fbpx

Polen ansluter sig till motståndet mot Mercosurs handelsavtal

Handel och ekonomi - november 29, 2024

EU:s handelsavtal med Mercosur verkar inte skapa samma känsla av säkerhet och stabilitet som andra av EU:s handelsavtal har gjort. Snarare tvärtom, faktiskt. Polens premiärminister Donald Tusk har officiellt bekräftat att hans regering inte kommer att stödja handelsavtalet mellan Europeiska unionen (EU) och Mercosur i dess nuvarande form.

Detta tillkännagivande följer på en växande våg av motstånd från andra EU-länder, däribland Frankrike, som redan hade framfört sina invändningar och därmed ifrågasatt den tekniska ratificeringen av avtalet. I detta sammanhang sade Donald Tusk att ”vi är inte ensamma” och betonade att många andra EU-länder delar Polens oro över avtalets negativa effekter, särskilt på jordbrukssektorn.

Polens motstånd mot frihandelsavtalet drivs främst av intresset för landets jordbrukssektor, som känner sig hotad av villkoren i pakten. Den centrala frågan handlar om hur mycket fjäderfäkött som ska få importeras från Mercosur-länder som Brasilien, Argentina och Paraguay.

Denna oro har lett till en intensiv debatt, eftersom den polska jordbrukssektorn anser att avtalet kan leda till illojal konkurrens och allvarligt påverka den inhemska produktionen. De polska jordbrukarna har mobiliserat sig för att försvara sina intressen under de senaste månaderna, med protester och till och med en blockad vid den ukrainska gränsen, avsedd att betona omfattningen av motståndet mot importen.

Trots invändningar från flera länder fortsätter förhandlingarna om avtalet mellan EU och Mercosur att gå framåt. I veckan återupptog företrädare för EU-kommissionen och Mercosur-länderna samtalen i Brasilia i hopp om att kunna lösa de sista tvistefrågorna i avtalet.

Avtalet, som ursprungligen tillkännagavs 2019, har stött på många bakslag på grund av politiska skillnader både inom EU och mellan EU:s medlemsländer. I detta sammanhang medgav EU-kommissionens avgående vice ordförande Valdis Dombrovskis att förhandlingarna hade blivit mer komplicerade och att det skulle krävas samtal på hög nivå för att övervinna de sista hindren.

Ändå går det inte att bortse från verkligheten. Den politiska ratificeringsprocessen väntas stå inför betydande utmaningar, eftersom många EU-länder har reservationer mot de potentiella konsekvenserna av avtalet, särskilt när det gäller områden som miljö, jordbruk och konkurrens med lokala producenter.

Polens avvisande, tillsammans med Frankrikes och andra länders motstånd, kastar allvarliga tvivel över avtalets genomförbarhet i dess nuvarande form. Medan länder som Spanien och Tyskland bestämt förespråkar behovet av att slutföra detta frihandelsavtal, trots många klagomål från arbetstagare i primärsektorerna, har den polska regeringen gjort klart att avtalet i sin nuvarande form är ”oacceptabelt” och söker stöd från andra länder för att stoppa ratificeringen.

Trots motståndet från medlemsländerna och jordbruks- och djurhållningssektorerna verkar EU-kommissionen arbeta ihärdigt för att hitta en lösning som skulle undvika behovet av ratificering av alla 27 nationella parlament. Detta skulle potentiellt kunna effektivisera godkännandeprocessen och förhindra ytterligare förseningar eller veton. EU-kommissionen verkar utforska sätt att driva igenom avtalet utan att kräva individuella parlamentariska omröstningar från alla EU-länder, vilket skulle kunna påskynda godkännandet och minska risken för ytterligare blockeringar.

Polens inställning till handelsavtalet med Mercosur understryker de svårigheter som EU står inför när det gäller att avsluta denna pakt, som har varit på tapeten i mer än två decennier. Medan vissa länder försvarar de ekonomiska fördelarna med avtalet, fortsätter andra, som Polen och Frankrike, att motsätta sig det på grund av oro för effekterna på deras jordbrukssektorer. I takt med att de tekniska förhandlingarna fortskrider och de interna politiska motsättningarna inom EU kvarstår är framtiden för detta avtal fortfarande osäker. EU kommer att behöva ett starkare stöd för att driva igenom avtalet, särskilt med tanke på att Frankrike och eventuellt tre andra länder – Nederländerna, Italien och Österrike – ansluter sig till oppositionen.

EU befinner sig vid ett vägskäl. Unionen står inför en grundläggande utmaning: att förena de ekonomiska fördelarna med detta avtal med skyddet av inhemska sektorer som skulle kunna påverkas negativt. Mercosuravtalet, som kan komma att forma EU:s handelsförbindelser med Sydamerika under många år framöver, är fortfarande ett av de mest omtvistade avtalen i EU:s moderna historia. Medan EU-kommissionen driver på förhandlingarna kommer det att vara avgörande för avtalets framtid att säkra ett samförstånd mellan medlemsländerna. Med länder som Polen och Frankrike som fortfarande håller fast vid sitt motstånd mot avtalet återstår det att se om EU kan övervinna interna motsättningar och nå ett avtal som tillfredsställer både ekonomiska och miljömässiga intressen. I takt med att klockan tickar måste EU hitta ett sätt att navigera i denna komplexitet eller riskera att låta avtalet falla helt och hållet.