Moldavien och Ukraina inleder formellt anslutningsförhandlingar

Ukraina och Republiken Modova har officiellt inlett anslutningsförhandlingar med Europeiska unionen på rekordtid efter att ha lämnat in sina ansökningar. På mindre än två år har de två länderna lyckats slutföra de komplicerade förfarandena för detta steg, medan Turkiet har väntat i mer än 20 år på att slutföra förhandlingarna och andra länder på västra Balkan har knackat på EU:s dörr i årtionden i väntan på att bli inbjudna att ansluta sig.

EU-ledarnas beslut vid det senaste EU-toppmötet om Ryska federationens två grannstater är ingen överraskning mot bakgrund av Moskvas fortsatta hot mot EU. Men det var förvånande mot bakgrund av det kraftiga motståndet från Ungern, som hotade att blockera Ukrainas inbjudan att inleda förhandlingar genom att använda sitt veto. Ungern motsätter sig fortfarande Ukrainas EU-medlemskap, men beslutet fattades i den ungerske premiärministern Viktor Orbans frånvaro.

Moldaviens anslutningsförhandlingar – en bubbla av syre för Maia Sandu

Ukrainas och Moldaviens presidenter reagerade i samma ton efter det officiella tillkännagivandet.

”För två år sedan kunde ingen föreställa sig att EU-kommissionen 2023 skulle föreslå att inleda anslutningsförhandlingar med Moldavien. Dagens framgång är hela samhällets förtjänst (…) Vi är européer och detta erkänns av hela EU”, skrev Maia Sandu på Facebook.

”Seger för Ukraina. En seger för hela Europa. En seger som motiverar, inspirerar och stärker oss”, skrev Zelenski på X.

För Maia Sandus parti – Aktions- och solidaritetspartiet – kan detta beslut vara den livlina som behövs efter det förkrossande nederlag som partiet led i lokalvalen i november, då det inte lyckades vinna några borgmästarplatser i landets 11 kommuner.

EU:s ledare enades den 14 december om att formellt inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina, efter att Ungerns premiärminister Viktor Orban i flera veckor hade lovat att blockera dem. Därför kom beslutet, som skulle ha krävt enhällighet, som en överraskning. Och för att få det att hända föreslog den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att Budapestledaren skulle lämna rummet. Enligt Politico ska den tyska förbundskanslern cirka tre timmar efter att samtalen strandat ha föreslagit Ungerns premiärminister Viktor Orban att han kunde ta sitt kaffe och dricka det någon annanstans.

Å andra sidan sade Frankrikes president Emmanuel Macron senare att idén bakom den ungerske premiärministern Viktor Orbans utträde från EU-ledarnas möte vid tidpunkten för den avgörande omröstningen om Ukraina och Moldavien var en kollektiv ansträngning, rapporterar samma Politico. Med andra ord hade den ”kaffepaus” som räddade dagen planerats hela tiden.

Emmanuel Macron säger att han före toppmötet hade samtal med Europeiska rådets ordförande Charles Michel, Italiens premiärminister Georgia Meloni och förbundskansler Olaf Scholz, samt ”andra ledare, inklusive Nederländernas premiärminister Mark Rutte” för att hitta en väg framåt utan Viktor Orbán. Sammantaget är beslutet verkligen historiskt och avgörande för unionens trovärdighet, som Europeiska rådets ordförande sade.

EU behöver reformer för att acceptera Ukraina

EU kommer att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, Georgien kommer att beviljas kandidatstatus och Bosnien och Hercegovina kommer att bli det femte av de sex länderna på västra Balkan som inleder anslutningsförhandlingar med EU.

”Detta beslut är särskilt viktigt för unionens trovärdighet”, sade Charles Michel efter EU-toppmötet.

Men det kommer att ta många år för dessa förhandlingar att slutföras, under vilken tid EU kommer att behöva gå igenom en reformprocess, varnar den nederländska premiärministern Mark Rutte. Enligt honom måste EU reformeras för att kunna acceptera ett stort, krigshärjat land som Ukraina med en befolkning på över 40 miljoner. Inte bara beslutsmekanismerna utan även själva EU-budgeten måste ”ses över i grunden”, säger Rutte. Det är samma Mark Rutte som för inte så länge sedan uppmanade Bryssel att dra åt svångremmen och sluta be om ytterligare bidrag till den fleråriga budgeten.

Föga förvånande kom Moskvas reaktion relativt sent, först dagen efter tillkännagivandet, och Kremls talesman Dmitrij Peskov meddelade att det ”kommer att destabilisera EU”. Samtidigt meddelade den pro-ryska strömningen i Chisinau, genom den tidigare presidenten Igor Dodons röst, att beslutet är ”i förväg” och inte beror på framgångarna för den pro-europeiska regeringen och president Maia Sandu, utan på det ”ganska svåra geopolitiska sammanhanget”.

Ukraina och Moldavien ansökte om medlemskap strax efter krigsutbrottet och beviljades status som EU-kandidater i juni 2022. I april 2023 krävde Europaparlamentet att anslutningsförhandlingarna skulle inledas i slutet av detta år, om Moldavien uppfyller de nio milstolpar som EU-kommissionen har identifierat som nödvändiga för att slutföra förhandlingarna. Att förhandlingsprocessen har inletts innebär dock inte att den kommer att slutföras och det finns ingen tidsfrist för när de förhandlande länderna ska tas upp i EU.

Enligt den rumänske parlamentsledamoten Siegfried Mureșan, ordförande för delegationen till den parlamentariska associeringskommittén EU-Moldavien, skulle målet för detta land vara att inleda förhandlingarna före valet till Europaparlamentet under första delen av detta år. Den rumänska ledamoten föreslog mars som tidsram och sade att förhandlingarna först skulle inledas på politisk nivå och sedan fortsätta på teknisk expertnivå.

Förutom det politiska beslutet att inleda förhandlingar finns det dock mellanliggande steg som måste tas. För att Moldavien verkligen ska kunna inleda förhandlingar med EU måste Europeiska kommissionen ha mandat att förhandla om ett framtida anslutningsfördrag, och sedan utarbeta detta mandat och lägga fram det för EU:s medlemsstater för antagande. Det andra mycket viktiga elementet är förberedandet av en regeringskonferens mellan Moldavien och Europeiska unionen.

Ungern vill att ”alla EU-medel”, inte hälften eller en fjärdedel, ska användas för att stödja Ukrainas anslutning

Samtidigt varnar Budapestledaren för att Ungern vid behov skulle kunna stoppa Ukrainas EU-anslutningsprocess. Viktor Orban motsätter sig genom sina vanföreställningar konsekvent Ukrainas anslutning och använder sitt motstånd för att få bort blockeringen av EU-medel som skulle gå till landet. Orban hävdar att Bryssel fattade ett ”dåligt beslut” när de beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Kiev, och har öppet sagt att om EU vill ändra sin nuvarande budget kommer det att vara ”ett utmärkt tillfälle för Ungern att säga att landet bör få de pengar som det har rätt till”. I en intervju i Bryssel sade Orban att Ungern kunde ”stoppa denna process senare” och tillade att det slutliga beslutet om Ukrainas anslutning skulle fattas av det ungerska parlamentet. Orban krävde också ”alla europeiska medel” och ”inte hälften eller en fjärdedel” för Ungern, av vilka miljarder euro fortfarande är blockerade, innan han överväger om han ska lyfta vetot mot det nya finansiella stödet på 60 miljarder euro till Ukraina.

”Jag har alltid sagt att om vi skulle göra en förändring i EU:s budget (…) skulle Ungern ta tillfället i akt att tydligt be om vad landet förtjänar. Inte hälften, inte en fjärdedel, utan allt”, betonade nationalistledaren i en intervju med ungersk statlig radio.

I samma intervju varnade Budapestledaren för att Ungern inte har något intresse av att EU tar upp lån för att finansiera det ekonomiska stöd som EU ger Ukraina.

”Vi gjorde ett undantag en gång och det gick fel. Alla fick inte tillgång till dessa pengar på samma sätt. Det får inte hända igen”, sade Vickotr Orban och hänvisade till gemensamma lån för att finansiera återhämtningen efter pandemin.”

Foto: pickpik.com