Rumänien och Bulgarien fullt ut med i Schengen!

Rumäniens och Bulgariens inträde i Schengen, 17 år efter deras anslutning till Europeiska unionen, är inte en gåva från Västeuropa (Tyskland, Nederländerna eller Österrike, de länder som tidigare har motsatt sig anslutningen), och det är inte en seger för den politiska klassen i de två östeuropeiska länderna. Rumäniens och Bulgariens fullständiga inträde i Schengen från och med den 1 januari 2025 är en gottgörelse för en orättvisa som har kostat medborgarna och ekonomin i de två länderna mycket pengar. Rumänien och Bulgarien vann ingenting den 12 december. De fick en rättighet som förnekades dem, på falska grunder, för mer än ett decennium sedan. Ett decennium som kan karakteriseras av enorma ekonomiska förluster, stagnerande investeringar och en börda på axlarna på alla rumänska och bulgariska medborgare som har berövats fördelarna med fri rörlighet inom Europeiska unionen. Under årens lopp har Österrike, Nederländerna, Tyskland och andra stater som har blockerat denna process (med hänvisning till olika skäl, varav det vanligaste var olaglig invandring) skadat både Bulgarien och Rumänien. Och ja, den skada som orsakats måste tas på allvar och repareras. Rumänien och Bulgarien tillhör Europa, de tillhör Europeiska unionen, men en europeisk union av jämlika nationer, inte en union som efter eget gottfinnande beslutar vem som förtjänar att respekteras eller inte. Som jag nämnde tidigare kommer Rumänien och Bulgarien att ingå i Schengen från och med den 1 januari 2025, men det sår som orsakats av dem som har fördröjt denna rättighet kommer att ta lång tid att läka.

Beslutet att upphäva kontrollerna vid Schengens landgränser för Rumänien och Bulgarien var den första punkten på dagordningen för EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) torsdagen den 12 december. I utkastet till beslut, som ensidigt godkändes av alla EU-ambassadörer vid ett möte i slutet av november, fastställs att kontroller av identitetshandlingar och varor inte längre ska utföras vid EU:s inre landgränser, som kommer att ingå i området för fri rörlighet från och med den 1 januari 2025, nämligen vid gränsövergångarna mellan Grekland och Bulgarien, Bulgarien och Rumänien samt Rumänien och Ungern.

De som främst gynnas av detta historiska beslut är bilar och privatpersoner. Denna efterlängtade förändring kommer att göra det möjligt för rumänska och bulgariska medborgare att resa utomlands i sina privata bilar utan att förlora tid vid gränsövergångarna. Det kommer också att bli lättare för dem som arbetar eller studerar utomlands att återvända hem. Att ansluta sig till området för fri rörlighet medför också betydande ekonomiska fördelar. När det gäller lastbilar hävdar experter att inga omedelbara förbättringar kommer att märkas till följd av att allt från vägning, licens- och lastkontroller, hälso- och miljöundersökningar samt inspektion av lastbilar för illegala migranter kommer att utföras vid övergångsställena. Under en inledande period om minst sex månader kommer art. 25a.4 och 25a.5 i kodexen om Schengengränserna tillämpas för att mildra en eventuell förändring av migrationsmönstren som skulle kunna uppstå som en omedelbar följd av avskaffandet av kontrollerna vid landgränserna och för att förhindra allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.

”Anslutningen till Schengenområdet innebär att kontrollerna mellan de inre gränserna i de Schengenmedlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut avskaffas och att det skapas en enda yttre gräns där kontrollerna utförs enligt en tydlig uppsättning regler om visum, migration, asyl samt åtgärder som rör polissamarbete, rättsligt samarbete och tullsamarbete. För medborgarna innebär det att de kan resa inom landet utan att utsättas för gränskontroller”, står det på inrikesministeriets webbplats för Schengen Rumänien.

Rumänien och Bulgarien har genomfört dessa slumpmässiga kontroller som en del av förhandlingarna med Österrike. Dessa slumpmässiga kontroller kommer att vara precis som de som för närvarande tillämpas mellan Ungern och Österrike eller mellan Tyskland och Österrike. Statistik visar att år 2023 kommer mer än 25 miljoner medborgare och mer än 11 miljoner bilar att ha passerat Rumäniens gränser mot Bulgarien och Ungern.

Tillfälligt upprätthållande av kontroller – fördelar för medborgarna och ekonomin

Även om Rumänien kommer att ha fullständiga rättigheter i Schengenområdet från och med den första dagen 2025 kommer gränskontrollerna vid landgränserna mellan Rumänien och Ungern samt Rumänien och Bulgarien att vara aktiva i minst sex månader. Denna åtgärd som man enades om vid RIF-mötet syftar till att hantera eventuella förändringar i migrationsflödena och förebygga hot mot den allmänna säkerheten i Europa, enligt en gemensam förklaring som undertecknades av Österrike, Rumänien, Bulgarien och det ungerska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Genom anslutningen på land, efter att de två länderna inledningsvis anslutit sig till Schengen genom sjö- och lufttransporter, kommer de inre gränskontrollerna att avskaffas vid de medlemsstaters inre gränser som tillämpar Schengenområdets regler fullt ut, och en gemensam yttre gräns bildas där kontrollerna utförs enligt väldefinierade regler. Detta kommer att förenkla resandet, oavsett om det sker med flyg, bil, tåg eller båt, och eliminera väntetiderna för passagerare och godstransportörer. Varor kommer att röra sig fritt, vilket sparar tid och resurser för de ekonomiska aktörerna. Resor mellan Schengenländerna kommer att likna inrikesresor. Övergångsställen vid landgränser kommer att avskaffas och medborgarna kommer att kunna resa från ett land till ett annat när som helst, var som helst och endast bära med sig en giltig identitetshandling.

Gränskontroller kommer dock endast att utföras slumpmässigt på grundval av riskanalys, på liknande sätt som den ungersk-österrikiska gränsen för närvarande hanteras.

Rumäniens och Bulgariens anslutning till Schengen kommer utan tvekan att medföra betydande fördelar: kortare restider (mindre föroreningar eftersom det inte längre kommer att finnas kilometerlånga lastbilsköer vid gränserna), besparingar för ekonomiska aktörer och bättre anslutningsmöjligheter för medborgarna. Det finns dock också en risk för ökad brottslighet, t.ex. människohandel och olaglig migration. Schengens informationssystem, som möjliggör samarbete mellan medlemsländernas myndigheter, kommer att användas för att bekämpa dessa fenomen. Schengenområdet, som skapades 1985 och omfattar 27 länder och mer än 420 miljoner människor, är världens största område med fri rörlighet. Rumänien och Bulgarien kommer att ansluta sig till området, tillsammans med 23 andra EU-länder och Europeiska frihandelssammanslutningen. Schengen underlättar det dagliga resandet för miljontals människor som arbetar, studerar eller besöker sin familj i andra medlemsländer, vilket bidrar till att stimulera turismen och ekonomin. Dessutom ger enhetliga regler inom områden som säkerhet och dataskydd medborgarna en säker och välreglerad miljö. Enligt EU:s råds webbplats passerar varje dag omkring 3,5 miljoner medborgare de inre gränserna för att arbeta, studera eller besöka familj och vänner. Nästan 1,7 miljoner människor bor i ett Schengenland och arbetar i ett annat. Enligt samma webbplats för Europeiska rådet gör EU-medborgarna 1,25 miljarder resor inom Schengenområdet varje år, vilket ger betydande fördelar för turismen och kultursektorn.

Österrike och Nederländerna har tidigare använt sig av vetorätten

När det gäller befolkning är det välkänt att Österrike har den näst största gruppen invånare efter tyskarna. Officiella uppgifter visar att 150.000 rumäner är bosatta i Österrike. Antalet rumäner som är födda i Rumänien och som flyttat till Österrike (för att arbeta eller studera) är mycket högre och svårt att fastställa eftersom många av dem inte avsade sig sitt rumänska medborgarskap och för dem som ville ha österrikiska pass var det villkor som Österrike ställde att de skulle avsäga sig sitt rumänska medborgarskap. Regeringen i Wien återinförde gränskontroller mot Tjeckien till och med den 15 oktober och mot Slovenien och Ungern till och med den 11 november. Liknande åtgärder har vidtagits i Tyskland, där regeringen har infört ständiga gränskontroller efter att AfD (Alternativ för Tyskland), som har en liknande främlingsfientlig agenda, vann valet i Thüringen och kom tvåa i Brandenburg och Sachsen. Trots EU-kommissionens rekommendation lade Österrike in sitt veto mot Schengenutvidgningen för två år sedan. Skälet var då att EU:s yttre gräns inte är väl skyddad mot illegal invandring i Rumänien och Bulgarien. Denna ursäkt backas inte upp av konkreta data som stödjer Österrikes hypotes att migranter korsar Rumänien och Bulgarien för att nå Västeuropa. Andelen migranter som har korsat de två östeuropeiska staterna för att nå väst är betydligt lägre jämfört med de ”klassiska” rutterna genom Serbien-Ungern-Österrike eller de som inkluderar Medelhavsöverfarten till Spanien, Italien och Kroatien. Österrikiska tjänstemän har uttryckt sin avsikt att häva vetot (som använts upprepade gånger under de senaste åren) och förra året hävdes endast Schengens sjö- och luftrestriktioner för Bulgarien och Rumänien. Den 9 december meddelade Österrike att man helt hade släppt sitt motstånd mot Rumäniens och Bulgariens fulla Schengenmedlemskap, det sista hindret för de två östeuropeiska länderna efter en väntan på mer än 17 år. Beslutet att acceptera de två Balkanstaterna krävde konsensus från alla Schengenländer. Efter att Österrike gett upp sitt motstånd var det Nederländernas tur häromdagen när det nederländska Frihetspartiet (Partij voor de Vrijheid – PVV) lade fram en resolution i parlamentet i Haag för att blockera Bulgariens och Rumäniens Schengenanslutning i 12:e timmen. Nederländerna gav officiellt grönt ljus för Bulgariens och Rumäniens fullständiga anslutning efter att parlamentets förslag hade avslagits den 11 december och vid EU:s RIF-råds (rättsliga och inrikes frågor) möte i Bryssel den 12 december godkändes Rumäniens och Bulgariens anslutning till Schengenområdet från och med den 1 januari 2025.