkraften stod för 19%, vattenkraften för 12%, solenergin för 8% och bioenergin för ytterligare 6%. Samtidigt föll den fossila produktionen till sin lägsta andel någonsin – bara en tredjedel av den totala produktionen. För första gången någonsin genererade vindkraft mer el än gas.

Vi måste prata mer om det, så att människor inte bara känner till det utan också kan dra nytta av det. De samhällen som bor i närheten av vindkraftsparkerna måste vara en del av projekten, och det finns många sätt att involvera dem. Jobben: Enbart vindkraftssektorn behöver nästan fördubbla antalet anställda under de kommande 6 åren – det är högkvalitativa jobb som kan vara ett bra alternativ för de sektorer som är på tillbakagång, som t.ex. kolsektorn. Vi har många omskolningsprogram i olika europeiska länder för kolgruvearbetare, fiskare och pensionerade militärer. Vi har program för skolan så att unga människor kan förstå klimatkrisen och varför omställningen måste ske.

I WindEuropes rapport ”Maximising the power of wind through grid flexibility” förklaras att tillsynsmyndigheter måste möjliggöra ”framåtblickande utgifter” för att investera i ett flexibelt kraftsystem som stöder integrationen av stora volymer förnybar energi. Vilka politiska åtgärder skulle du rekommendera parlamentsledamöterna och de nationella regeringarna för att underlätta denna process och samtidigt skydda konsumenterna?

Det är ingen mening med att bygga vindkraftsparker om de inte kan anslutas till elnätet. Europa vill ha så mycket ny förnybar energi som möjligt – så snart som möjligt. Vi måste undvika förseningar på grund av flaskhalsar i nätet. Därför bör nätoperatörerna ges möjlighet att göra investeringar i förväg.

Denna framåtblickande inställning till byggnadsnät behöver inte påverka elräkningarna. I EU:s handlingsplan för elnät anges tydligt att de ekonomiska förlusterna av att försena de elnät som krävs för att ansluta nya vindkraftsparker är större än kostnaderna för tidigarelagda investeringar. Det krävs ett nära samarbete mellan tillsynsmyndigheter, nätoperatörer och industrin för att identifiera var dessa investeringar bör göras.

I december förra året undertecknade 26 energiministrar European Wind Charter. Spanien undertecknade nyligen en särskild spansk vindstadga vid WindEuropes årliga evenemang 2024 i Bilbao. Stadgan innehåller sex ambitiösa handlingslinjer för att påskynda utbyggnaden av vindkraftsproduktion. Vilka åtgärder på kort sikt bör Bryssel och medlemsstaterna vidta för att få fart på dessa åtaganden?

Chartern är utmärkt. Den har alla de rätta måtten. Vissa av dem ska genomföras av EU, andra av Europeiska investeringsbanken och tredje av medlemsstaterna. Europeiska investeringsbanken (EIB) har redan börjat. De tillkännagav ett motgarantisystem på 5 miljarder euro för tillverkning av vindkraft. Motgarantierna kommer att förbättra tillgången till finansiering för tillverkare av vindkraftverk och ge dem det stöd de behöver för att bidra till att stärka Europas energitrygghet och konkurrenskraft. Europeiska kommissionen börjar också ta sina åtaganden enligt stadgan på allvar. De tillkännagav nyligen en utredning om potentiellt orättvist subventionerade kinesiska leverantörer av vindkraftverk. Detta för att skapa en rättvis konkurrens mellan de europeiska turbintillverkarna och de internationella konkurrenterna. Och vissa medlemsstater går också vidare. Tyskland har varit snabb med att förbättra tillståndsgivningen för vindkraft. Resultatet syns direkt: de tillät 7,5 GW nya projekt 2023 – en ökning med 70 % jämfört med 2022.