Subscribe
Vet unga människor vad Europa har att erbjuda? Ännu viktigare är att de känner till sin egen potential i europeiska frågor?
Ett svar på dessa frågor kan erbjudas, till många, nästa vår.
Mellan den 12 och 19 april 2024 kommer Europeiska ungdomsveckan att äga rum, ännu ett sätt att involvera ungdomar i beslutsprocessen på europeisk nivå.
Ett av kommissionens fokusområden är just det massiva deltagandet av unga människor, upp till och med barn, i det aktiva och politiska livet i medlemsstaterna, med början i den lokala verkligheten och upp till högre nivåer.
Initiativet, som alltså organiseras av Europeiska kommissionen, äger rum vartannat år och syftar till att nå så många ungdomar som behövs för en konfrontation, som vi sade, dynamisk och demokratisk. I år tar man också upp arvet från Europeiska ungdomsåret, som ägde rum 2022 och där mer än 13 000 aktiviteter genomfördes i 67 länder.
Debatter, festivaler, utställningar – det finns olika aspekter av detta evenemang som syftar till att analysera och ge röst åt den mångskiftande ungdomsvärlden, som letar efter rätt kommunikativ nyckel för att relatera till de nya generationerna.
Målet är utan tvekan att vilja involvera ungdomar i en proaktiv och beslutsfattande process som är både god och ”smittsam” på samma gång, så att vi kan räkna med den färska och ofiltrerade rösten från ungdomar, som i många fall befinner sig i en social och arbetsmässig verklighet som kräver deras oberoende.
För att parafrasera den fotbollsjargong som är så kär på vår kontinent, ett slags ”tolfte man på planen”, det vill säga den extra faktor som behövs för att ge den rätta och effektiva knuffen för att ”vinna matchen” även när situationen kan vara bekymmersam.
Men syftet är också att lyssna, fånga upp och upptäcka generation Z:s vanor, annorlunda sätt att tänka, passioner och nya språk.
Och det är ingen slump att detta evenemang i år kommer att äga rum ungefär två månader före valet till Europaparlamentet, som planeras äga rum den 6-9 juni 2024 i alla medlemsländer.
Ett sätt, kort sagt, att påminna barnen om vikten av att vara resursstarka medborgare, uppmärksamma även på de frågor som kan tyckas ligga långt från vardagslivet.
Ett av de problem som Europeiska gemenskapen oftast stöter på är utan tvekan det ”avstånd” som medborgarna själva, unga som gamla, upplever från de europeiska frågorna. Ett begrepp, det senare, som är alltför avlägset, ibland abstrakt, och som enligt många verkar ha liten inverkan på den dagliga erfarenhet som de är vana vid. Och det är just detta felaktiga övervägande som måste avbrytas genom att man så snabbt och effektivt som möjligt inleder en kursändring.
Europa Direkt-centren, i detta specifika fall (mer än 400 i hela Europa) har just uppgiften att, genom front-office-tjänster, online och med aktiviteter och seminarier, föra medborgarna närmare Europa genom att fungera som talespersoner för unionen, ge detaljerad information och svara på frågor från dem som behöver stöd för Europa inom arbetsområdet eller helt enkelt för att resa eller bo utomlands.
Mycket ofta är det just de unga människorna, de berömda digitala infödingarna, som visar sig vara dåligt informerade om vad som händer utanför deras nationella gränser. Ungdomar, främst i skolåldern, drar visserligen nytta av de fördelar som unionen erbjuder (projekt, guidade turer, fonder), men de deltar i liten utsträckning i informations- och organisationsprocessen och är passiva mottagare av möjligheter som utformats särskilt för dem. Detsamma kan sägas om dem som har bestämt sig för att gå ut i arbetslivet, fulla av stora förväntningar på framtiden, men lite orienterade om vilken väg de ska ta och framför allt lite medvetna om de planer som finns på kontinenten för dem som har en önskan att utforska och lära sig om nya kulturer och nya möjligheter.
Lyckligtvis håller dock de instrument som parlamentet och Europeiska rådet har infört på att gradvis infoga sig i de yngre generationernas täta nät och börja väva trådarna för en mer delaktig diskurs. Om en del av ungdomarna, den stora majoriteten, fortfarande är oinformerade, så finns det faktiskt de som går in i det mångkulturella landskapet med klara idéer och bestämda mål, och som helt och hållet representerar den del av aktiva medborgare som är så efterfrågade på den internationella scenen. Men om vi skulle ställa två enkla frågor till unga människor mellan 20 och 30 år om de möjligheter som Europeiska unionen erbjuder i dag och om de förväntningar de har på själva gemenskapen, vad skulle de då svara?
Förmodligen för att det finns många saker att se fram emot i Europa. Först och främst att se ett större engagemang för miljön (respektera vad som står i Agenda 2030 som föreslår ett grönare Europa) och allmänt välbefinnande, särskilt i kritiska tider som den pandemi vi nyligen har upplevt. Främja fred och solidaritet och se Europa som en plats där människor kan leva i säkerhet, där det finns möjligheter att utvecklas yrkesmässigt och bidra till ett bredare samhälle som i allt högre grad omfattar kulturell mångfald och könsskillnader.
Och återigen förväntas Europa fortsätta att främja samarbete mellan medlemsländerna, ta itu med gemensamma utmaningar och skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.”
Och om vi å andra sidan, fortfarande när det gäller ungdomar, som kommissionen vill ge en viktig specifik vikt i sina frågor, skulle analysera vilka möjligheter Europa kan ge ungdomar i dag, skulle vi nästan säkert få höra att Europa har en mångsidig och dynamisk arbetsmarknad. Det finns praktikprogram, stipendier och initiativ som gör det lätt att komma in i yrkeslivet. Den fria rörligheten inom EU underlättar också jobbrörligheten, så att unga människor kan utforska möjligheter i olika länder utan alltför mycket byråkrati. Eller att EU genom mobilitetsprogram som Erasmus+ ger unga människor möjlighet att studera, arbeta eller volontärarbeta i olika europeiska länder. Dessa erfarenheter berikar inte bara ens kulturella bakgrund, utan ger också möjligheter till lärande och personlig utveckling. Dessutom har EU åtagit sig att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom program som syftar till att ge färdigheter, utbildning och möjligheter till anställning. Sist men inte minst, de senaste dagarnas nyheter handlar om parlamentets avsikt att vilja avskaffa gratis praktikplatser, så att alla som vill ta vara på en jobbmöjlighet kan delta i dem. Men är det verkligen så?
Det är just av detta skäl som ett evenemang som Europeiska ungdomsveckan får ett grundläggande värde i detta avseende. För det första för att ungdomarna själva kan föreslå, föreslå, investera i sina egna idéer och göra sina röster hörda genom att sikta högt. Samtidigt kan institutionerna lyssna, dra den röda tråden mellan politiken och medborgarna, föra dem allt närmare samhällslivet och överbrygga klyftan mellan offentlig verksamhet och väljarna.
Ett av målen är utan tvekan att få ungdomar mer delaktiga i beslutsfattande och demokratiska val, och att uppmana fler och fler medborgare att rösta, ett grundläggande verktyg för deltagande. Genom att delta i denna typ av evenemang kan man dessutom lära sig om och inspireras av kamraters framgångshistorier eller helt enkelt känna igen sig i någon annans berättelser, lära sig om alla de möjligheter som EU erbjuder och inte begränsa sig till att bara lära sig om Erasmus+ (bland de program som ungdomar har störst nytta av är det ingen slump att Italien ligger på andra plats bland de länder som deltar i programmet); debattera ämnen som kan ligga en särskilt varmt om hjärtat eller som påverkar det samhälle där man bor; förstå vikten av sin röst; delta i en konkret dialog med beslutsfattare.
För att delta eller föreslå en egen idé till Europeiska ungdomsveckan, gå till Europeiska ungdomsportalen, EU:s officiella webbplats, klicka på den särskilda knappen och logga in eller registrera dig med ditt konto.