Rumäniens framtid står och faller med progressiv beskattning

Återgången till progressiv inkomstbeskattning är ett tema som nyligen har återupplivats i den inhemska politiska diskursen i Rumänien och presenterats som en lösning på bristen på pengar i budgeten, särskilt i samband med fallande intäkter från konsumtionsskatter.

Rumäniens låga skattesatser nämns dock också i Europeiska kommissionens senaste landrapport. Den påpekar att Rumänien har relativt höga skatter på låga löner och alltför låg beskattning av kapital, vilket ifrågasätter den enhetliga skattesatsens effektivitet. I det nyligen publicerade dokumentet påpekar Bryssels experter att denna låga skattesats påverkar statens förmåga att omfördela intäkter från budgeten och även kan leda till negativa effekter på arbetsmarknaden.

Landrapporten för Rumänien offentliggjordes som en del av vårpaketet i den europeiska planeringsterminen 2023, där kommissionen ger medlemsstaterna vägledning om hur man bygger en stark ekonomi som är rustad för framtiden och säkerställer långsiktig konkurrenskraft och välstånd för alla i det nuvarande svåra geopolitiska läget. I dokumentet presenteras bedömningar inom flera områden, inklusive genomförandet av NRRP, och några rekommendationer ges till beslutsfattare i Rumänien.

På skattesidan betonas i rapporten att i strukturen för statsbudgetens intäkter är bidragen från skatt på arbete låga och kapitalbeskattning – ännu lägre.

”En relativt hög skatt på låga löneinkomster kan leda till en minskad efterfrågan på okvalificerad arbetskraft”, påpekar rapporten också.

Som ett bidrag till BNP ligger skatterna på arbete i Rumänien på 12,1 %, bara drygt hälften av det europeiska genomsnittet på 20,9 %. Samtidigt utgör kapitalskatterna endast 4 % av BNP, mindre än hälften av det europeiska genomsnittet på 8,5 %, enligt uppgifter som presenteras i rapporten. Enligt de siffror som analyserats av experter i Bryssel är den enda skatt som ligger nära de europeiska länderna konsumtionsskatten, som uppgår till 10,4 procent av BNP, jämfört med det europeiska genomsnittet på 11,2 procent, trots en lägre momsuppbörd i Rumänien.

Landrapporten visar att ”digitalisering av offentliga tjänster” är låg

Frågan om progressiv beskattning har nyligen återkommit i den inrikespolitiska debatten i Rumänien. Anhängare av idén att återinföra det system som Rumänien övergav för 18 år sedan hävdar att Rumänien behöver anpassa sig till de flesta europeiska länder som har ett sådant system. Enligt ekonomiska experter skulle en övergång till progressiv beskattning i Rumänien efter nästan två decennier vara en administrativ och ekonomisk utmaning.

Progressiv beskattning innebär att när skattebetalarnas inkomster ökar, ökar också de skattesatser som de är skyldiga att betala till staten. Medborgarna skulle bidra till statens funktion efter förmåga. De som tjänar mer bidrar därför mer. Den främsta fördelen är att det skulle leda till en rättvisare inkomstomfördelning och minska klyftan mellan hög- och låginkomsttagare. På medellång till lång sikt skulle progressiv beskattning kunna skapa mer rättvisa i systemet. De som stöder idén att återinföra progressiv beskattning är överens med dem som motsätter sig idén när det gäller tidshorisonten: en så stor förändring kan inte genomföras omedelbart, från en dag till en annan, och ett av de största hindren är den bristande digitaliseringen av Riksskatteverket. I teorin åtföljs alla progressiva skattesystem av en rad skatteavdrag för att ge skattebetalarna tillgång till viktiga offentliga tjänster. Dessa skatteavdrag avser icke skattepliktiga belopp för hälsa, utbildning eller kultur, som främst gynnar individer eller familjer med lägre inkomster.

Digitaliseringen av offentliga tjänster i Rumänien är låg

Enligt dem som stöder införandet av platt skatt är systemet mycket mer lätthanterligt och uppmuntrar därför till produktivitet. Resonemanget är att medborgarna tenderar att bli avskräckta om de vet att när de tjänar mer kommer de att betala högre och högre skatter.

”Det är en grundläggande diskussion om progressiv beskattning. Jag vet och du vet att denna progressiva beskattning inte kan genomföras från och med nästa år. Men jag fortsätter att stödja progressiv beskattning och jag tror att det är den enda lösningen för Rumänien vid denna tidpunkt (…) Jag tror att det är rätt att ANAF först gör sitt jobb, digitaliserar och sedan frågar befolkningen om ett annat skattesystem”, säger PSD:s ordförande, Rumäniens premiärminister, Marcel Ciolacu.

”Rumäniens framtid ligger i progressiv beskattning, som i alla europeiska länder”, tillägger han.

”Progressiv beskattning är en lösning som bara kan tillämpas när vi har alla nödvändiga verktyg, nämligen digitalisering på finansministeriets nivå, för att fastställa den totala inkomsten, eftersom vi talar om progressiv beskattning när vi kan fastställa den totala inkomsten. Eftersom alla dessa siffror i dag fortfarande förs med en penna i böckerna är det omöjligt att tillämpa progressiv beskattning”, sade PNL:s ordförande, den tidigare premiärministern Nicolae Ciucă, till pressen. I landsrapporten påpekades dessutom att ”digitaliseringen av offentliga tjänster – såsom molntjänster, e-förvaltning och telemedicin – är låg, trots de nyligen genomförda åtgärderna, från 2022, genom NRRP”.

Progressiv beskattning tillämpas främst i länder med stabila ekonomier. I dessa huvudsakligen västeuropeiska länder producerar medelklassen tillräckligt med värde för att omfördelas i samhället. Dessutom måste det som blir kvar till skattebetalarna efter att de har betalat skatt räcka till ett anständigt liv. I detta sammanhang hävdar ekonomer som motsätter sig det progressiva skattesystemet att det i Rumänien, 35 år efter kommunismens fall, inte har bildats en tillräckligt stark medelklass. En sådan medelklass bör tjäna så mycket att den efter skattehöjningar kan fortsätta att ha en tillfredsställande inkomst.

När det gäller Rumänien är det ur administrativ synvinkel inte lätt att tillämpa den progressiva skatten. Experter som antingen stöder eller motsätter sig progressiv beskattning hävdar att detta nya skatteverktyg, såsom progressiv beskattning, kräver ytterligare byråkrati och en högre administrativ kapacitet från statens sida. Varför då? Svaret är enkelt: mer pappersarbete kommer med en progressiv avgift. Detta skulle innebära fler skatteavdrag med tillhörande dokument, vilket skulle öka antalet skattekontorspersonal och konsulter som betalas av skattebetalarna för att hjälpa dem att dra nytta av skatteavdrag. En övergång till progressiv beskattning i Rumänien skulle innebära att 6,5 miljoner människor skulle behöva deklarera varje år. För närvarande är antalet mindre än en miljon. För att skapa förutsägbarhet för företagsklimatet måste den väsentliga förändringen av skattefilosofin meddelas i god tid, minst två till tre år i förväg.

Rumänien är inte det enda europeiska landet som fortfarande har en platt inkomstskattesats, med liknande system i grannländerna Bulgarien och Ungern. I länder som Österrike, Slovakien, Belgien och Tyskland finns kraftigt progressiva skattesatser. Införandet av en enhetlig skattesats var en politik som främst fördes av länderna i Central- och Östeuropa under övergången till marknadsekonomi och användes bland annat som ett incitament för att locka till sig utländska investeringar.

Efter 1990 genomfördes inkomstbeskattningen i Rumänien i olika former av progressiv beskattning fram till 2004

Mellan 2000 och 2004, när begreppet ”total personlig inkomst” infördes i lagstiftningen, fanns det fem tröskelvärden för beskattningsbar inkomst i Rumänien: 18 %, 23 %, 28 %, 34 % och 40 %. Från och med 2005 infördes en schablonskattesats på 16% som behölls på denna nivå fram till 2017, då den sjönk till 10% av den totala bruttoinkomsten.

Rumäniens underskott under de första fem månaderna 2023 uppgick till 7,4 miljarder euro (2,3 % av BNP). Det är känt att underskottet ökar mer under den andra delen av året och därmed skulle uppgå till 6 % av BNP i december. När det gäller förbindelserna med Europeiska unionen befinner sig Rumänien i förfarandet vid alltför stora underskott. För att uppfylla Maastrichtreglerna måste Rumänien således senast i slutet av 2024 minska sitt budgetunderskott till under 3% av BNP.