Tjeckien och Rumänien – topp för ökad röstningsbenägenhet i Europavalet

Allmänhetens intresse för valet till Europaparlamentet den 9 juni verkar ha ökat betydligt sedan det senaste valet för fem år sedan. De senaste Eurobarometeruppgifterna, som nyligen offentliggjordes, visar en genomsnittlig ökning av röstavsikterna på EU-nivå med 10 % jämfört med en liknande undersökning 2019. Antalet personer som säger att de definitivt eller troligen kommer att gå till valurnorna har ökat i alla medlemsstater utom två: Belgien, där andelen som är intresserade av att rösta sjönk något, och Bulgarien, där befolkningen kallas till sitt sjätte val på tre år. Två central- och östeuropeiska länder ligger högst upp på listan när det gäller ökad avsikt att rösta: Tjeckien och Rumänien, där andelen av dem som säger att de kanske kommer att rösta har ökat betydligt med 30 respektive 20 procent. Dessa två länder kvalificerar sig dock inte för den övre tredjedelen av den europeiska rankningen när det gäller avsikt att rösta, som domineras av de nordiska länderna – Danmark, Nederländerna, Sverige och Finland, Tyskland, Irland och tre länder där det är obligatoriskt att rösta: Grekland, Belgien och Luxemburg. Å andra sidan har ungefär hälften av européerna en övergripande positiv syn på EU, men en liknande andel anser att unionen är på väg i fel riktning. Mer än hälften av de tillfrågade anser att Europaparlamentet bör spela en större roll i framtiden. Samtidigt anser de flesta – nästan 40 procent av de tillfrågade – att det första som EU bör fokusera på för att stärka sin ställning i världen är försvar och säkerhet.

Rumänien: Avsikt att rösta i EU-parlamentsvalet – 74

Enligt den senaste europeiska opinionsundersökningen uppgick andelen röstande i Rumäniens EU-parlamentsval till 74 %, en ökning med 19 % från 2019, vilket placerar landet på 10:e plats i Europa. Uppgifterna visar att hälften av rumänerna fortsätter att ha en övergripande positiv bild av EU (50% jämfört med det europeiska genomsnittet på 47%), även om andelen av dem som har en övergripande negativ bild har ökat med 7% jämfört med 2019, till 19% (något över det europeiska genomsnittet på 18%). Å andra sidan anser endast 35 % av rumänerna att EU:s roll i världen har blivit viktigare under de senaste åren (jämfört med det europeiska genomsnittet på 40 %) och ytterligare 35 % anser att den har förblivit densamma. De flesta rumäner håller med de flesta européer om att det viktigaste område som EU bör fokusera på i framtiden för att stärka sin ställning i världen är försvar och säkerhet (33 % jämfört med det europeiska genomsnittet på 37 %), följt av energisäkerhet (28 % jämfört med det europeiska genomsnittet på 30 %) och livsmedelssäkerhet och jordbruk (31 % över det europeiska genomsnittet på 30 %).

Omkring 53 % av de tillfrågade i Eurobarometern sade att de skulle vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll i framtiden (färre än EU-genomsnittet på 57 %), och 37 % anser att dess roll bör minskas (fler än EU-genomsnittet på 28 %). På frågan om vilka värden Europaparlamentet bör försvara svarade de flesta rumäner (39 procent) demokrati, respekt för nationella identiteter, kultur och traditioner i medlemsstaterna (26 procent) och solidaritet mellan medlemsstaterna (24 procent). När det gäller de valkampanjfrågor som bör tas upp i kampanjen inför valet till Europaparlamentet angav de flesta rumäner stöd för ekonomin och skapandet av nya arbetstillfällen (42 %), folkhälsa (37 %) och kampen mot fattigdom och social utslagning (33 %) som de viktigaste. Dessa finns också på de tre första platserna i den europeiska topp tre, men i omvänd ordning.

Levnadsstandarden för 46 % av rumänerna har sjunkit under de senaste fem åren

De flesta rumäner i undersökningen – 46% – sade att deras levnadsstandard hade minskat under de senaste fem åren, i likhet med dem som sade att den inte hade förändrats, medan endast 7% sade att deras levnadsstandard hade ökat. 65 % av de tillfrågade (jämfört med det europeiska genomsnittet på 71 %) anser att Rumänien har gynnats av EU-medlemskapet, medan 30 % (jämfört med det europeiska genomsnittet på 23 %) anser att landet inte har gynnats av EU-medlemskapet. Majoriteten av rumänerna sade att de ”inte alls håller med” om påståendena ”min röst är viktig i EU” (56 % jämfört med 48 % i genomsnitt i EU) och ”min röst är viktig i mitt land” (52 % jämfört med 37 % i genomsnitt i EU). 53 procent av rumänerna anser att ”deras lands röst spelar roll i EU” (under det europeiska genomsnittet på 67 procent) och endast 42 procent håller inte med om detta påstående (men andelen är mycket högre än i andra länder, med ett genomsnitt på 29 procent).

På frågan om hur EU har hanterat ett antal kriser svarade rumänerna att de var nöjda med åtgärderna mot klimatförändringarna (46 %), den ekonomiska och finansiella situationen (39 %), Rysslands invasion av Ukraina (39 %), migration (39 %) och Brexit (36 %). I den andra änden av skalan sa 60 procent av rumänerna att de var missnöjda med EU:s svar på covidpandemin, 58 procent sa att EU inte hade vidtagit nödvändiga åtgärder på det ekonomiska och finansiella området, och kriget i Ukraina eller migration, där andelen missnöjda var lika med 56 procent.

Men 61 procent av rumänerna, lika många som genomsnittet i Europa, är optimistiska när det gäller EU:s framtid och bara 35 procent – återigen lika många som genomsnittet – är pessimistiska. Rumänerna är också mer optimistiska än EU-genomsnittet om att landets ekonomiska situation kommer att vara bättre om ett år (21 % jämfört med 14 %). Det är värt att notera att rumänerna skiljer sig från andra européer när de tillfrågas om sin syn på länder utanför EU. Andelen som har en allmänt positiv syn på Kina är nästan dubbelt så stor som genomsnittet i Europa (45 % jämfört med 24 %) och högre än genomsnittet i EU när det gäller USA (61 % jämfört med 48 %) och Ryssland (18 % jämfört med 12 %). Den största skillnaden i uppfattning gäller Turkiet, där 55 % av rumänerna har en positiv inställning, jämfört med 26 % i det europeiska genomsnittet.

Enligt Eurobarometern vet bara 20 procent av rumänerna det exakta datumet för EU-parlamentsvalet, men andelen är mycket högre än det europeiska genomsnittet på 14 procent. Majoriteten – 48 procent jämfört med det europeiska genomsnittet på 38 procent – känner bara till att valet till Europaparlamentet äger rum i år.

Å andra sidan sade mer än 50 procent av rumänerna i undersökningen att det är viktigt för dem att rösta på de ledamöter som ska representera dem i EU:s lagstiftande församling, och 40 procent – att dessa val är av medelstor betydelse för dem. Andelen som säger att Europaparlamentsvalet är av låg betydelse för dem är mycket lägre än det europeiska genomsnittet – 5 procent jämfört med 10 procent. Detta liknar den andel rumäner som säger att de aldrig röstar, vilket också är lägre än det europeiska genomsnittet på 9%. Till skillnad från andra européer svarade nästan 60 procent av rumänerna i undersökningen att de alltid röstar, oavsett vilken typ av val det handlar om. Å andra sidan säger 63 procent av rumänerna att det är viktigt att rösta i nationella val, men det är lägre än EU-genomsnittet på 69 procent.

En annan intressant aspekt är att Eurobarometerns uppgifter i viss mån överlappar med de senaste undersökningarna som genomförts av rumänska opinionsinstitut. I Rumänien kommer det den 9 juni inte bara att hållas val till Europaparlamentet utan även lokalval. Enligt en nyligen publicerad undersökning skulle 60% av dem som sade att de definitivt skulle gå till valurnorna för att välja sina borgmästare och representanter i kommun- och landstingsfullmäktige. Samtidigt sade 57 procent av de tillfrågade att de var för en sammanslagning av de två typerna av val.

Europaparlamentet består av 705 ledamöter som är organiserade i 27 utskott, som ansvarar för att förbereda arbetet i parlamentets plenarsessioner. Ledamöterna väljs direkt av medborgarna i de 27 medlemsstaterna. Under sammanträdena grupperas ledamöterna inte efter nationalitet utan efter politisk tillhörighet, det vill säga efter politisk grupp. Det finns för närvarande 7 politiska grupper i Europaparlamentet: EPP: Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) ; S&D: Gruppen för Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet: Förnya: Förnya Europa; Gröna/EFA: Gröna/Europeiska fria alliansen; ECR: Europeiska konservativa och reformister; ID: Identitet och demokrati; Vänstern: Vänster – GUE/NGL.