Rumänien måste ansluta sig till Schengen, rumänerna förtjänar att respekteras.

Nu eller aldrig. Vi skulle kunna avsluta berättelsen om Rumäniens ansträngningar att ansluta sig till Schengenområdet hittills, i väntan på det sista (men kanske inte sista) kapitlet, som bör skrivas i början av december i år.

Utöver upphöjelser och besvikelser – för rumänerna har också haft sin beskärda del av uttalanden som ”vi har gjort allt som krävdes av oss, nu kan vi inte längre vägras” – från våra politiker, men också det mer frekventa ”ni är ännu inte redo” – från andra, finns det några konstanter i detta ämne under de nästan femton år som det har debatterats, som inte kan ignoreras: Det är fortfarande bisarrt, även om det är svårt att bevisa, att vissa staters upprepade vägran är kopplad till vissa egenintressen (tänk på Nederländerna och Constanta hamn). Att göra villkoret för mottagande i Schengen beroende av att CVM upphävs, även om det trots allt är en fråga om sunt förnuft, bör inte användas varje gång när det inte finns några andra motargument. Varför knackar vi då återigen på stängda dörrar? Särskilt som det nu finns en gynnsam konjunktur – som när Rumänien beslutade att gå med i Nato, efter att ha gett amerikanskt flyg överflygningsutrymme, innan kriget i Kosovo avslutades – där västvärlden förbereder sig för att flytta lastbilar, tåg, fartyg, flygplan med mat, medicin etc. för den ukrainska armén från väst till öst under vintern. Kan det bero på att de rumänska politikerna, som har styrt landet de senaste 15 åren, inte har kunnat förhandla med väst om denna handling?

Tisdagen den¹⁸ oktober antog Europaparlamentet med stor majoritet en resolution där man uppmanar Europeiska rådet att vidta nödvändiga åtgärder för att låta Rumänien och Bulgarien ansluta sig till Schengenområdet.

Europaparlamentarikerna konstaterar att Schengenområdet är ”en av EU:s största bedrifter” och påpekar att medlemsstaterna ännu inte har fattat ett enhälligt beslut om att bevilja Bulgarien och Rumänien tillträde, trots att de två länderna länge har uppfyllt de nödvändiga villkoren. Enligt det pressmeddelande som utfärdades efter omröstningen anser Europaparlamentet att bibehållna kontroller vid de inre gränserna är diskriminerande och har en negativ inverkan på mobila arbetstagares och medborgares liv.

Att hindra import, export och fri rörlighet för varor i hamnarna skadar också EU:s inre marknad, står det i Europaparlamentets pressmeddelande. Enligt dokumentet bör rådet senast i slutet av 2022 vidta alla nödvändiga åtgärder för att anta ett beslut om Rumäniens och Bulgariens tillträde till Schengenområdet med fri rörlighet.

Europaparlamentets ståndpunkt har ett politiskt värde och kan ses som en signal, men beslutet tillhör rådet och bör fattas vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den^8-9 december. Under tiden bör kommissionens experter utarbeta en teknisk (om)bedömningsrapport.

Europaparlamentets resolution antogs med 547 röster för, 49 röster emot från extremistiska partier och 43 nedlagda röster från företrädare för Nederländernas premiärminister Mark Ruttes parti. Kan detta vara ett tecken på att Nederländerna kommer att motsätta sig medlemskap igen?

Efter EPP-omröstningen hävdade den före detta teknokratens premiärminister Dacian Ciolos, som nu är ledamot av Renew, att Rumäniens misslyckande med att ansluta sig till Schengen beror på att tidigare regeringar som inte kunnat förhandla om detta mål har bedrivit en ”slakteripolitik”. Två andra rumänska parlamentsledamöter, Vasile Blaga, tidigare inrikesminister i PDL Emil Bocs regering, som vid tidpunkten meddelade att Rumänien hade slutfört förberedelserna och uppfyllt de tekniska villkoren för Schengen, och Corina Crețu, tidigare presidentrådgivare till PSD:s president Ion Iliescu, skyller misslyckandet på ”diplomatin” och varnar samtidigt för en stigande våg av EU-skepticism i de två länderna till följd av ett eventuellt avslag.

”Det finns tre argument som borde leda till ett snabbt beslut om att integrera Rumänien och Bulgarien i Schengenområdet. För det första finns det tekniska argumentet, som borde vara tillräckligt, eftersom det var tillräckligt för de andra medlemsstater som redan är medlemmar i Schengenområdet. Rumänien uppfyller alla tekniska villkor för Schengen, och kriget i Ukraina var ett test för EU:s yttre gräns som Rumänien klarade med bravur. Det andra argumentet är det moraliska: EU har lärt oss solidariteten i åratal. Solidaritet inför kriget för flyktingar och invandrare, solidaritet inför energikrisen. Rumänien har gjort sin hemläxa utan kommentarer. Vi har visat solidaritet utan förbehåll och inte för att någon tvingat oss till det. Vi har gjort det för att rumänska medborgare tror på dessa värden. Frågan är om EU kan omsätta den lektion som det ger oss i praktiken till slut? Det tredje argumentet är ett praktiskt argument som rör Europeiska unionens framtid. Denna framtid hotas av EU-skepticism och vi ser detta allt oftare i nationella val. EU:s framtid beror på hur EU behandlar medborgarna i varje medlemsstat. Kommer inte vägran att fatta ett legitimt beslut om Rumäniens och Bulgariens integration i Schengen att skapa en våg av EU-skepsis i dessa två länder? Räcker inte lärdomen från Brexit?”, sade Europaparlamentsledamoten Vasile Blaga i Europaparlamentet, citerad av rumänsk press.

”Det är mycket sorgligt. I elva år och mer har vi uppfyllt alla villkor för inträde i Schengen och hela tiden har det funnits egoism i samband med val i olika EU-länder.. Nederländerna har hotat med ett veto i flera år nu och Schengenfrågan har inte förrän nu satts upp på dagordningen för rådet (rättsliga och inrikes frågor). Jag anser att rumänerna inte förtjänar denna behandling. som vi har fått i flera år, Vi uppfyller alla villkor, och jag anser att det är en brist på solidaritet som är olämplig i den tid vi lever i, en tid då förtroendet för EU mycket väl kan minska på grund av de enorma orättvisor som rumänska medborgare upplever. Det är ett misslyckande för diplomatin, men vi har fortfarande hopp om att det kommer att tas upp på dagordningen i december, som vi hoppats. Vi är dock det land vid gränsen som försvarar den gräns genom vilken vete passerar från Ungern, från Ukraina till väst och vice versa, så det var dags för Rumänien att mycket tydligt förhandla fram några fördelar för det rumänska folket”, sade parlamentsledamoten Corina Crețu, medlem av gruppen Progressiva alliansen av socialdemokrater och demokrater, till Euronews Romania.

Premiärminister Nicolae Ciucă och president Klaus Iohannis är optimistiska om att västvärlden ”kommer att erkänna allt vi har gjort” i kriget i Ukraina.

Premiärminister Nicolae Ciucă sade i en intervju med Bloomberg i början av augusti att han förväntar sig att Rumänien kommer att ansluta sig till Schengen i år och att Bryssel kommer att slopa samarbets- och kontrollmekanismen (CVM) för vårt land.

Ciucă sade att han förväntar sig att Rumänien – efter mer än ett decenniums väntan – kommer att få tillträde till Schengenområdet före årets slut, vilket skulle eliminera långa väntetider vid Rumäniens gränser mot andra EU-länder och öka Rumäniens attraktionskraft för utländska investerare. Bryssel kommer också att avskaffa ett system som övervakar Rumäniens framsteg när det gäller att reformera rättsväsendet och utrota korruptionen, sade den rumänska tjänstemannen, efter år av kritik från EU:s verkställande organ.

”Allt vi har gjort sedan konflikten började visar att vi är redo att bli Schengenmedlemmar”, sade Ciucă och hänvisade till EU-området utan gränskontroller.

”Vi förväntar oss verkligen att alla andra EU-ledare ska erkänna allt vi har gjort”, hävdade premiärminister Ciucă.

President Klaus Iohannis sade också att han var ”optimistisk” men reserverade sig när det gäller tidshorisonten. Efter ett besök tillsammans med Nederländernas premiärminister Mark Rutte på militärbasen i Cincu sade han att han hade förmedlat Rumäniens ”legitima förväntningar” på att ansluta sig till Schengenområdet.

”Jag är optimistisk”, sade Klaus Iohannis, men han ville inte göra ”ett extremt optimistiskt uttalande om hur länge det kommer att pågå”.

Mark Rutte sade att Nederländerna ”i princip inte är emot det”. På frågan om han skulle kunna gå med på Rumäniens anslutning i år svarade den nederländske premiärministern: ”Jag kan inte ge dig någon tidsfrist”.

Den nederländska politikern tog dock upp CVM i ekvationen. Han sade att Rumänien ”måste ha tagit tillräckligt många positiva steg” för att ha ”en strukturellt bättre rättsstat” innan landet blir Schengenmedlem och att han skulle vilja se en rapport från samarbets- och kontrollmekanismen om hur Bukarest klarar av att upptäcka och lösa fall av ”korruption och organiserad brottslighet”.

”Nederländerna är inte i princip emot Rumäniens anslutning, vi anser att alla länder som uppfyller villkoren bör ansluta sig. (…) Det är mycket viktigt att all information kommer att finnas på bordet, Europeiska kommissionen arbetar med detta nu. Detta är förfarandet i Schengen. Nederländerna motsätter sig inte att Rumänien ansluter sig till Schengen, men vi måste göra det på ett öppet och rättvist sätt. Det är därför jag nämnde samarbets- och kontrollmekanismen”.

”Vi måste ta tillräckligt många positiva steg och vi måste få en bättre strukturell rättsstat. Många åtgärder har vidtagits, men det som nu måste fastställas inom ramen för CVM, om korruption och organiserad brottslighet, det är vad CVM är, de arbetar med detta för att utvärdera och sedan måste vi utvärdera tillsammans”, sade Nederländernas premiärminister i Cincu, länet Brasov.

Fram till nyligen var Tyskland, Frankrike, Finland och Nederländerna fortfarande de länder som på den offentliga arenan hade uttryckt ståndpunkter som var, om inte emot, så åtminstone skeptiska till vår anslutning till Schengen. Den fransk-tyska formuleringen var snarare att Schengenområdet bör reformeras innan det utvidgas ytterligare, och under tiden har Tyskland och Frankrike förklarat sitt stöd för Rumänien.

Dessa länder utgör en informell grupp av utländska ambassader i Bukarest som är mycket oroade över hur reformerna inom rättsväsendet, rättsstaten och samarbets- och karriärmekanismen fortskrider, vilket framgår av de brev som de under årens lopp har skickat till de rumänska myndigheterna i Bukarest i denna fråga (USA har ofta anslutit sig till dem i sina offentliga kommunikationsinsatser, men spelar ingen roll i Schengenfrågan).

Så även om vi inte längre behöver övertyga Tyskland – som under Merkel-eran var en av de dialogpartner som behövde ”argument” – eller Finland, som följer samma acceptansdiskurs, och även Nederländerna, så måste Sverige fortfarande övertygas. Motargumentet: CVM.

”Sverige har tagit del av förbundskansler Scholz tal (…) Den svenska regeringen utvärderar för närvarande många frågor inom ramen för det kommande ordförandeskapet i EU:s råd under första halvåret 2023. Schengen och översynsprocessen är några av dessa frågor. EU-medborgarnas säkerhet, kampen mot organiserad brottslighet och skyddet av EU:s värderingar kommer att vara hörnstenarna i det svenska ordförandeskapet. När det gäller mekanismen för samarbete och utveckling förväntar vi oss en fortsättning av kommissionens skyldigheter att bedöma Rumäniens framsteg inom ramen för mekanismen och att genomföra rekommendationerna från mekanismen för samarbete och utveckling”, säger Therese Hydén, Sveriges ambassadör i Rumänien, citerad av den rumänska nätpublikationen Panorama.

I rapporten om rättsstatsprincipen, som utarbetades i somras av Europeiska kommissionen, nämns bland annat den höga korruptionsnivån i vårt land och minskningen av DNA:s befogenheter, men i dokumentet uttrycks också oro över pressens oberoende och frihet.

CVM:s rapport från juni 2021 var också hård, eftersom Rumänien då ännu inte hade avskaffat den särskilda sektionen, vilket har skett under tiden, men också eftersom de ändringar av rättsväsendets lagar som gjordes av den tidigare politiska makten inte har upphävts. Även det sätt på vilket SCM och rättsinspektionen fungerar, liksom utnämningen av cheferna för de större åklagarmyndigheterna, var några av de invändningar som Europeiska kommissionen framförde.

Och de bisarra fakta kvarstår…

Som till exempel att Rumäniens anslutning till Schengenområdet skulle kunna hota den nederländska hamnen i Rotterdams överhöghet, något som av vissa betraktas som spekulation, av andra som ett argument som förklarar allt.

Med en ordentlig logistikplattform på rumänskt territorium skulle hamnen i Constanta kunna öka volymen av varor som transporteras genom hamnen avsevärt och, som specialister på området hävdade för några år sedan, skapa omkring 100 000 extra arbetstillfällen. Eller så innebär varje jobb som skapas i Constanta ett jobb mindre i Rotterdam, hävdade de. Enligt uppgifter från regeringen passerade 65 miljoner ton gods genom Constanțas hamn förra året. Som jämförelse kan nämnas att Rotterdams hamn hanterar mer än 450 miljoner ton gods per år, att vattenvägarna är perfekt underhållna och att infrastrukturen är utmärkt.

”Vi, den rumänska staten, berörs av detta problem. På senare tid, såvitt jag vet, föredrar hela västra delen av Rumänien att importera sina fartyg via Rotterdam, för att komma via Main-Rhen-sidan, den ungerska sidan, till Rumänien”, sade Daniel Georgescu, direktör för vattenvägsförvaltningen, för några år sedan.

Faktum är att Rumäniens inträde i Schengenområdet skulle innebära stora fördelar för ekonomin, vilket finansminister Adrian Câciu förklarade. Exporten spelar en viktig roll och skulle förenklas avsevärt. För närvarande innebär tullkontroller vid gränserna till länder i området för fri rörlighet förlorad tid för rumänska transportföretag. Transportföretagen, som i åratal har krävt att regeringarna ska påskynda inträdet i Schengenområdet, säger att det skulle öka deras externa konkurrenskraft, eftersom blockeringar vid den rumänska tullen till Ungern och Bulgarien innebär förluster på mellan 800 och 1 000 euro per dag för varje blockerad lastbil, enligt Ziarul Financiar.

Eller det faktum att inrikesministeriets generalinspektion för nödsituationer (IGSU) i tisdags undertecknade ett kontrakt med det nederländska företaget Damen om inköp av två multirolefartyg för brandmän. Kontraktet undertecknades vid en offentlig ceremoni och IGSU-chefen Raed Arafat sade att fartygen kostade 20 miljoner euro respektive 24 miljoner euro. Kontraktet undertecknades dagen innan Nederländernas premiärminister Mark Rutte besökte Rumänien.

The text was translated by an automatic system