Mellanöstern sitter på krutdurken

För första gången på två år blickar världen inte längre mot Ukraina, utan mot Mellanöstern. Den jämförelse som vissa kommentatorer gör mellan kriget i Israel och terroristattackerna i USA i september 2001 är giltig åtminstone på grund av den överraskningseffekt och brutalitet som kännetecknade båda attackerna, som ägde rum med två decenniers mellanrum, men också för att det redan finns synliga globala effekter.

När det gäller frågan om ”vem som tjänar på” detta nya krig är analytikerna eniga om att de främsta vinnarna – åtminstone politiskt och medialt – skulle vara Ryssland och Iran. Men när det gäller frågan om hur detta krig kommer att påverka oss andra är det för tidigt att spekulera. Men man kan inte låta bli att notera skillnaden i reaktion mellan de två stora globala politiska aktörerna – Europeiska unionen och USA. Medan EU:s företrädare är mer bekymrade över den humanitära sidan av problemet, verkar USA mer intresserat av att ge militärt stöd i området. I båda fallen, för både de europeiska staterna och Förenta staterna, omsätts löften om stöd till den palestinska befolkningen i det första fallet och till den israeliska armén i det andra fallet i ekonomiska insatser, och detta vid en tidpunkt då båda sidor under de senaste 22 månaderna har gjort insatser för att stödja – både militärt och humanitärt – Ukraina som invaderats av Ryssland. Men detta stöd till ukrainarna kan bli lidande under de kommande månaderna, åtminstone på grund av den störning i vapenförsörjningskedjan som orsakas av konflikten i Israel. För det andra skulle den intensiva mediebevakning som Ukraina och dess president Volodimir Zelenski har fått, och som inte har minskat ens efter det att konflikterna i Nagorno Karabach och Kosovo nyligen återupptogs, kunna minska i intensitet när problemen i Mellanöstern kommer upp i allmänhetens medvetande.

”Vi talar om en handling av 11 september-typ och en sådan handling straffas enligt internationell rätt implicit och underförstått genom att de som utförde den förstörs”, kommenterade Ovidiu Raețchi, statssekreterare i det rumänska utrikesministeriet, för Free Europe, direktören för Euro-Atlantic Resilience Centre, om effekterna av kriget i Israel.

”Det är ett stort misslyckande för Israel och en stor framgång för Hamas. Vi var oförberedda och är det fortfarande, för att vara politiskt korrekta”, sade Kobi Michael, en expert vid den Tel Aviv-baserade tankesmedjan INSS, som citeras av AFP.

Ryssland och Iran gynnas indirekt av konflikten mellan Israel och Hamas

Med en till synes neutral hållning gentemot de parter som är inblandade i den senaste konflikten i Mellanöstern verkar Ryssland – enligt kommentatorer – vara en av dess främsta förmånstagare. Ur mediasynpunkt har Ryssland och Vladimir Putin allt att vinna på att flytta fokus från massakrerna i Ukraina och misslyckandet med kriget mot Ukraina till en ny konflikt. Att Kreml kommer att utnyttja denna möjlighet framgår tydligt av de senaste uttalandena från talesmannen Dmitry Peskov och president Vladimir Putin själv som redan försöker föra upp frågan på den internationella dagordningen.

”Tsarens” första reaktion efter Hamas terroristattacker i Gazaremsan var att detta krig i Israel ”visar misslyckandet för USA:s politik i Mellanöstern”. Samtidigt meddelade Kreml att man upprätthöll diplomatiska förbindelser med båda sidor i kriget.

”Vi har långvariga historiska relationer med palestinierna, vi fortsätter att upprätthålla kontakter, även på hög nivå. Men samtidigt har vi relationer med Israel, som vi också har mycket gemensamt med, särskilt det stora antalet landsmän som bor i den staten”, sade den ryske presidentens talesman Dmitrij Peskov.

”Vi avser att fortsätta våra ansträngningar och spela en roll för att hjälpa till att hitta ett sätt att lösa konflikten”, tillade Kreml-tjänstemannen.

Vid en energikonferens i Moskva upprepade Dmitrij Peskov att Turkiets president Tayyip Erdogan (som nyligen träffade Hamas politiske ledare Ismail Hanyia) kritiserade att ett amerikanskt hangarfartyg skickades till Medelhavet.

”Jag förstår inte varför USA tar med sig ett hangarfartyg till Medelhavet. Jag förstår inte riktigt vad deras syfte är. Ska de bomba Libanon eller vad?” sade han.

På grund av ämnets mediala potential utnyttjade även Ukraina det, efter att inofficiella källor rapporterat att Hamas använt västerländska vapen (både från EU och USA) som skickats till den ukrainska armén. Tjänstemän i Kiev hävdar att det är en del av en rysk desinformationsplan för att använda attacken från terrorister från den radikala palestinska gruppen Hamas mot Israel för att iscensätta en stor provokation mot Ukraina. Enligt tjänstemän i Kiev beslagtogs vapnen, som tillverkats av USA och europeiska länder, i själva verket av den ryska armén i Ukraina och överlämnades till terroristerna i syfte att kompromettera Ukraina.

Den andra stora vinnaren av konflikten i Israel verkar vara Iran, en stat som stöder doktrinen om Israels förintelse, för vilken en fredsprocess mellan Iran och Saudiarabien skulle ha haft både politiska och ekonomiska konsekvenser. Även om Teheran formellt har förnekat all inblandning i Hamasattackerna i Israel den 7 oktober, och även om det inte finns några bevis för motsatsen, har utländska medier rapporterat att Hamas har fått ekonomiskt stöd från Iran under de senaste åren, liksom teknisk hjälp för att tillverka raketer och drönare med avancerade styrsystem och utbildning i militär taktik i läger utanför Palestina.

Europeiska unionen: Stödet till den palestinska befolkningen får inte avbrytas

Chefen för den europeiska diplomatin, Joseph Borrell, meddelade efter utrikesministerrådets möte i Oman om kriget i Israel att man hade kommit överens om att stödet till den palestinska befolkningen inte skulle upphöra, utan snarare öka. EU-tjänstemannen betonade att den överväldigande majoriteten av EU:s medlemsländer stöder denna ståndpunkt. När det gäller den humanitära frågan betonade Borrell att Israel måste respektera internationell rätt, och hänvisade till uttalanden från Israels försvarsminister om att Israel kommer att strypa vatten-, el- och till och med livsmedelsförsörjningen till området.

”Israel har rätt att försvara sig, men det måste ske i enlighet med internationell lag, med humanitär lag, och vissa beslut strider mot internationell lag”, sade Borrell i Oman.

”Vissa av åtgärderna – och FN har redan sagt det – (som att) stänga av vatten, el och mat för en massa civila strider mot internationell lag”, sade Borrell.

En liknande ståndpunkt uttrycktes av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som sade att även om Israel har rätt att försvara sig mot attacker, förväntade han sig personligen att svaret på Hamasattacken skulle vara proportionerligt och betonade att ”förlusten av oskyldiga civila liv måste förhindras”.

USA, brådskande vapenleveranser till Israel och strategiskt drag: största hangarfartyget stationeras i östra Medelhavet

USA:s största hangarfartyg, USS Gerald R. Ford, kommer att övervaka säkerheten i Mellanöstern och Medelhavsområdet. Den kommer, tillsammans med fem kryssare och jagare som redan befinner sig i Medelhavet, att dirigeras till den östra delen av havet nära Israel som ett led i USA:s ansträngningar att säkra landet. Samtidigt arbetar Bidenadministrationen för närvarande ”aktivt” för att tillmötesgå Israels begäran om brådskande vapenleveranser till sin nära militära allierade Israel. Men för att samtidigt tillgodose Israels och Ukrainas vapenbehov begärde amerikanska militärtjänstemän nyligen kongressens godkännande av ytterligare finansiering för produktion och upphandling av krigsmateriel.

”En mycket viktig sak när det gäller just ammunitionen och vår förmåga att potentiellt stödja både israelerna och ukrainarna samtidigt är ytterligare finansiering från kongressen för att kunna utöka vår produktion, och sedan betala för själva ammunitionen”, förklarade Christine Wormuth för pressen vid ett arméevenemang, rapporterade Reuters.

Israel, som inte ingår i Nordatlantiska alliansen, är en stor köpare av amerikansktillverkad militär utrustning, men har samtidigt utvecklat sin egen vapenproduktion. En del av detta är avsett för den europeiska marknaden, särskilt Tyskland. För några månader sedan undertecknade Tyskland och Israel ett avtal värt 3,5 miljarder dollar som gör det möjligt för det europeiska landet att köpa det avancerade missilförsvarssystemet Arrow 3, som Israel har utvecklat tillsammans med USA.