Subscribe
Sedan mars förra året har Europeiska kommissionen gett grönt ljus för 733 miljarder euro i statligt stöd till företag inom Europeiska unionen. Från näringslivet framförs kritik mot att stödet minskar konkurrenskraften och ökar byråkratin.
Det är en siffra som bara överträffades under coronapandemin 2020 då EU ändrade sina villkor för statligt stöd och godkände att nästan 900 miljarder euro i statligt stöd delades ut av medlemsländerna.
EU-kommissionen har till uppgift att kontrollera statliga stöd till företag för att undvika att dessa snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad. Efter utbrottet av coronapandemin godkände dock kommissionen att reglerna tillfälligt gjordes mer flexibla.
Tyskland står för nästan hälften
Men efter det har nya kriser avlöst varandra. Först med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari förra året och den efterföljande krisen med höga energipriser.
I mars 2022 godkände kommissionen en tillfällig krisram för att stödja ekonomin – den gav medlemsstaterna möjlighet att bland annat bevilja stöd till företag som drabbats av krisen eller av sanktionerna mot Ryssland, samt att kompensera företag för extra kostnader till följd av ökade gas- och elpriser.
Tyskland står för nästan hälften av det stöd som godkänts enligt krisramen. Frankrike ligger på andra plats med 23 procent av de godkända projekten och Italien på tredje plats med åtta procent. Som jämförelse kan nämnas att Tyskland 2020 stod för 25 procent av EU:s BNP, Frankrike för 17 procent och Italien för 12 procent. Detta innebär att Tyskland och Frankrike tillåter staten att ge mer stöd till företag än Italien och andra länder.
Konkurrenskraften undergrävs
Generellt sett tenderar generösa regler för statligt stöd att gynna de stora ekonomierna, som har större finansiell kapacitet att stödja sina företag, och missgynna mindre EU-länder. Inför EU-ordförandeskapet i vår avser Sverige att driva frågan om konkurrenskraft, som en motkraft till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens planer på ökat statsstöd, enligt Financial Times.
Efter att konkurrenskommissionär Margrethe Vestager presenterat förslagen till revidering av statsstödsreglerna i början av året skrev Svenskt Näringsliv, som representerar 60.000 företag, ett brev till den svenska regeringen: ”Förslagen att ytterligare lätta på statsstödsreglerna är olämpliga. De riskerar att öka den redan märkbara snedvridning av konkurrensen som finns, där ett fåtal länder gynnar sina företag i betydligt större utsträckning än andra.”
De tillade: ”Förslagen riskerar också att öka komplexiteten i regelverket, den administrativa bördan och på lång sikt leda till minskad konkurrenskraft, dynamik och produktivitet i det europeiska näringslivet.”
Förbundet vill istället att konkurrenskraften i Europa långsiktigt ska stärkas på andra sätt än genom förändringar i statsstödsreglerna. De vill se en förbättring av reglerna och en fördjupning av integrationen på den inre marknaden. Regelförbättringar och en fördjupning av integrationen på den inre marknaden är ett bättre sätt, skriver de.
Utöka statligt stöd för gröna investeringar
Men istället för att begränsa det statliga stödet har EU-kommissionen beslutat att förlänga denna typ av krisramverk till slutet av 2025 och utvidga det till att även möjliggöra gröna investeringar.
I mars antog kommissionen en ny ”tillfällig ram för kris och omställning” för att främja stödåtgärder inom sektorer som är viktiga för omställningen till en nollnollekonomi, i linje med den industriella planen för den gröna given.
Kommissionen anger att detta kommer att bidra till att påskynda investeringar och finansiering för produktion av ren teknik i Europa. Mer tillfälligt statligt stöd förändrar omfattningen av åtgärder för att stödja förnybar energi, energilagring och utfasning av fossila bränslen i industriella produktionsprocesser, hävdar kommissionen.