Rumänien på andra plats i EU när det gäller livskvalitet

Nästan tre fjärdedelar av rumänerna anser att både landet och världen i stort är på väg åt fel håll. Detta är slutsatsen av den senaste undersökningen som beställts av en rumänsk onlinepublikation, som bekräftar resultaten av en annan sociologisk undersökning som publicerades tidigare i år. Liknande procentsiffror visar att endast 30% av rumänerna är optimistiska om hur saker och ting utvecklas. Men även om de inte är nöjda med hur landet och världen utvecklas är majoriteten av rumänerna nöjda med sina egna liv, sina dagliga liv. Andelen som är nöjda eller mycket nöjda med sina liv ökade med nästan 20% 2023 jämfört med 2022.

70% av rumänerna anser att utvecklingen går åt fel håll

Enligt en nyligen offentliggjord undersökning som genomfördes i slutet av februari av INSCOP anser mer än 70 % av rumänerna att saker och ting går i fel riktning i Rumänien och i världen. Samtidigt är andelen som anser att deras liv är sämre än det var för fem år sedan mer än dubbelt så stor som andelen som anser att livet är bättre, %-30%. Enligt undersökningen ökar dock andelen som anser att utvecklingen går i en bra riktning något under 2022, från 20,8% till 25,5%. Andelen som är pessimistiska om landets framtid minskade också under 2022, från 74,5% till 70,1%. Resten av de tillfrågade svarade inte på denna fråga. Procentandelarna är nästan lika när det gäller frågan om huruvida den riktning som världen är på väg mot är rätt eller fel: 24% av rumänerna tycker att riktningen är rätt, 70,6% tycker att den är fel och 5,4% har inte svarat på frågan.

Enligt den nyligen publicerade undersökningen anser en betydande andel, mer än två tredjedelar av rumänerna, att deras liv har försämrats under de senaste fem åren, och andelen som hoppas på ett bättre liv under de kommande fem åren är knappt 45 procent. Andelen som anser att deras liv har förbättrats jämfört med för fem år sedan är dock betydligt högre än i en liknande undersökning som genomfördes av samma företag 2022, och steg till 36,9% från 29,3%. Enligt den aktuella undersökningen är de som tycker att deras liv har blivit bättre än för fem år sedan personer i åldern 18-44 år, de med högre utbildning, de med höga och mycket höga inkomster och väljare av den styrande PSD-PNL-alliansen i Rumänien. Andelen som hoppas att deras liv kommer att vara bättre om fem år och andelen som tror motsatsen är ungefär lika stor – 44,4% respektive 46,2%, och andelen som inte vet/inte har svarat är 9,4%. De flesta som tror att deras liv kommer att vara bättre 2029 är 18-29-åringar, personer med högre utbildning och väljare av det högerextrema konservativa partiet AUR.

Undersökningen genomfördes av INSCOP Research med hjälp av telefonintervjuer med ett urval av 1100 personer från den 22 till den 29 februari. Det största tillåtna felet i uppgifterna är +- 2,95 % vid 95 % konfidensgrad.

Enligt en annan undersökning, som genomfördes av ett annat opinionsinstitut i december förra året, visar den liknande procentsatser när det gäller rumänernas uppfattning om den väg Rumänien befinner sig på. Enligt denna sociologiska undersökning, som genomförts av IRES, är det totala antalet pessimistiska respondenter – de som tror att saker kommer att bli värre och de som tror att de inte kommer att förändras jämfört med förra året – nästan 70%.

Rumänerna har extremt lågt förtroende för den politiska klassen

Samtidigt visar undersökningen att majoriteten av rumänerna tror att årets val inte kommer att påverka deras liv till det bättre, samtidigt som förtroendet för den politiska klassen är extremt lågt. Mindre än en tredjedel av de tillfrågade svarade att de tror att 2024 kommer att bli bättre än 2023, mindre än en fjärdedel – 23% – tror att det kommer att bli oförändrat och 43% tror att det kommer att bli sämre. Optimisterna finns bland de yttersta åldersgrupperna – de mycket unga och de äldre – de med låg utbildningsnivå och på landsbygden. I andra änden av skalan återfinns pessimisterna bland yrkesverksamma personer i åldrarna 36 till 65 år.

På frågan om vad de skulle vilja se förändras svarade de svarande levnadsstandard, att regeringen bryr sig om medborgarnas behov, att vallöften uppfylls och att makthavarna är ärliga. En av fem respondenter kunde dock inte ge något svar. När det gäller politiska förändringar angav de flesta svarande vissa grundläggande, systemiska förändringar: de flesta skulle vilja se en förändring av presidenten, regeringen och parlamentet, liksom av hela den politiska klassen.

Undersökningen visade dock att rumänernas förväntningar på valåret 2024 är ganska låga. Undersökningen visar att endast 16 procent av rumänerna tror att årets val kommer att ha en positiv inverkan på deras liv och endast en av fem tror att livet kommer att bli bättre för alla medborgare efter valet. Optimisterna är unga människor och människor med lägre utbildningsnivå, som tror att de fyra valen kommer att ha en positiv inverkan på rumänernas liv. Det finns fler pessimister bland män än bland kvinnor och i åldersgruppen 36-65 år. Undersökningsuppgifterna bekräftar dock Eurostats slutsats om graden av tillfredsställelse med livskvaliteten. Även om de är missnöjda med landets och världens utveckling, har lågt förtroende för den politiska klassen och inte tror att val kommer att förändra någonting, är de flesta rumäner nöjda med sina liv. Nästan 60% av de tillfrågade i IRES-undersökningen sa att de var nöjda eller mycket nöjda med hur de bor. Samtidigt är det bara 5 % av de tillfrågade som har allt de behöver, och 6 % säger att de har lidit av hunger. Andelen som är nöjda med sitt dagliga liv har ökat under det senaste året, med endast 41% år 2022.

Undersökningen genomfördes av det rumänska institutet för utvärdering och strategi mellan den 12 och 19 december på ett urval av 1075 personer med hjälp av telefonintervjuer och var självfinansierad. Tillåten felmarginal: +_3%.

Valet i Rumänien 2024 – uppskattat valdeltagande över 50

Även om de flesta rumäner tror att årets val inte kommer att förändra deras liv, ger de senaste opinionsundersökningarna som mäter det sannolika valdeltagandet en valdeltagandeprocent på över 50 %. Enligt en färsk CIRA-undersökning säger mer än 53 % av de röstberättigade rumänerna att de kommer att gå till valurnorna i valet till Europaparlamentet. Enligt en annan undersökning, som genomfördes av INSCOP i slutet av januari, anser å andra sidan endast 4,7 procent av rumänerna att valet till Europaparlamentet är det viktigaste och 20,4 procent att det viktigaste valet skulle vara valet för att utse lokala myndigheter. De flesta tillfrågade angav presidentvalet som det viktigaste i år – 42,3%, och 18,1% valet till parlamentet. Andelen av dem som svarade att inget av dessa val är viktigt är bara 1,8 procent, och av dem som inte angav något svar 0,8 procent.

Rumänien på andra plats i EU när det gäller tillfredsställelse med livskvaliteten

Enligt Eurostats uppgifter för 2022 rankades Rumänien på andra plats i EU när det gäller tillfredsställelse med livskvaliteten, i nivå med Polen och Finland. Enligt rumänernas egna uppgifter om hur de bedömer sina liv ligger de över det europeiska genomsnittet på nästan alla rangordningsindikatorer – från bostadssituation, arbete, personlig hälsa och till och med inkomst. Detta innebär att rumänerna är ”lyckligare” än de flesta människor i Europeiska unionen. Det enda land som har högre poäng än alla tre är Österrike. I den motsatta änden av rankingen fanns Tyskland och Bulgarien.