Subscribe
Den 8 och 9 juni 2024 kommer cirka 365 miljoner människor att gå till valurnorna. Användningen av politisk reklam, oavsett om den är offline eller online, kommer därför att vara avgörande för slutresultatet, eftersom den kan få miljontals röster att svänga från den ena sidan till den andra, beroende på hur den används. Det medium som har kommit att föredras är sociala medier, som gör det enkelt att nå ut till ett mycket stort antal människor till en relativt låg kostnad. Att sociala medier är så lätta att använda innebär dock en stor risk för att läsarnas åsikter kan manipuleras. I själva verket bygger allt på insamling och användning av användarnas personuppgifter: varje server samlar in personuppgifter om de personer som har tillgång till den. Uppgifter som sedan samlas in och används för att identifiera användarens preferenser, möjliga eller faktiska, livsstil, intressen. Detta sker redan i stor skala inom den kommersiella sektorn, genom strategin micro-targeting, där konsumenternas data används för att visa kommersiella erbjudanden på enheter som ligger nära deras intressen. Potentiella bedragare kan naturligtvis också skaffa sig personuppgifter för att lura användare med hjälp av känslomässig manipulation och felaktig information.
Manipulation av unga människor
Detta kan också hända i politisk reklam. Micro-targeting kan till och med skapa ”ekokammare” där användaren bara exponeras för en typ av nyheter, vilket helt förändrar hans eller hennes uppfattning om den offentliga debatten. Av dessa skäl har det varit nödvändigt med ett direkt ingripande från EU:s sida för att begränsa skadan av eventuell felaktig information. Under 2020 krävde till exempel EU-kommissionen att onlineplattformar med fler än 45 miljoner användare i månaden skulle vidta vissa åtgärder mot desinformation, samtidigt som de skulle vara mer transparenta med hur deras algoritmer fungerar och vilket innehåll de väljer att visa användarna. Det har dock visat sig att många plattformar fortfarande inte ger tillräckligt med information i denna fråga. Det här är en mycket relevant fråga för Europa, med så många unga väljare som går till valurnorna den 8 och 9 juni. Under 2019, året för det senaste EU-valet, spelade sociala medier en avgörande roll och ungdomars deltagande i omröstningen var betydande. Det bör också noteras att i vissa länder beviljas rösträtt från 16 års ålder (Österrike, Belgien, Tyskland och Malta) och 17 års ålder (Grekland). Tik Tok är en av de plattformar som används mest av unga människor och därför en av de mest inflytelserika. Rädslan för utländskt, särskilt kinesiskt, inflytande är därför stor: under de senaste månaderna har kommissionen och parlamentet krävt att appen inte ska användas på privata mobiltelefoner, samtidigt som utredningar om skydd av minderåriga pågår.
Europeiska åtgärder för att försvara informationsfriheten
Europaparlamentet antog därför en ny förordning om politisk reklam i februari förra året. Syftet är att ge medborgarna så mycket information som möjligt, till exempel om varför de är målgrupp för reklamen. Det syftar också till att bekämpa överdrifterna med mikroinriktning, till exempel genom att föreskriva att vissa personuppgifter inte får användas, såsom etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller religion, eller att minderåriga inte får ta emot politisk reklam. En annan lagstiftning som kommer att möjliggöra ett större skydd på sociala medier än tidigare är AI Act, en förordning som försöker begränsa riskerna med artificiell intelligens genom att införa krav på transparens som måste uppfyllas. Exempelvis måste stora onlineplattformar tillhandahålla verktyg för att upptäcka äktheten i meddelanden. Kort sagt är avsikten att se till att användarna får korrekt information. Många av de regler som antagits av EU (t.ex. AI-lagen) kommer dock inte att träda i kraft förrän efter omröstningen i juni, och risken för manipulation, inklusive utländsk manipulation, i nästa valomgång är fortsatt hög.