Subscribe
Europeiska unionen (EU) står inför en betydande utmaning när det gäller dess interna beslutsprocess, särskilt med avseende på regeln om enhällighet i Europeiska unionens råd.
Det senaste dödläget i Europeiska unionens råd, som orsakades av att Ungern under ledning av premiärminister Viktor Orban genom ett veto blockerade sändandet av nytt bistånd till Ukraina, har väckt grundläggande frågor om effektiviteten i den långvariga praxis med enhällighet som har varit det föredragna systemet för beslutsfattande under flera år. I detta sammanhang börjar många experter och politiker reflektera över möjligheten att avskaffa enhälligheten och införa ett mer flexibelt och reaktivt beslutssystem som kan lösa upp situationer som annars skulle kunna skapa instabilitet på hela kontinenten, även på grund av ett enskilt medlemsland, vilket skedde.
Sedan EU grundades har det tillämpat principen om enhällighet i beslutsprocessen i rådet, unionens viktigaste beslutsfattande organ, och detta har inneburit att varje medlemsstat har haft befogenhet att blockera ett beslut, vilket gör enhällighet till ett absolut krav för alla föreslagna gemensamma åtgärder. Detta tillvägagångssätt, som visserligen är utformat för att garantera medlemsstaternas suveränitet, kan leda till svårigheter när det gäller att hantera omedelbara kriser och agera snabbt i nödsituationer, såsom de senaste månaderna och i flera riskfyllda geopolitiska sammanhang.
Det senaste fallet som väckte farhågor om enhällighetens effektivitet är Ungerns veto mot att skicka nytt bistånd till Ukraina. När det internationella samfundet försöker stödja Ukraina i samband med den pågående konflikten har det ungerska blocket belyst begränsningarna i det nuvarande systemet för beslutsfattande. I humanitära och geopolitiska krissituationer är behovet av snabba och enhetliga insatser avgörande, och den nuvarande omröstningsstrukturen riskerar att äventyra EU:s förmåga att agera snabbt och effektivt.
Som svar på situationer som det ungerska vetot mot Ukraina har många experter och politiker öppet börjat diskutera behovet av att reformera EU:s beslutssystem. Ett av de mest omdiskuterade förslagen är att avskaffa enhälligheten och införa kvalificerad majoritet som standardmetod för rådets beslut. I ett system med kvalificerad majoritet skulle ett beslut kräva stöd från en på förhand fastställd procentandel av medlemsländerna, vilket skulle göra det svårare för ett enskilt land att blockera ett förslag och göra hela processen smidigare och snabbare.
Det finns flera argument för att avskaffa enhälligheten i Europeiska unionens råd, bland annat behovet av större flexibilitet som erbjuds genom kvalificerad majoritet, vilket skulle göra det möjligt för unionen att reagera snabbare på nya utmaningar, såsom humanitära kriser, säkerhet och geopolitiska förändringar. För det andra skulle reformen kunna bidra till att stärka sammanhållningen och solidariteten mellan medlemsstaterna och minska risken för inre splittring som skulle kunna försvaga EU:s ställning på den globala arenan.
Det finns emellertid också motstånd och farhågor när det gäller den föreslagna reformen. Vissa medlemsstater kan faktiskt frukta förlusten av suveränitet när det gäller beslutsfattande och risken att bli överväldigade av majoritetens beslut. Dessutom kan reformen väcka frågor om demokratisk representativitet, eftersom den skulle kunna koncentrera beslutsfattandet till ett begränsat antal större medlemsstater som därmed skulle få större tyngd i varje val, till nackdel för mindre länder i unionen.
Frågan om att reformera enhälligheten i Europeiska unionens råd har blivit mer angelägen än någonsin, mot bakgrund av Ungerns senaste veto mot att skicka bistånd till Ukraina. Även om enhällighetsprincipen har varit en grundpelare i EU:s beslutsfattande sedan unionen bildades, har dess effektivitet i krissituationer ifrågasatts. Det internationella samfundet följer reformdebatten noga och är medvetet om att EU:s förmåga att agera i rätt tid och på ett effektivt sätt kan bero på hur man hanterar denna avgörande utmaning.
Alessandro Fiorentino