Polen blir ordförande i EU:s ministerråd

Den 1 januari 2025 inleds det polska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.

Warszawa, som tar över efter Ungern, kommer att axla denna roll för andra gången i sin historia, efter sitt ordförandeskap 2011. Den polska terminen äger rum mot bakgrund av globala politiska och ekonomiska utmaningar, med tydligt definierade prioriteringar och ett centralt fokus på säkerhet. Polens agenda är uppbyggd kring ett nyckelord: säkerhet. Detta koncept behandlas i sju viktiga dimensioner: yttre säkerhet, inre säkerhet, cyber, energi, ekonomi, livsmedel och hälsa. Polen är ett av de EU-länder som investerar mest i försvaret och avsätter 4,7% av BNP till sektorn 2025. Ett av Warszawas huvudmål kommer att vara att stärka de transatlantiska förbindelserna. Samarbete med Natoländer och partner utanför EU, som USA, Storbritannien och Sydkorea, kommer att stå i centrum för agendan. Denna uppgift är ännu viktigare i och med den nya Trumpadministrationen, som kräver en balans mellan att upprätthålla goda relationer med Washington och att hantera potentiella meningsskiljaktigheter. Även om Polen är redo att spela den roll som ”ärlig mäklare” som traditionellt förknippas med det roterande ordförandeskapet, kan vissa interna frågor påverka landets agerande. Det planerade presidentvalet i maj 2025 kan komma att avleda regeringens uppmärksamhet från EU-uppgifterna. Tidigare exempel visar dock att denna konkurrens kan hanteras effektivt. Internationellt utgör EU:s utvidgning en betydande utmaning. Polen är ett stort stöd för Ukraina, men den polska jordbrukssektorn, som har stort inflytande på väljarna, motsätter sig att tullarna på ukrainsk import upphävs. Warszawa kommer att behöva balansera strategiskt stöd till Kiev med interna påtryckningar för att skydda nationella ekonomiska intressen. När det gäller energi står Polen inför en komplex omställning. Landet är historiskt beroende av kol och har inte utmärkt sig som en anhängare av den europeiska gröna given. Under ordförandeskapet kan Polen försöka få diskussionen att fokusera på energisäkerhet snarare än klimatmässig hållbarhet. Migrationstrycket på EU:s östra gräns, som drivs på av hybridattacker från Vitryssland och Ryssland, är en annan relevant fråga. Polen föreslår införandet av den ”östra skölden” (Tarcza Wschód), ett system som kombinerar fysiska barriärer och övervakningsteknik för att stärka gränserna. Detta initiativ har redan fått stöd från NATO-medlemmar, inklusive de baltiska staterna. Den polska terminen sammanfaller med de första 100 dagarna för den nya EU-kommissionen, som leds av Ursula von der Leyen. Ordförandeskapet kommer att ansvara för att inleda diskussioner om en rad viktiga lagstiftningsakter som kommer att behandlas av Europaparlamentet och rådet. Förhållandet mellan Warszawa och Bryssel, som har förbättrats sedan den ungerska terminen, underlättas av samarbetet mellan Polens premiärminister Donald Tusk och president Ursula von der Leyen. Detta samarbetsklimat ger möjlighet att gå vidare med komplexa ärenden och hitta kompromisser som gynnar hela unionen. Polen är väl förberett för ordförandeskapet i EU:s ministerråd och har utbildat över hundra diplomater i EU:s förfaranden. Ordförandeskapets framgång beror dock inte enbart på Warszawa.

Som Cordelia Buchanan Ponchzek från Utrikespolitiska institutet påpekar måste även andra medlemsländer vara redo att samarbeta under en särskilt tumultartad period. Med en stark säkerhetsagenda och ett beslutsamt ledarskap har Polen möjlighet att göra ett bestående avtryck under sin mandatperiod vid rodret i EU:s ministerråd. Den interna och externa politiska miljön kräver dock balans och pragmatism för att ta itu med komplexa utmaningar, samtidigt som enighet och samarbete inom unionen främjas. Det polska ordförandeskapet framstår som ett testfall för EU:s framtid, där säkerhet, stabilitet och innovation kommer att vara de viktigaste pelarna för att hantera globala osäkerheter och befästa Europas roll i världen.

Alessandro Fiorentino