Minimivillkor för fred i Ukraina

Representanter på högsta nivå från nästan 100 länder från hela världen deltog i toppmötet i Schweiz den 15-16 juni, det första mötet mellan världsledare som ägnas åt att uppnå fred i Ukraina. De stora frånvarande från mötet var, som väntat, Ryssland och dess främsta allierade Kina. I avsaknad av representanter från Kreml hade samtalen som väntat liten konkret inverkan på krigsslutet. Men Ukraina, som har planer på att stärka sin militärindustri, utlovades ändå ytterligare 1,5 miljarder dollar i amerikanskt stöd. Pengarna ska främst användas till att utveckla energisektorn och ta itu med humanitära problem.

Det är dock värt att notera att 80 av de 93 deltagarna stödde texten i slutdeklarationen från fredstoppmötet. Bland de länder som inte undertecknade dokumentet fanns sex medlemmar av G-20 – som representerar världens ledande ekonomier – Brasilien, Mexiko, Saudiarabien, Sydafrika, Indien och Indonesien, samt Armenien, Bahrain, Thailand, Libyen, Förenade Arabemiraten, Colombia och Vatikanen.

Deltagarna i detta första toppmöte om fred i Ukraina, där Ryssland – huvudaktören i konflikten som inledde det militära angreppet – inte deltog, uppmanade i sin gemensamma deklaration ”alla parter” i konflikten att engagera sig i ansträngningarna att få slut på fientligheterna. I mötets slutdokument behandlas kärnsäkerhet, livsmedelssäkerhet och fångutväxling. Enligt Italiens premiärminister Giorgia Meloni är de tre frågorna – kärnsäkerhet, livsmedelssäkerhet och fångutväxling – ”minimivillkor” för förhandlingar med Ryssland.

FN-stadgan och ”respekt för territoriell integritet och suveränitet kan och kommer att tjäna som grund för att uppnå en omfattande, rättvis och varaktig fred i Ukraina”, heter det i dokumentet. Undertecknarna av slutdeklarationen, som antogs efter det två dagar långa mötet, krävde också att Ukrainas ”territoriella integritet” skulle utgöra grunden för alla framtida fredsavtal. I texten till dokumentet, som Reuters tagit del av, bekräftas ”principerna om suveränitet, oberoende och territoriell integritet för alla stater, inklusive Ukraina”.

”Vi anser att det krävs deltagande av alla parter och dialog mellan alla sidor för att nå fred. Vi har därför beslutat att i framtiden vidta konkreta åtgärder inom de ovan nämnda områdena, med ökat engagemang från företrädare för alla sidor”, heter det i dokumentet.

Man betonar också att ”livsmedelsförsörjningen under inga omständigheter får militariseras”, eftersom invasionen av Ukraina, en av världens största spannmålsexportörer, har fått dramatiska återverkningar på försörjningen i flera länder i världen. Det har också fått konsekvenser för exporten av gödningsmedel, både från Ukraina och Ryssland. I mötets slutdokument uppmanas också till frigivning av alla krigsfångar samt ”olagligt deporterade ukrainska barn”.

Schweiz gick med på att stå värd för mötet på begäran av Ukrainas president Volodymyr Zelensky. Han framförde denna begäran till tjänstemän i Bern i samband med att tiopunktsplanen för fred presenterades i slutet av förra året. Men samtalen i den schweiziska staden Burgenstock den 15-16 juni följde inte Zelenskys plan alltför noga. Och sedan meddelade ledaren i Kiev att han förberedde en ny plan som skulle godkännas av alla världsledare.

”Det är mycket viktigt för oss att lägga fram en plan för att avsluta kriget”, sade Volodymyr Zelensky efter Burgenstock-momentet.

”Vi vill inte förlänga det här kriget och vi måste nå en rättvis fred så snart som möjligt”, tillade den ukrainske presidenten, som insisterade på att hans land borde stärka sin militärindustri parallellt eftersom ”Ryssland bara förstår styrka och bara respekterar de starka”.

Inför konferensen sade Schweiz president Viola Amherd att syftet med konferensen var att skapa ”en plattform för dialog” för att diskutera de första steg som krävs för att uppnå fred i Ukraina. Många regeringar tackade Schweiz för att ha organiserat konferensen, betonade Amherd också. Det är en process med brett stöd, tillade hon, för att lägga grunden ”för ett framtida fredstoppmöte med ryskt deltagande”.

Ryssland meddelade redan från början att man inte skulle delta i konferensen i Schweiz. Och avsaknaden av detta har uppmuntrat allierade makter som Kina att meddela att fredssamtal inte kan fungera i ett sådant format, att de bara kommer att fungera om både Ryssland och Ukraina deltar. Peking, liksom Brasilien, har också sagt att andra förhandlingsalternativ måste utforskas för att uppnå fred i Ukraina.

Inför konferensen insisterade den tyska regeringen på att Kina skulle delta, men fick inget gehör för sina krav. Till slut uttryckte den tyske förbundskanslern Olaf Scholz en förhoppning om att man i Schweiz kanske skulle kunna hitta ett sätt att starta en process där även Ryssland en dag skulle kunna delta. När tiden är rätt.

”För närvarande är Ryssland och dess ledare inte redo för en rättvis fred. Detta är ett faktum”, framhöll Zelensky vid slutet av konferensen i Burgenstock.

Enligt honom kan förhandlingar med Ryssland inledas i morgon, men bara om landet drar sig tillbaka från Ukraina.

Rysslands president Vladimir Putin redo att förhandla

I ett tal till ryska utrikesministeriets tjänstemän lovade Vladimir Putin att beordra ett omedelbart eldupphör om Ukraina drar tillbaka sina trupper från de fyra provinser som Ryssland gjort anspråk på och ger upp sin strävan att gå med i NATO. Han betonade att för att komma till förhandlingsbordet måste Ukraina bli ”ett neutralt land” utanför militärblocken och utan kärnvapen – eftersom landet har Europas största kärnkraftverk (!).

”Ukrainska trupper måste helt dra sig tillbaka från hela Donetsk- och Luganskfolkrepublikernas territorium, och från regionerna Herson och Zaporozhye (annekterade på papper – reds anm.) Förhandlingar (fred) kommer då att vara möjliga”, sade Kremls ledare.

Som svar på detta sade USA:s försvarsminister Lloyd Austin på fredagen att Vladimir Putin inte är i en position där han kan ställa villkor på Ukraina för att få slut på kriget.

”Han har fått flera hundra tusen soldater sårade och dödade i denna orättvisa och oprovocerade invasion. Han skulle kunna avsluta den idag om han valde att göra det. Och vi uppmanar honom att göra det och lämna Ukrainas suveräna territorium”, sade Austin.

Ukraina fick ändå några goda nyheter i Burgenstock. USA:s vicepresident Kamala Harris tillkännagav 1,5 miljarder dollar i stöd till Ukraina, främst till energisektorn och för att hantera humanitära frågor. En tredjedel av pengarna – 5 miljarder dollar – är ytterligare medel som öronmärkts för energisektorn. Ytterligare 324 miljoner dollar kommer från tidigare utlovat finansiellt stöd och bör riktas till att reparera energiinfrastrukturen. Resten av pengarna är öronmärkta för livsmedelsbistånd, hälsovård, civila skydd, vatten, sanitet och hygien för den ukrainska befolkningen.

President Joe Biden var inte närvarande i Schweiz vid Burgenstock, men träffade Volodymyr Zelensky vid G7-toppmötet i Italien, där de två undertecknade ett bilateralt säkerhetsavtal. Beslutet fattades – enligt analytiker – mot bakgrund av farhågor om att USA:s stöd till Ukraina och dess stora allierade på andra sidan Atlanten kommer att minska avsevärt inom en snar framtid om en ny ledare, nämligen republikanen Donald Trump, installeras i Vita huset.

Donald Trump, om han vinner årets presidentval, har sagt att han skulle avsluta det rysk-ukrainska kriget. Den republikanske ledaren siktar på en plan som innebär att NATO inte längre ska expandera österut. Eftersom USA står inför en historisk ökning av utlandsskulden, den militära rekryteringen minskar och den industriella basen släpar efter Ryssland och Kina, är NATO:s ”radikala omorientering” oundviklig. Med andra ord är det uteslutet att Ukraina och Georgien kommer att ansluta sig till Nordatlantiska alliansen i framtiden. Donald Trump hävdar att han är villig att diskutera med Kremls ledare hur stor del av Ukrainas territorium som ska förbli under rysk kontroll samt att tvinga Ukraina att ge upp Krim och Donbas som för närvarande är under rysk ockupation.