Mot ett gemensamt system för sparande och investeringar: Vad är nytt för europeisk finans?

Europeiska unionen påskyndar den finansiella integrationsprocessen genom inrättandet av en spar- och investeringsunion (SIU), som presenterades av Europeiska kommissionen den 19 mars i Bryssel.

Detta nya ramverk syftar till att centralisera kontrollen över stora kapitalförvaltare, undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar och göra sparandet mer produktivt. Ett av huvudmålen för SIU är att stärka tillsynen av finansmarknaderna. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) verkar vara den mest lämpliga kandidaten för att ta sig an denna uppgift. Övergången till en enhetlig tillsyn kommer dock att ske gradvis. Under fjärde kvartalet 2025 kommer EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om att överföra vissa befogenheter från nationella myndigheter till europeisk nivå. Denna åtgärd kommer särskilt att beröra kapitalförvaltare med en betydande gränsöverskridande närvaro, som är svåra att kontrollera av myndigheterna i en enskild stat. Detta tillvägagångssätt påminner om den modell som redan har antagits för banktillsyn, i syfte att säkerställa likabehandling av marknadsaktörer.

Den nuvarande fragmenteringen av den europeiska marknaden hindrar tillväxten för företag som är verksamma i flera medlemsstater. Av denna anledning ska den andra pelaren i SIU undanröja hinder i reglering och tillsyn och därmed underlätta gränsöverskridande finansiella transaktioner. Detta skulle förbättra synergierna mellan europeiska företag och stärka deras globala konkurrenskraft. Parallellt pågår arbetet med bankunionen, som är en avgörande faktor för att skapa en mer integrerad och konkurrenskraftig kreditsektor. Ett starkare och mer enhetligt banksystem skulle förbättra företagens tillgång till kapital och hjälpa dem att finansiera innovation och expansion. Ett av de största problemen på den europeiska finansmarknaden är svårigheten för företag, särskilt nystartade företag, att få finansiering utan att behöva ta till finansiering från länder utanför kontinenten. För att lösa detta problem vill kommissionen stimulera pensionsfonder och försäkringsbolag att investera i eget kapital, med särskilt fokus på riskkapitalsektorn. Denna stimulans till privat kapital kan ge företagen viktiga resurser för tillväxt och innovation. En av de viktigaste aspekterna av SIU gäller optimeringen av det europeiska sparandet. För närvarande finns omkring 10 biljoner euro insatta på européernas bankkonton, en enorm summa som skulle kunna användas bättre. Kommissionen har inte för avsikt att tvinga medborgarna att investera, men vill styra en del av dessa besparingar till europeiska företag för att främja ekonomisk tillväxt och minska beroendet av externt kapital. För att uppnå detta mål överväger Bryssel att införa sparkonton med skatteincitament för att underlätta småsparares tillgång till kapitalmarknaderna. Ett annat åtgärdsområde gäller kompletterande pensionsfonder, i syfte att skapa mer lönsamma och säkra finansiella verktyg för att möta de utmaningar som pensionering och större händelser i livet innebär. Enligt kommissionens beräkningar skulle dessa åtgärder kunna garantera europeiska företag ytterligare finansiering på 470 miljarder euro per år.

Utöver den finansiella reformen har EU-kommissionen lagt fram en ambitiös plan för att stärka det gemensamma försvaret. Ursula von der Leyen har uppskattat att EU skulle kunna mobilisera 800 miljarder euro för europeisk upprustning, i syfte att öka avskräckningen mot Ryssland. ”Om vi vill undvika krig måste vi vara redo för det”, sade kommissionär Andrius Kubilius och betonade vikten av tillräckliga militära förberedelser fram till 2030. I strategin ingår att införa en gemensam upphandling av militära förnödenheter för att minska fragmenteringen mellan medlemsstaterna och säkerställa interoperabilitet mellan europeiska vapen. Dessutom kommer företag från kontinenten att ges företräde, med företag som Leonardo erkända som ledare inom försvarssektorn.

Inrättandet av en spar- och investeringsunion är ett viktigt steg för EU:s finansiella integration. Genom att stärka marknadsövervakningen, undanröja hinder för investeringar och optimera det europeiska sparandet kan kontinenten bli mer konkurrenskraftig globalt. Samtidigt förbereder sig Europa för att möta säkerhetsutmaningar med en ambitiös upprustningsplan, som syftar till att stärka det gemensamma försvaret och minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer. Under de kommande åren kommer framgången för dessa initiativ att bero på EU:s förmåga att hitta en balans mellan reglering, ekonomisk tillväxt och internationell säkerhet.

Alessandro Fiorentino