Subscribe
Claudia Sheinbaum Pardo blev Mexikos första kvinnliga president. Sheinbaum, som tidigare var chef för den regionala regeringen i Mexico City och som tillhör MORENA-partiet, är den politiska arvtagaren till Andrés Manuel López Obrador (AMLO), Mexikos nuvarande president.
Sheinbaum fick nästan 60% av rösterna mot sin främsta konkurrent, Xóchitl Gálvez, som fick cirka 30% av rösterna.
Sheinbaum är fysiker och kommer också att bli Mexikos första judiska president, vilket är en viktig milstolpe med tanke på att landet har en av världens största katolska befolkningar.
Mexikos tillträdande president har sagt att hon kommer att regera ”med samma principer som AMLO”.
”Det här är bra för mexikanerna”, tillade hon.
Sheinbaums seger är inte liten, med tanke på att hon fick fem miljoner fler röster än AMLO fick i sitt val 2018.
Enligt en rapport
en rapport från Foro Madrid
– ett initiativ från Fundación Disenso, det spanska VOX-partiets (ECR) tankesmedja – har Lopez Obrador försökt att behålla makten med hjälp av valreformer. Det mexikanska folket avvisade detta försök med massiva protester mot dessa åtgärder.
Lagen gav honom inget annat val än att utse en arvinge som skulle föra hans arv vidare
I Foro Madrids rapport anges att med AMLO har ”Mexiko blivit ett exempel för vänstern i Latinamerika”.
Det står också att Claudia Sheinbaum ”står för kontinuiteten i AMLO:s politiska agenda”.
Det är oklart om AMLO kommer att ha en roll eller inflytande i Sheinbaums nya regering, som har försökt att skilja sig från den avgående administrationen.
Mexikos utrikespolitik förväntas alltså fortsätta, vilket innebär en fortsatt försämring av de demokratiska normerna i regionen.
AMLO och hans MORENA-parti ingår i Puebla-gruppen (Grupo de Puebla), en organisation på yttersta vänsterkanten som fastställer politiska prioriteringar för länder i Latinamerika. Denna organisation, tillsammans med Sao Paolo Forum, ger legitimitet åt regimer med urholkade demokratiska regimer och fullständiga diktaturer, som Nicolás Maduros Venezuela, Daniel Ortegas Nicaragua och det kommunistiska Kuba.
Sheinbaum har själv skrutit med att hon talat med Miguel Díaz Canel, Kubas nuvarande president, som vidmakthåller familjen Castros kommunistiska politik och har en historia av brutalt förtryck av sitt folk under manifestationer mot regimen.
Mexiko – en av de största ekonomierna i Latinamerika – har använt sin makt och sitt inflytande under AMLO:s presidentskap för att driva på en större latinamerikansk integration, men på bekostnad av kontinentens relation till USA.
Genom att använda sig av internationella organisationer som CELAC, vars statschefer deltog i ett toppmöte i Bryssel förra året tillsammans med sina europeiska motsvarigheter, har Mexiko drivit på för en regional agenda som utesluter så kallade ”imperialistiska” länder.
MORENA-politiken har inte heller bidragit till att förbättra landets allvarliga säkerhetssituation.
International Crisis Group uppger att antalet kriminella gäng i Mexiko som är kopplade till drogkarteller och illegala väpnade grupper har ökat avsevärt under det senaste decenniet.
AMLO har styrt Mexiko under sex av dessa tio år.
Mellan 2022 och 2023 skedde en ökning av antalet mord på journalister.
Som Foro Madrid rapporterar är ”Mexiko det farligaste landet för journalister”. Den fria pressen har blivit en måltavla för kriminella organisationer.
Samtidigt som journalister lever i en svår situation kritiserar den nationella regeringen ständigt oliktänkande medier.
Även om den senaste tidens segrar för frihetsälskande kandidater i Paraguay, Argentina och Ecuador har börjat pressa tillbaka den så kallade ”rosa vågen” av nya socialistiska rörelser, innebär Mexikos ombildning av den nuvarande regeringen ett steg tillbaka i kampen för demokrati, frihet och rättsstatsprincipen i Nord- och Sydamerika.
Latinamerika befinner sig just nu mitt i en ”supercykel” av val där sex länder går till valurnorna i år. Mexikos allmänna val föregicks av val i El Salvador, Panama och Dominikanska republiken. Venezuela och Uruguay kommer att följa efter, även om det inte finns några demokratiska garantier för att resultatet i Venezuela ska anses giltigt.