Subscribe
En tredjedel av EU:s budget går till fonder som stöder ekonomisk utveckling i olika regioner i Europa, skapande av sysselsättning och så kallad hållbarhet, särskilt när det gäller den pågående ”gröna och digitala omställningen”. Sådana fonder kallas sammanhållningspolitiska fonder (CHP).
Under sexårsperioden 2014-2020 uppgick det totala beloppet för sammanhållningspolitikens fonder till 400 miljarder euro. Om tre månader kommer Europaparlamentet att publicera en studie om hur mycket kraftvärme som absorberas i olika medlemsstater, men parlamentets politiska avdelning för struktur- och sammanhållningspolitik har redan gjort några preliminära resultat tillgängliga.
I slutet av 2020 var Spanien och Italien näst sämst bland de 27 länderna, med en utnyttjandegrad på ynka 42 %. Detta förklaras med att Pedro Sanchez och Giuseppe Contes vänsterregeringar ”prioriterade utgifter snarare än urvalet av kvalitetsprojekt och deras effektivitet”.
Både Italien och Spanien ligger på första respektive andra plats när det gäller antalet operativa program som omfattas av analysen av betalningar, med mer än 40 vardera, medan medlemsstater med högre utnyttjandegrad, som Luxemburg, Grekland, Irland eller Cypern, alla står för mindre än 20 vardera.
Än värre är att Spanien i augusti 2023 fortfarande ligger på den tredje sämsta procentandelen i unionen, medan Giorgia Melonis Italien klättrar 6 procent närmare EU:s genomsnitt.
Polen, som ligger på fjärde plats när det gäller antalet operativa program och på första plats när det gäller totala programplanerade resurser (79 miljarder euro), lyckades absorbera 59 % fram till 2020 och 97 % fram till augusti 2023, vilket är fjärde bäst i hela unionen. Detta trots den konservativa PiS-regeringens svåra relationer med von der Leyens EU-kommission, som vanligtvis blockerar EU-pengar för att utpressa Warszawa under sken av ett argument om rättsstatsprincipen.
I den polska fallstudien betonas vissa hinder och lösningar för att förbättra absorptionen, t.ex. mer EU-harmonisering av upphandlingslagstiftningen och ändringar i lagstiftningen inom miljö- och energisektorerna, men slutresultatet är att en andel på 97 procent i mitten av förra året ger en mycket liten marginal för att uppnå den potentiella maximala andelen på 100 procent.
Som ytterligare skäl till Madrids misslyckande anges i Europaparlamentets analys det sena godkännandet av operativa program och utnämningen av förmedlande organ. Dessutom har det förekommit förseningar i planeringen av insatserna, offentliggörandet av ansökningsomgångar och urvalet av insatser. På det hela taget verkar en bristande efterlevnad av tidsbestämmelserna på fem områden vara en katastrofal hantering från de spanska myndigheternas sida.
Dessutom hävdar studien att det fanns svårigheter med kommunikation och samordning mellan de intressenter som var involverade i de sammanhållningspolitiska fonderna i Spanien. Dessutom uppstod osäkerhet på grund av förändringar i regelverket för offentlig upphandling. Slutligen varnar parlamentets experter för inkonsekventa kriterier för utgifternas stödberättigande.
Som en brådskande lösning skulle det i framtiden vara välkommet att involvera mer teknisk personal som förvaltar fonderna, snarare än ideologer. Detta skulle delvis kunna uppnås genom utnämning av tillfälliga tjänstemän, eftersom antalet tillfälliga anställningar inom Spaniens offentliga förvaltning allmänt har ansetts vara för högt.
I synnerhet två regioner i Spanien fokuseras som möjligheter till förbättringar: Andalusien och Castilla y Leon. I det förstnämnda fallet styrde socialisterna fram till januari 2019, vilket innebär att det spanska folkpartiets center-högerregering under perioden fram till 2023 skulle kunna visa upp bättre resultat än den bristfälliga bild som visas i analysen.
Mer intressant är att Castilla y Leon fick en ny koalitionsregering i april 2022 där ECR:s partnerparti VOX för första gången i historien tillhandahåller vicepresidentposten och posten som rådgivare för industri, handel och sysselsättning. Detta är ett tydligt trendbrott i den spanska politiken, där effektiviteten i användningen av offentliga medel kan erkännas.
Bildkälla: Virgilio Notizie