Subscribe
Den socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez har just omvalts till premiärminister i Spanien. Sánchez kandidatur möjliggjordes endast med stöd av separatistpartierna i Katalonien och Baskien.
Sánchez fick mer än den absoluta majoritet som krävs för att bli premiärminister: 179 av 350 mandat.
De förhandlingar som har lett till Sánchez seger i parlamentet har fått en bred motreaktion från medborgarna och oppositionspartierna.
Sedan mitten av oktober har dussintals organisationer i det civila samhället organiserat massiva protester mot Sánchez avtal med de katalanska separatisterna, särskilt med Junts per Catalunya. Junts är Carles Puigdemonts parti, den separatistledare som organiserade en kupp mot den spanska enheten och (olagligt) utropade Katalonien som en självständig nation i oktober 2017.
Sánchez gick med på att lägga fram en amnestilag i kongressen som skulle benåda de dömda katalanska separatisterna. Deras brott är uppvigling, uppror och gatuterrorism. I utbyte röstade de 7 Puigdemont-parlamentsledamöterna i den spanska kongressen för Sánchez kandidatur.
I överenskommelsen mellan PSOE och Junts erkänns också att den spanska regeringen ”judikaliserade politiken”, dvs. använde sig av rättsliga metoder mot den katalanska separatiströrelsen.
Enligt analytiker öppnar avtalet dörren för en regeringssponsrad folkomröstning om självbestämmande i Katalonien inom en snar framtid.
Några timmar efter undertecknandet av pakten sköts Alejo Vidal-Quadras, en motståndare till amnesti och tidigare vice talman i Europaparlamentet, på Núñez de Balboagatan mitt i hettan i huvudstaden Madrid.
Det spanska socialistpartiet (PSOE) registrerade det kontroversiella lagförslaget tidigare i veckan och uppfyllde därmed Sánchez löfte till Puigdemont om att lagförslaget måste finnas i parlamentet före Sánchez debatt om omvalet.
Mer än 2 miljoner människor har samlats över hela Spanien i aldrig tidigare skådade demonstrationer mot en sittande regering.
Amnestin har förkastats av mer än 20 yrkesorganisationer, grupper i det civila samhället och medier, däribland Spanska näringslivsorganisationen, Polisförbundet, Spanska diplomatförbundet, Statsadvokatförbundet, Magistraternas yrkesförbund, Förbundet för statliga skatteinspektörer och Kataloniens historiker, Professorsforumet.
PSOE:s högkvarter i Madrid (och deras regionkontor i större spanska städer) har varit föremål för demonstrationer i mer än tio dagar i rad. Inrikesministeriet instruerade den nationella polisen att kväsa dessa fredliga protester med tårgas och gummikulor. Internationella mediepersonligheter, som den konservative nyhetsuppläsaren Tucker Carlson, har anslutit sig till protesterna mot socialisterna.
Carlson sade att ”världen måste få veta vad som händer i Spanien”. Han hävdade att socialisterna ”i allians med separatisterna” vill avskaffa rättsstatsprincipen i Spanien.
Carlson varnade för att en ”tyrann” är på frammarsch ”mitt i Europa”.
General Council of the Judiciary, ett oberoende organ som garanterar domares och domstolars oberoende, kallade amnestin för ”ett avskaffande av rättsstatsprincipen i Spanien”. Dessutom varnade den spanska högsta domstolen i veckan för att maktfördelningen måste respekteras.
I slutet av oktober presenterade det konservativa Vox-partiet (ECR) i Europaparlamentet en rapport från sin tankesmedja Fundación Disenso. Rapporten med titeln ”Amnesty to the Coup Ringleaders: History of an Illegitimate Constituent Process” redogörs för alla rättsliga argument mot amnesti.
Vox är det enda parti som stöder alla fredliga demonstrationer, medan andra partier har tagit avstånd från demonstrationerna vid PSOE:s högkvarter.
Den spanska författningsdomstolen har tidigare sagt att en amnestilag skulle kräva en konstitutionell reform. Även högt uppsatta socialistprofiler – inklusive den tidigare premiärministern Felipe González – har ansett att Sánchez-Puigdemonts amnestiavtal ”strider mot konstitutionen”.
Sánchez har också tillmötesgått de regionala nationalistiska partierna i Baskien. Han lovade dem en väg mot ett ”nationellt erkännande” av den baskiska regionen och en ”bilateral relation” med Spanien.
Detta är första gången i den spanska demokratins historia som valvinnaren inte kommer att regera. Center-högerpartiet Partido Popular (PP) vann flest röster i de allmänna valen den 23 juli, men utan absolut majoritet i kongressen.
Efter samråd med kung Felipe VI ger statschefen ledaren för PP, Alberto Núñez Feijóo, i uppdrag att bilda regering. Feijóo lyckas dock inte säkra tillräckligt parlamentariskt stöd.
Kungen kallade därefter partierna till en ny överläggning och nominerade Sánchez.