När kommer den europeiska minimilönen att införas i Rumänien?

Rumänerna måste fortfarande vänta på införandet av den europeiska minimilönen. Och detta sker vid en tidpunkt då många länder i Europeiska unionen nyligen, efter ikraftträdandet av direktivet som reglerar den europeiska minimilönen, har vidtagit betydande åtgärder. Regleringen av den europeiska minimilönen syftar till att ge arbetstagare i EU-länderna en tillräcklig inkomst för att säkerställa ett anständigt liv.

Regeringen i Bukarest har haft två år på sig att förbereda införandet av den europeiska minimilönen, men hittills har ingen lagstiftning som uppfyller EU:s krav antagits av den rumänska lagstiftande församlingen. Arbetsministeriet har ännu inte slutfört införlivandet av det senaste direktivet på detta område, som föreskriver reglering av en adekvat minimilön, den ”rättvisa minimilönen”.

Rumänerna förväntar sig att få känna av de ökade genomsnittslönerna under andra halvåret i år, vilket regeringen har utlovat. För närvarande är det dock inte särskilt tydligt – utifrån de motsägelsefulla budskap som dess företrädare har sänt under de senaste månaderna – om det kommer att bli en ökning och i så fall vad den kommer att bestå av. Även efter successiva ökningar under de senaste åren ligger rumänerna i botten av den europeiska ligatabellen när det gäller arbetstagarnas inkomster.

Rumänien, med en minimilön på cirka 600 euro, bland de sista länderna i EU

Enligt en studie som ombudsmannen citerade 2022 skulle regeringen – vid den tidpunkten – behöva lägga till ytterligare 1 184 lei (drygt 200 euro) till minimilönen för att en vuxen skulle kunna överleva på ett anständigt sätt. För närvarande ligger Rumänien, med en minimilön på cirka 600 euro, bland de sista länderna i Europeiska unionen, på 20:e plats av 22. Bakom Rumänien ligger Ungern och Bulgarien – det sista landet i rankningen, som har en minimilön på under 400 euro. Detta trots att Luxemburg toppar ligatabellen – med över 2 800 euro, medan siffran i de flesta västländer är långt över 1 000 euro.

Införandet av den europeiska minimilönen är avsett att minska dessa skillnader, eftersom behovet av att säkerställa tillräckliga inkomster för alla arbetstagare i Europeiska unionen ligger till grund för den senaste lagstiftningen. Syftet är att säkerställa en dräglig levnadsstandard och skydda utsatta grupper. Europeiska unionen har inte alls försökt utjämna inkomsterna på grundval av en enda minimilön, utan har genom den lagstiftning som antagits på detta område försökt se till att minimiinkomsten kan fastställas på ett öppet och förutsägbart sätt av varje medlemsstat, i linje med inkomsterna. För att göra det lättare för medlemsstaterna har EU också två möjliga beräkningsformler.

Tre beräkningsalternativ för genomförandet av den garanterade minimilönen i Rumänien

Enligt experter som citeras av TV-kanalen RTV, som har gjort beräkningar baserade på de två alternativ som Europeiska kommissionen har föreslagit medlemsstaterna, skulle minimilönen i Rumänien kunna öka med 800 eller till och med 1 300 lei från och med nästa år. I en första variant, där minimiinkomsten skulle fastställas enligt den dagliga konsumtionskorgen för ett anständigt liv, skulle den garanterade miniminettoinkomsten i Rumänien vara minst 800 lei högre, enligt beräkningar som gjorts av specialister. Om det andra alternativet som föreslagits av EU – att beräknas på motsvarande 50 % av den genomsnittliga bruttolönen i ekonomin – uppskattad till 7 600 lei år 2024 – skulle antas, skulle den garanterade minimiinkomsten i Rumänien behöva öka med cirka 1 300 lei. Arbetsministeriet i Bukarest överväger emellertid också en tredje formel som föreslagits av det nationella statistikinstitutet. Det kräver att minimilönen brutto justeras i linje med inflationen. Om denna formel användes, med den nuvarande inflationen på 7 % i Rumänien, skulle minimilönen öka med cirka 200 lei (50 euro) i år. Resultatet av den senare beräkningen är långt ifrån de två första, och löser uppenbarligen inte problemet med hur mycket pengar som behövs för att täcka rumänernas dagliga korg.

Arbetsministeriet har nyligen sagt att man arbetar med beräkningsformeln och lovar att slutföra ett lagförslag i slutet av året.

”Det kommer med tre formler och i samråd med arbetsmarknadens parter kommer vi att välja en av formlerna som ska införas i en lag så att direktivet kan införlivas i slutet av detta år (…) Troligtvis kommer vi att gå för varianten med 50% av den genomsnittliga lönen, men de tre varianter vi arbetar med för närvarande är mycket mer komplexa och tar hänsyn till andra indikatorer”, sade Cristian Vasilcoiu, statssekreterare vid arbetsmarknadsministeriet, citerad av Euronews.

I oktober förra året uttalade sig den socialdemokratiske premiärministern Marcel Ciolacu för att införa en differentierad minimilön och försäkrade att han hade diskuterat denna hypotes med fackföreningar och arbetsgivare.

”Den dialog jag hade med arbetsgivare och fackföreningar handlade inte om en höjning, alla anser att minimilönen bör höjas. Diskussionen handlade om huruvida man ändå skulle införa en differentierad minimilön. Och, jag upprepar, jag tror att detta är rätt tillvägagångssätt och dessa dialoger med arbetsmarknadens parter kommer att följa”, sade premiärminister Marcel Ciolacu.

Det föredragna arbetssättet vid den tidpunkten var att differentiera minimilönen inom byggsektorn och inom livsmedels- och jordbruksindustrin. Men när statsbudgeten för 2024 antogs i december meddelade premiärministern att regeringen planerade att överge differentieringen av minimilönen för anställda inom jordbruket och livsmedelsindustrin och att höja minimilönen till 3 700 lei. En annan nivå på 4 582 lei har dock lämnats för anställda inom byggsektorn. Höjningen skulle gälla efter valet till Europaparlamentet den 1 juli, ”för att säkerställa sex månaders förutsägbarhet för företagsklimatet”, sade premiärministern. ”Fram till dess behåller vi den skattefria faciliteten på 200 lei från bruttominimilönen”, tillade han. Å andra sidan föreslog arbetsgivarna en ökning till endast 3500 lei i juli 2024, och att beloppet på 3700 lei skulle nås först i januari 2025. Ett slutligt beslut har ännu inte fattats. Även inom den styrande koalitionen har frågan inte lösts mellan PSD och dess PNL-partner.

Sex EU-medlemsstater har inte reglerat minimilönen

Av de 27 medlemsstaterna är det bara sex som inte har reglerat minimilönen. Lagtexten, som rådet och Europaparlamentet enades om i juli 2022, fastställer bindande regler för de 21 EU-länder där det redan finns minimilöner. I dessa fall kommer det att göra det mer transparent hur minimilönerna fastställs och göra det lättare att höja dem. De sex EU-länder där minimilöner inte regleras, eftersom inkomstnivåerna fastställs genom kollektivförhandlingar – Österrike, Cypern, Danmark, Finland, Italien och Sverige – är inte skyldiga att införa denna lagbestämmelse.

Debatten om minimilöner har splittrat medlemsstaterna. Väst stöder, öst motsätter sig

Debatten om den europeiska minimilönen har från första början delat medlemsstaterna i två läger. Å ena sidan har västländerna – Frankrike, Tyskland och Italien – från första början stött införandet av denna typ av lön, som syftar till att säkerställa jämställdhet för alla anställda inom EU. Å andra sidan har östländerna, särskilt de som ännu inte har anslutit sig till euroområdet – Polen, Bulgarien och Rumänien – motsatt sig detta förslag på grund av den stora obalans som det skulle skapa i social- och ekonomiskpolitiken.

Direktiv 2041/2022 om en adekvat minimilön i EU antogs 2022 av Europaparlamentet och medlemsstaterna har haft två år på sig från ikraftträdandet (oktober 2022) att införliva bestämmelserna i lokal lagstiftning. Att fastställa minimilönen är fortfarande nationalstaternas privilegium, men de måste se till att arbetstagarnas inkomster – som beror på minimilönen – gör det möjligt för arbetstagarna att leva ett anständigt liv, med hänsyn till prisnivåerna.

Mer än 1,5 miljoner rumäner tjänar minimilönen, enligt officiella uppgifter. Och antalet har varit konstant under de senaste två decennierna. Denna inkomst täcker inte ens 70 % av de verkliga konsumtionsbehoven för en familj med två barn där båda makarna tjänar minimilönen, enligt studier som genomförts under de senaste åren.