Stöd på 50 miljarder till Ukraina godkänt

Europeiska unionen kommer att lyckas infria sitt löfte till Ukraina förra året: 50 miljarder euro i stöd kommer att ingå i EU:s fleråriga budget för denna budgetcykel. Beslutet fattades enhälligt vid det senaste EU-toppmötet, där Ungerns premiärminister Viktor Orban, som motsatte sig det förra gången frågan diskuterades i Europeiska rådet, röstade ”ja”. Orban behövde inte ta en kaffepaus – vilket skedde under omröstningen om att inleda Ukrainas anslutningsförhandlingar – för att rösta i sin frånvaro och därmed kringgå systemet med enhällighet. Men hur andra europeiska ledare övertygade honom är fortfarande ett stort mysterium. Källor i Bryssel hävdar att han inte har fått något, eller, mer exakt, att eftergifterna skulle vara små. Orban säger dock att han skulle ha vunnit en seger. Faktum är att beslutet är avsett att lugna Ukrainas president Volodimir Zelenski, som har varit mycket nervös över förseningen av stödet, med en tom statskassa, och dödläget i den amerikanska kongressen, som ännu inte har godkänt nytt stöd till Ukraina.

Å andra sidan kan det ungerska folket också vara förvissade om att när premiärminister Orban har nått en kompromiss med Bryssel, kommer Bryssel inte heller att släppa lös ett ekonomiskt ”Armageddon” över Ungern, för att ”utpressa” det förra till att sluta blockera ytterligare stöd till Kiev. Enligt Europeiska rådets ordförande Charles Michel garanterar avtalet ”stabil, förutsägbar och långsiktig finansiering” för Ukraina. EU:s nya stöd till Ukraina blockerades i december av Viktor Orban, som använde sitt veto.

Ukraina får 33 miljarder euro i lån och 17 miljarder euro i bidrag

Ukraina kommer att få ytterligare 50 miljarder euro i stöd från EU – 33 miljarder euro i lån och ytterligare 17 miljarder euro i bidrag – under de kommande fyra åren. Detta stöd kan dock komma att revideras. De 27 har kommit överens om att diskutera hur stödpaketet ska genomföras från fall till fall och om nödvändigt, men först efter två år, kan avtalet omprövas. Den ungerske premiärministern ser detta som en framgång för sin relation med Bryssel. Å andra sidan ser andra ledare det som en liten eftergift. I synnerhet var de inte överens om att Ungern skulle kunna använda sitt veto under de årliga debatterna och därmed när som helst blockera genomförandet av avtalet.

”Orban fick ingenting”, enligt källor som citeras av Politico och The Guardian.

Enligt dem gav den ungerske premiärministern helt enkelt efter för påtryckningarna från de övriga 26 europeiska ledarna. Och de eftergifter han har fått är små och gör det möjligt för honom att presentera sitt nederlag som en seger på hemmaplan, säger källorna. Enligt dem har Orbans kapitulation inget att göra med hotet om att sabotera sitt lands ekonomi, även om Budapestledaren såg det som ett verkligt ”Armageddon”. Orban ska ha gett upp eftersom han ”helt enkelt inte såg någon annan lösning”, enligt källor som citeras av Politico. Det som är säkert är att det enhälliga beslutet fattades efter en rad möten före rådsmötet mellan den ungerska premiärministern och europeiska ledare och chefer för Brysselorgan.

Vi kämpade, vi vann – sade Orban till sina medborgare

Efter EU-toppmötet skrev Viktor Orban i ett Facebookinlägg att han hade förhandlat fram en kontrollmekanism för att se till att de pengar som går till regeringen i Kiev används på ett förnuftigt sätt.

”Vi kämpade! Ungrare får inte ge pengar till ukrainare! Vi kommer inte att delta i kriget, vi kommer inte att skicka vapen, vi står kvar på fredens sida”, skrev Budapestledaren på Facebook.

Viktor Orbans missnöje med EU:s utlovade stöd till Ukraina beror bland annat på att medlemsländerna uppmanas att komma med ytterligare bidrag till EU-budgeten för att säkra medel till det stödpaket som utlovats till Kiev, liksom till andra behov, inklusive att täcka de luckor som uppstått till följd av covidpandemin. Inför EU-toppmötet påstod den ungerska premiärministern att han hade erbjudit Bryssel en kompromiss, men Bryssel avvisade den och hotade med ”Armageddon”. Med hänvisning till ett scenario som presenterades av Financial Times om att EU skulle sanktionera Ungern ekonomiskt om landet inte accepterade frågan om stöd till Ukraina, sade Viktor Orban att artikeln var Bryssels svar på hans förslag. Enligt Budapestledarens tolkning av artikeltexten skulle EU ha velat ”koppla rättsstatsprincipen till den ukrainska frågan och införa en västlig finansiell blockad mot Ungern”.

Bryssel för ideologiskt krig mot Ungern

Enligt Ungerns premiärminister Orban har Bryssel i åratal fört ett ”ideologiskt krig mot Ungern” och ”utövar ständig utpressning” mot landet. Och detta bara för att Ungern ”beter sig som ett suveränt land”. Orban kallade Financial Times scenario för ”ett Armageddon” för Ungern.

”Detta skulle vara det Armageddon som vi inte kommer att låta hända. Vi kommer att skydda Ungerns intressen. Vi kan inte bli utpressade”, skrev Orban på Facebook.

Vem som förlorade och vem som vann i kriget mellan Orban och Bryssel om det finansiella stödet till Ukraina är svårt att avgöra i nuläget. Det som är säkert är att Zelenski och Ukraina vann. Men det finns något annat att säga om Orbans pingpongspel med Bryssel: två dagar före omröstningen i EU-rådet den 15 december frigjorde Europeiska kommissionen en del – mer än 10 miljarder euro – av sammanhållningsfonderna för Ungern. Efter Orbans vägran att godkänna det ekonomiska stödpaketet och inledandet av anslutningsförhandlingar med Ukraina antog Europaparlamentet en resolution där rådet uppmanas att bedöma om beslutet är förenligt med EU-lagstiftningen.

Europeiska unionens ledare enades vid sitt toppmöte den 14 december om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina, trots att den ungerske premiärministern lovade att blockera detta. Och han skulle ha hållit sitt ord, men den tyske förbundskanslern Olaf Scholz hittade ett sätt att bryta dödläget. För att beslutet skulle kunna fattas och Ungern inte skulle kunna utöva sitt veto föreslog Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att Budapestledaren skulle lämna rummet. Ungefär tre timmar efter att samtalen hade gått i stå föreslog den tyske förbundskanslern för den ungerske premiärministern att han kunde ta sitt kaffe och dricka det någon annanstans. Så ett beslut skulle kunna fattas om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Budapest hade före EU-toppmötet i december hävdat att man inte skulle acceptera att ett land utanför EU fick pengar från den gemensamma budgeten så länge som ett medlemsland inte fick några medel. Ungern har å andra sidan upprepade gånger sagt att man inte kommer att stödja några framsteg för Ukraina i EU så länge som rättigheterna för den ungerska minoriteten i landet inte återställs.

Ungerns medel blockerades av EU-kommissionen 2022 på grund av att Viktor Orbans regering hade brutit mot rättsstatsprincipen genom att begränsa HBTQ-personers rättigheter, avvisa illegala invandrare, kontrollera media och rättsväsendet eller ifrågasätta EU-domstolens beslut om företräde framför nationell lagstiftning.

Vad har Orban emot Ukraina? Han säger att det är ett korrupt land och ett hot mot det europeiska jordbruket

Budapests premiärminister är inte den enda som har ”gått över gränsen” när det gäller EU:s hållning i Ukrainafrågan. Kort efter att ha svurits in som Slovakiens premiärminister för tredje gången avslutade Robert Fico det militära stödet till Ukraina. Samtidigt tillät han dock att leveranserna från slovakiska vapen- och ammunitionstillverkare fortsatte. Robert Fico var inte emot stödpaketet på 50 miljarder euro och accepterade Ukrainas anslutning till EU på vissa villkor. Den slovakiske premiärministern meddelade dock att han skulle motsätta sig Ukrainas anslutning till Nato.