Rumänska val: Landet slits i två delar. Väst eller öst?

Parlaments- och presidentvalen i december delade Rumänien i två läger: ett proeuropeiskt och ett extremistiskt. I parlamentsvalet fördubblade suveränisterna och de högerextrema partierna (med EU-kritiska budskap) sina valresultat jämfört med för fyra år sedan och de proeuropeiska och Nato-vänliga partierna, med en bräcklig majoritet, har svårt att bilda en ny regering. Rumänernas röst var systemkritisk och den var massiv i både parlaments- och presidentvalet. När det gäller presidentvalet misslyckades de två största partierna som för närvarande styr Rumänien (PSD och PNL) med att kvalificera sina kandidater i den andra valomgången, och rumänerna ställdes inför situationen att välja nästa president mellan en oberoende kandidat (med nationalistiska och Kremlvänliga idéer som anser att nationalpoeten Mihai Eminescu är den farligaste mannen på jorden efter Jesus), vars kampanj för närvarande utreds av statliga organ, och en kandidat som uttrycker proeuropeiska värderingar. Oavsett vem av de två som blir president de kommande fem åren kommer Rumänien att ha stora ekonomiska svårigheter och det kommer säkert att bli protester på gatorna eftersom vart och ett av de två lägren är missnöjt med den andres kandidat. Politiska experter kategoriserar presidentfinalen som en duell i form av en folkomröstning om Rumäniens framtid i Europa och NATO. Rumäniens nya president kommer att väljas i allmänna val den 8 december. De två kandidaterna i finalen är Călin Georgescu (oberoende) och Elena Lasconi (USR). Donald Trumps återkomst till Vita huset tvingar Rumänien att utveckla en balanserad utrikespolitik gentemot USA. Denna politik, som betonar Rumäniens geopolitiska betydelse, kommer inte att föras av en president som får sina marschorder från Moskva. De två kandidater som nådde finalen representerar medborgarnas missnöje med det nuvarande politiska och administrativa system som har styrt Rumänien under de senaste 35 åren.

Vilka partier kom in i parlamentet och varför är det svårt att bilda en ny regering?

I parlamentsvalet som hölls på Rumäniens nationaldag (enligt många bedömare var valet av datum oinspirerat) klarade sju politiska partier spärren för att komma in i parlamentet. De politiska partier som klarat 5%-spärren är: PSD (Socialdemokratiska partiet), AUR (Alliansen för rumänsk enhet), PNL (Nationella liberala partiet), USR (Rädda Rumänien-unionen), S.O.S. Rumänien, POT (Ungdomspartiet) och UDMR (Rumäniens ungerska demokratiska union). Fördelningen av dessa partier i de två kamrarna i Rumäniens nationella lagstiftande tvåkammarförsamling (senaten och deputeradekammaren) är som följer: i senaten: PSD – 22,40%, AUR – 18,30%, PNL – 14,28%, USR – 12,26%, S.O.S. Romania – 7,76%, POT – 6,39%, UDMR – 6,38%. När det gäller deputeradekammaren är valprocenten följande: PSD-21,96%, AUR-18,01%, PNL-13,20%, USR-12,40%, S.O.S.-7,36%, POT-6,46%, UDMR-6,33%, respektive. Det stora antalet partier som kom in i parlamentet (7 stycken) kan förklaras som en systemkritisk röst från en väljarkår som blir alltmer missnöjd med den nuvarande politiska klassen i Rumänien. Denna sanktionering av de traditionella partierna (PSD-PNL) innebär att Rumänien har ett fragmenterat parlament med en stor risk för en förändring av parlamentsmajoriteten, vilket lätt skulle kunna leda till att nästa regering faller och att landet hamnar i en politisk kris. Mot bakgrund av Rumäniens statsskuld kommer denna politiska kris oundvikligen att leda till en ekonomisk kris med en dominoeffekt.

Om vi tittar på de procentandelar som presenteras ovan, i form av aritmetiska beräkningar, kan man se att ingen parlamentarisk majoritet kan bildas utan PSD:s deltagande, medan de partier som anses vara extrema (före omfördelningen av röster till politiska partier som inte uppnådde 5%-spärren) har en sammanlagd summa på cirka 30%, och om de är i opposition kommer de att ha en viktig plattform för att lansera sina politiska budskap och därmed öka medborgarnas röstintentioner i framtiden. De så kallade högerextrema partierna kommer inte att kunna bilda regering på egen hand, precis som PSD+PNL+UDMR inte har det antal parlamentsledamöter som krävs för att kunna bilda en ”stabilitetskoalition”. Samtidigt kan denna fragmentering av parlamentet mellan EU-vänliga, USA-vänliga och extremistiska krafter leda till att en icke-fungerande regering (som alltid kommer att vara några röster från att avsättas) godkänns och implicit till en rad politiska kriser. Dessa politiska kriser, som läggs ovanpå den framtida ekonomiska kris som inflationen förebådar och som också förutspås av ledarna för Världsbanken och Europeiska centralbanken, kommer att göra Rumänien till ett instabilt tåg på Natos och EU:s östra flank. Samtidigt kommer frågan om kriget i Ukraina ständigt att föras upp i Rumäniens framtida parlament av radikala partier som ständigt kommer att ge näring åt nya konspirationsteorier. Decemberomröstningen visar att medborgarna inte längre litar på de gamla ledarna och det gamla systemet, och om de traditionella partierna inte förstår detta budskap riskerar de att bli alltmer obetydliga. Å andra sidan har de extremistpartier som har nått nästan 30 procent, även om de inte kommer att kunna bilda en framtida regering, tillräckligt med makt och synlighet för att kunna skada den rumänska statens europeiska väg.

Rumänien kan välja sin första högerextrema president

Rumänerna kallas till valurnorna den 8 december för att välja mellan att hålla fast vid den proeuropeiska vägen eller ta ett språng ut i det okända. Med PISA-tester som visar att andelen funktionella analfabeter under de senaste tio åren har legat mellan 40 och 45 procent, och med hänsyn till den höga andelen elever som hoppar av skolan, är den funktionella analfabetismen i Rumänien över 50 procent. Detta återspeglas i den överraskande omröstningen och i att en oberoende kandidat gick vidare till presidentfinalen, där han hävdade att han inte hade lagt ut en enda cent på valkampanjen, trots att han främst marknadsförde sig på sociala nätverk (särskilt Tik Tok). Trots att Rumänien har en solid lagstiftning som kan fördöma farliga demonstrationer till minne av ledare för legionärrörelsen eller som har anklagats för extremt våld mot judar och för politiska mord under mellankrigstiden, bryr sig domarna antingen inte så mycket eller också sympatiserar de med sådana aktioner. Till exempel anser den oberoende kandidaten Călin Georgescu, i sina inlägg på sociala medier under valkampanjen, att Zelea Codreanu (grundaren av legionärrörelsen i Rumänien) och marskalk Ion Antonescu är ”martyrer” för det rumänska folket, som ”gjorde goda gärningar”. Den allmänna åklagarmyndigheten inledde 2022 ett brottmål mot Georgescu, som snabbt lades ned ”i brist på bevis”. Călin Georgescu anklagas av sina belackare för att vara pro-rysk och undviker att svara journalister när de frågar honom om hans åsikt om Vladimir Putin, som han tidigare har uttryckt beundran för. Georgescu är också en kritiker av EU och Nato och säger att han inte vill lämna dessa organ utan vill ”sätta Rumänien tillbaka på världskartan”. Den oberoende kandidaten motsätter sig också EU:s och USA:s militära stöd till Ukraina. Georgescus mystiska nationalistiska retorik har slagit an en sträng på sociala medier och har orsakat oro på den gamla kontinenten.

Med tanke på att den majoritet som demokratins anhängare kommer att utgöra i det framtida parlamentet kommer att vara ganska liten och komplicerad att få ihop, med 30% av parlamentsledamöterna stämplade som extremister, nostalgiska av legionärism och nazism, skulle Rumänien kunna ta motsatt riktning mot den som önskas av ledarna i Bryssel. Bookmakarna gjorde rätt i att satsa på Donald Trumps seger i USA. Varför skulle de inte ha samma förutsägbarhet när de debatterar det rumänska presidentvalet? Precis som i fallet med valet i USA, när bookmakers satsar på Donald Trumps seger, ger bookmakers signalen, trots de opinionsundersökningar som misslyckades kapitalt i den första omgången av presidentvalet (den som satsade på att Georgescu skulle vinna den första omgången fick ett enormt odds, 555,00, praktiskt taget med 2 euro satsade på det, skulle man ha vunnit över 1100 euro), att segern i den andra omgången av valet av den rumänska presidenten kommer att vinnas av Elena Lasconi. Om Călin Georgescu ursprungligen var favorit i bookmakarnas åsikt i duellen med Elena Lasconi, har oddsen vänt. Oddsen som bookmakers först erbjöd Georgescu var 1,60 medan Lasconi fick andra chansen till 2,05. Spelbolagen har under natten vänt på oddsen för de två kandidaternas seger och betraktar Lasconi som favorit, med oddset 1,75 medan Georgescu har oddset 1,85. Alla dessa förändringar i oddsen kommer efter att presidentadministrationen avklassificerat dokumenten från det senaste CSAT-mötet (Högsta rådet för nationellt försvar). Statliga institutioner har presenterat en möjlig inblandning av en ”statlig aktör” för att manipulera väljare, med ett modus operandi som liknar det som Ryssland använde före invasionen av Ukraina. Samma rumänska statliga institutioner har avslöjat att det i Călin Georgescus valkampanj, för att sprida videorna på TikTok, fanns sponsring på över en miljon euro, trots att den oberoende kandidaten deklarerade noll kampanjkostnader. Finansieringen av Georgescus kampanj är under utredning och utredarna har inlett ett brottmål för brott mot vallagstiftningen. En vald kandidats mandat kan ogiltigförklaras enligt lagen om finansiering av politiska partier och kampanjer, om den detaljerade rapporten om valintäkter och utgifter för varje politiskt parti eller oberoende kandidat inte har lämnats in i enlighet med lagen.

En ”grupp” av pro-ryska influencers i Rumänien har tagits bort från TikTok efter att det kinesiska företaget anklagats för att TikToks algoritmer gynnade Călin Georgescu i den första valomgången. När TikToks globala produktchef Brie Pegum fick frågan om plattformens inflytande i den rumänska valkampanjen sa han i Europaparlamentet att två grupper av konton som marknadsförde kandidaturen för den oberoende Georgescu och Natos tidigare generalsekreterare Mircea Geoană togs bort för att de bröt mot plattformens regler om omärkt politisk reklam. På söndag har rumänerna ett mycket tydligt val i den andra omgången av presidentvalet. Att välja Elena Lasconi, en liberaldemokrat, EU-, Nato-, USA-, USA- och Israelvänlig kandidat som lovar kontinuitet och ett mått av stabilitet. Eller välja den oberoende Călin Georgescu och inteckna Rumäniens framtid i Moskva. Oavsett resultatet av valet den 8 december kommer Rumänien att gå igenom en extremt svår period under den närmaste framtiden ur ekonomisk synvinkel, och om den politiska instabiliteten kvarstår finns det alla möjligheter att vi kommer att få tidiga val nästa år.

Ptoto:Pickpik.com