Rumänien sist i Europa när det gäller momsuppbörd

År 2023 låg Rumänien kvar på sista plats i Europa när det gäller momsuppbörd, en position som landet har haft nästan konstant under det senaste decenniet, trots de många lagstiftningsåtgärder mot bedrägerier som myndigheterna har genomfört. Trots den allmänna europeiska trenden under de senaste åren har Rumänien dessutom lyckats öka sitt momsgap, medan även länderna runt omkring, med vilka de fram till igår befann sig i samma grupp – Bulgarien, Ungern och Polen – har gjort betydande framsteg när det gäller att minska denna indikator. För dem som inte är bekanta med termen GAP definieras GAP för moms som underskottet i momsuppbörden. Med andra ord är det skillnaden mellan det momsbelopp som de ekonomiska aktörerna ska betala till budgeten och det faktiska belopp som staten tar ut.

I detta sammanhang är det inte förvånande att Rumänien blev en fallstudie för Europeiska kommissionen i slutet av förra året. Men regeringen i Bukarest hoppas att den nya åtgärden för att bekämpa skatteflykt genom införandet av systemet med e-fakturor ska leda till en förändring. Även om systemet har varit i drift sedan den 1 januari i år och överraskat även de största skeptikerna, återstår det att se hur väl det kommer att fungera efter den 1 juli, då den sex månader långa frist som företagen har fått för att gå över till det nya systemet löper ut.

Enligt de senaste uppgifterna om momsuppbörd som analyserats av Europeiska kommissionen ökade Rumäniens momsgap med 4 % mellan 2019 och 2021, från en lägsta nivå på 32,7 % 2018. Samtidigt ökade insamlingsgraden på EU-nivå med cirka 2 procent. EU:s totala momsgap har minskat med cirka 38 miljarder euro, från 99 miljarder euro 2020 till 61 miljarder euro, en ”oöverträffad” förbättring jämfört med tidigare år, enligt EU-kommissionen. Enligt rapporten har de flesta länder gjort framsteg när det gäller momsuppbörd, vilket beror på ”specifika politiska åtgärder, särskilt de som rör digitalisering av skattesystem, transaktionsrapportering i realtid och elektronisk fakturering”.

Rumäniens GAP-underskott i momsuppbörden är cirka 30 gånger högre än det som uppmätts i Finland (1,3 %), Estland (1,8 %) och Sverige (2 %) – de högst rankade länderna i Europa – och mer än 10 procent högre än det som uppmätts av det sist rankade landet, Malta (24,1 %). Betydande underskott noterades också i Grekland (17%) och Litauen (14,5%). En analys av utvecklingen av Rumäniens momsgap jämfört med utvecklingen i de omgivande före detta kommunistländerna – Bulgarien, Ungern och Polen – visar på ännu sorgligare slutsatser.

De tre länderna har lyckats minska denna indikator dramatiskt sedan 2018 och når 4,9 %, 4,4 % respektive 3,3 % 2021. Detta trots att alla tre länderna har en betydande självkonsumtionskomponent (konsumtion i små hushåll av egna produkter, på vilka moms inte tas ut, som inte faktureras), vilket även gäller Rumänien. Dessutom har Ungern den högsta standardmomssatsen i EU på 27% (i Rumänien är den 19%). I alla dessa länder har digitaliseringen av skattesystemen spelat en viktig roll, och åtgärder har införts gradvis under ett antal år för att göra det möjligt för miljön att anpassa sig till systemet.

Bulgarien, Ungern och Polen har tillämpat ungefär samma åtgärder, som även de rumänska myndigheterna har genomfört. Den enda åtgärd som Rumänien inte har provat är detaljerad registrering och deklaration i realtid av momstransaktioner, vilket har gjorts i Ungern. Mot bakgrund av Rumäniens oförmåga att ta itu med skatteflykt och dess misslyckande med att klara testet för momsuppbörd ägnade Europeiska kommissionen förra året ett kapitel åt detta med titeln ”Rumänien – fallstudie om det ihållande höga underskottet i momsuppbörden”.

”Till skillnad från andra EU-länder har Rumänien haft ett ihållande och högt underskott i momsuppbörden de senaste åren. Sedan 2000, det första året då underskottet i momsuppbörden studerades, har det legat över tröskelvärdet på 30 procent. Dessutom har underskottet i efterlevnaden av momsreglerna varit betydligt högre än i någon annan medlemsstat under hela perioden 2000-2021. Mellan 2013 och 2021 varierade det mellan 33,2 och 39,7 procent”, står det i EU-kommissionens dokument.

Kommissionens experter noterar också att den betydande sänkningen av momssatsen med 4 % 2016 och ytterligare 1 procentenhet 2017, på en rad varor, ”inte hade någon märkbar inverkan på utvecklingen av efterlevnadsgapet för moms. ”Moms är en konsumtionsskatt, och momsgapet är gapet mellan det belopp som staten borde ta in från denna skatt och det som faktiskt tas in. Enligt ekonomiska analytiker är ökningen av denna indikator i Rumänien desto mer alarmerande eftersom konsumtionen har ökat under de senaste två åren. Å andra sidan är det en allvarlig varningssignal om att något inte fungerar, trots att Rumänien under de senaste åren har genomfört åtgärder som Europeiska kommissionen har begärt och som har fungerat i andra europeiska länder. I Rumänien har varken regleringen av åtgärder som AMEF, RO e-Invoice, RO e-Transport och SAFT, eller ens skärpningen av påföljderna för skatteflykt, gett de förväntade resultaten. Inte heller det faktum att Rumänien har låga momssatser på vissa produkter – 5% och 9% – är en dominerande faktor för att hålla denna indikator på den höga nivån %-37%, säger ekonomiska analytiker. Den uppenbara slutsatsen: bedrägeri, dvs. vissa företag har hittat ”kryphål” för att kringgå dessa bestämmelser och har bedragit statsbudgeten med eventuell medverkan av skattekontrollorgan. Detta bekräftades nyligen av finansminister Marcel Boloș.

”Momsgapet visar att vi är det land som har det största skatteundandragandet och den största ekonomiska odisciplinen i hanteringen av denna för vårt land så viktiga skatt”, förklarade minister Boloș varför det var nödvändigt att införa e-fakturasystemet.

”Vilka fördelar har vi av den här modulen? De är enkla! Ett: vi minskar momsgapet, den största prestationen för vårt land, om detta mål uppnås. Det ger ytterligare en miljard euro i intäkter, och jag kan säga er, icke-akademiskt, att det helt eliminerar telefonmetoden, lobbyverksamheten, ingripandet i organisationen av skatteinspektioner, inga fler som åker iväg för att göra alla möjliga… nej! E-fakturamodulen och bedrägeribekämpningsmodulen kommer att tala om var skatteinspektionsteamen går och jag varnar mycket starkt för att de kommer att arbeta med skattehemlighet vars sanktioner, när det gäller läckor och användning av data där, kommer att vara extremt drastiska”, tillade finansministern.

Nästan 2 miljarder euro i momsunderskott i Rumänien

Enligt finansministern uppgick underskottet i momsuppbörden förra året till mer än 9 miljarder lei, vilket regeringen planerar att minska med ungefär hälften i år.

”Momsintäkterna för 2023 slutade på 104 miljarder lei. För 2024 har vi satt upp ett mål på 115 miljarder lei, och från kampen mot skatteflykt, med hjälp av e-fakturamodulen och modulen för att bekämpa skatteflykt, ytterligare 5 miljarder lei, så en tung uppgift för oss, 120 miljarder lei”, påpekade Marcel Boloș.

Systemet med e-fakturor trädde i kraft den 1 januari, det datum från och med vilket det är obligatoriskt för alla leveranser av varor och tjänster. Det kräver att alla företag rapporterar fakturor som utfärdats via systemet inom 5 dagar efter utfärdandet. Senast den 1 juli 2024 kommer dock fakturor som utfärdas och tas emot i pappersformat, pdf/mail, som för närvarande, att köras parallellt, men deras rapportering i RO:s e-fakturasystem är obligatorisk oavsett fakturans form. Från och med den 1 juli 2024 kommer fakturor endast att skickas via e-Invoice och endast fakturor som skickats och godkänts i systemet kommer att betraktas som originalfakturor.

Systemet, som implementerades genom finansministeriet, är i drift från 2022, men överföringen av fakturor via det var endast obligatorisk för privata företag i deras relationer med statliga enheter, för dem som är relaterade till varor med skatterisk och för resebyråer som utfärdar fakturor baserade på semesterkuponger.

Rumänien ansökte i januari 2022 hos Europeiska kommissionen (EG) om ett undantag från EU:s mervärdesskattelagstiftning för att utvidga systemet till att omfatta alla kommersiella transaktioner. Anledningen var att ANAF fortfarande behövde tid för att förbereda sina IT-system för att klara en plötslig ökning av antalet skattebetalare som använde deras servrar. Trots att vissa fel har rapporterats i systemet har hittills 2,7 miljoner fakturor till ett sammanlagt värde av 16 miljarder lei tagits emot bara under den första veckan i januari, enligt ett tillkännagivande från minister Boloș, som uppskattar att de snart kommer att vilja ha 1 miljon fakturor per dag.

”Dåliga nyheter för dem som trodde att systemet inte fungerade”, avslutade han.

I samma sammanhang varnade Boloș för att det efter den 1 juli är straffbart att inte registrera sig i e-fakturasystemet och att företag riskerar dryga böter. Men efter några dagar kom han tillbaka och sa att ”systemet har förbättrats” och att det största problemet – att systemet tillät att dubbla fakturor registrerades – hade lösts. Uttalandet kom efter att det privata näringslivet insisterat på att systemet hade fungerat dåligt sedan starten. Många företagare klagade också på byråkratin i samband med registreringen av systemet, och stora företag, däribland ett mobiltelefonföretag, meddelade att de inte kunde införa systemet från och med den 1 januari.