Hela världen genomgår stora förändringar. Först pandemin och sedan kriget i Ukraina har lett till mycket komplexa utmaningar. Varje aspekt av livet, av vardagen, har genomgått en oundviklig och ofta smärtsam översyn. Idrotten har inte skonats. ”Vi har sett så många människor lämna sporten under dessa två år”, bekräftade Stefan Bergh, ENGSO:s ordförande, för oss under en intervju nyligen.
När Bergh tillträdde var den övergripande situationen helt annorlunda, och målen likaså. För närvarande är utmaningen, som ENGSO:s främsta bekräftelse, att få människor tillbaka till idrotten, särskilt ungdomar. De prekära förhållanden som dikterats av de ovannämnda händelserna har i själva verket lett till en utflyttning, ett gradvis avhopp från idrottsverksamheten, särskilt när det gäller kontinuitet. Detta framgår också av en färsk rapport om idrott från ISTAT (Italiens nationella statistikinstitut). I detta specifika fall gäller uppgifterna vårt land, och enligt det urval som intervjuades för att ta fram undersökningen gäller de oroande procentsatserna främst minderåriga. Under perioden före pandemin låg andelen 3- till 5-åringar som ägnar sig åt idrottsaktiviteter på 35 procent, men ett och ett halvt år senare har siffran förändrats och sjunkit avsevärt: 16%.
Samma sak gäller för de andra åldersgrupperna: 6-10-åringarna gick från 66 % till 48,9 %, 11-14-åringarna från 68 % till 54,8 %, 15-17-åringarna från 61 % till 55,2 % och 18-19-åringarna från 58,2 % till 53,6 %.
Detta visar att den yngre generationen inte är intresserad, vilket beror på flera faktorer som innebär färre medlemskap, färre idrottsutövare och komplikationer som inte bör underskattas för en mycket viktig sektor på internationell nivå.
Med tanke på den rådande situationen berättade Bergh, i egenskap av ledare för den europeiska icke-statliga idrottsorganisationen och den ledande rösten för frivillig gräsrotsidrott i Europa, hur åtgärder behövs och vilka prioriteringar som står på dagordningen. Han klargjorde också att frågorna minskar på olika sätt i varje land, så det behövs en gemensam linje som kan anpassas till olika behov. I alla fall är det viktigt att på ett outplånligt sätt lyfta fram idrottens värde och betydelse.
Tidvattnet håller på att vända i Europa. Först Covid och sedan konflikten i Ukraina ledde oundvikligen till att alla aspekter av livet omdefinierades, bland annat: Sport.
Hur ser ENGSO i denna nya fas av nylansering efter en pandemi över sina programlinjer om idrottens värld?
Stefan Bergh, ENGSO:s ordförande: ”För det första har du rätt. De senaste åren har varit mycket dramatiska på många sätt, för hela världen, men också dramatiska för idrotten och idrottssamhället. Och naturligtvis har vi sett så många människor lämna idrotten; pojkar och flickor, män och kvinnor lämnar sina idrottsföreningar på grund av pandeminsituationen, men också av andra skäl. Vi kommunicerar med våra medlemmar och medlemmarna i ENGSO eller idrottsförbund i Europa, men även med de olympiska kommittéerna i olika länder i Europa. Alla säger samma sak: de har förlorat medlemmar, idrottare, men också många ledare. Detta är alltså en allmän utmaning för att se till att vi börjar gruppera alla dessa ungdomar som kommer tillbaka till idrotten.
Och jag vet att det finns nationella planer där man tar upp dessa frågor eftersom problemen kan vara lite olika i olika länder. De problem som vi ser i Sverige, där jag kommer ifrån, kan till exempel vara annorlunda än i Italien.
När vi lyssnar på medlemmarna i ENGSO tror vi att detta inte är något som kan göras på ett eller två år. Det kommer att ta flera år att återhämta sig från de negativa konsekvenserna av pandemin. Det är ett faktum. Vi talar om fem eller sex år för att komma tillbaka till samma nivå som vi hade 2019. Sedan har vi den fruktansvärda situationen i Ukraina. Denna situation har naturligtvis också påverkat idrotten på många sätt. Vi åker inte längre till Ryssland eller Ukraina; internationella förbund har fattat tydliga beslut om dessa länder. Så den politiska aspekten har definitivt en betydande inverkan, och detta är bara början”.
En relaterad fråga: wNär du utsågs till ordförande var situationen helt annorlunda. Nu är det viktigt att ta ställning och fatta ett modigt beslut för att hjälpa idrottsföreningarna. Kort sagt, tror du att det är mer nödvändigt med en ny modell eller en ny handlingsplan?
SB: ”Jag tycker att den europeiska idrottsrörelsen och även idrottsförbunden har tagit en mycket tydlig ställning i den ukrainska situationen och uttryckt vårt stöd för det ukrainska folket och den situation som de upplever i sitt land. Så i den meningen är ståndpunkten mycket tydlig: att visa solidaritet med de människor som kommer från Ukraina. När det gäller de andra utmaningarna måste vi diskutera. Vi måste börja arbeta med våra enskilda länder, men ENGSO kan vara en resurs för erfarenhetsutbyte: hur kan vi utveckla nya sätt att nå ut till de yngsta för att utöva idrott? Och sedan kan vi ta med oss goda exempel från olika länder och sprida dem till andra länder? ”
Vilka åtgärder kommer att vidtas på kort och medellång sikt?
SB: ”När vi försöker träffa våra medlemmar ofta och interagera med dem öppet. Vi har många seminarier, webbseminarier, varje diskussion om hur vi kan hantera dessa situationer. Vi försöker också anpassa många EU-projekt, vi samlar medlemmarna och i samma rum diskuterar vi våra gemensamma utmaningar, så det är ett ganska elastiskt tillvägagångssätt. Kunskapen från dessa projekt tas sedan med tillbaka till de enskilda länderna och de försöker sedan genomföra dem i sina länder. ”
Vad begär de föreningar, organ och olympiska kommittéer som ingår i din organisation?
SB: ”Ganska praktiska saker. Ett exempel? ”Hur kan vi använda digitala medel för att locka människor till våra idrottsklubbar?” eller ”Hur kan vi se till att öka könsfördelningen i våra idrottsförbund?”. Du förstår, det är mycket praktiska frågor som vi försöker besvara.
Denna sektor står för 2,1 % av Europas BNP. Vad begär ENGSO av Europeiska kommissionen, parlamentet och medlemsstaterna? Mkanske mer samarbete?
SB: ”När det gäller EU:s enheter försöker vi ha ett tydligt och nära samarbete med dem och se till att de är fullt medvetna om det höga värde som idrotten representerar i ett europeiskt sammanhang. Men vi talar också om vikten av att ha en oberoende idrott. Vi måste hitta en balans för att se till att idrotten kan förbli oberoende och därmed våra regler och hur vi bedriver idrott och idrottsstrukturer. Det är därför vi talar om vikten av den europeiska idrottsmodellen, som bygger på starka, riktigt starka förbund”.
Kan vi förvänta oss en ny definition av en europeisk sportmodell? Något slags uppdatering av Lissabonfördraget?
SB: ”Den processen pågår just nu. Jag är inte så säker på att det kommer att bli ett formellt fördrag. Vi får se hur det blir. Men jag tror att det är viktigt att öka den medvetenhet som vi har om en europeisk idrottsmodell. Vi måste diskutera om idrotten och med de europeiska institutionerna”.
The text was translated by an automatic system