Ukraina, 61 miljarder dollar för att fortsätta kämpa

Under ett sällsynt lördagssammanträde godkände Förenta staternas representanthus, med 311 röster för och 112 emot, ett utländskt stödpaket på 61 miljarder dollar avsett för Ukraina. Detta paket, som även omfattar stöd till Taiwan och Israel och uppgår till totalt 95 miljarder US-dollar, kommer att behöva granskas av den amerikanska senaten nästa vecka. President Joe Biden har redan meddelat att han kommer att underteckna lagförslaget omedelbart, och demokrater viftade med ukrainska flaggor för att fira efter omröstningen.

Av de 61 miljarder dollarna skulle cirka 23 miljarder användas för att fylla på USA:s vapen, förnödenheter och infrastruktur, medan över 11 miljarder skulle finansiera USA:s nuvarande militära operationer i regionen. Nästan 14 miljarder dollar kommer att hjälpa Ukraina att köpa avancerade vapensystem och annan försvarsutrustning.

De 61 miljarder dollar som godkänts av Förenta staternas kongress för bistånd till Ukraina utgör ett viktigt stöd för Kiev. De omedelbara behoven är tydliga: ammunition för artilleri i begränsade kvantiteter, Patriot-missilbatterier och vapen med större räckvidd för att effektivt kunna bekämpa de ryska styrkorna. Dessutom planeras leverans av ett dussin F-16 stridsflygplan i juli, som skall styras av specialutbildad ukrainsk personal.

Även om bombflyg kanske inte kan förändra utgången av konflikten radikalt, har de både taktiskt och symboliskt värde, vilket gör dem till ett primärt mål för ryska styrkor. Den nye ryske ledaren, Vladimir Putin, har till och med hotat att angripa NATO-baser utanför ukrainskt territorium, varifrån F-16-planen kommer att sändas ut.

Men den verkligt farliga vändpunkten som drastiskt skulle kunna förändra konfliktens förlopp skulle vara ett direkt ingripande av fria nationer. Ungerns premiärminister Viktor Orban slog nyligen larm på Facebook om den överhängande möjligheten att västliga trupper skickas till Ukraina. USA överväger att skicka ytterligare militära rådgivare till ambassaden i Kiev, men några truppinsatser i frontlinjen förväntas inte.

Om strategiska städer som Charkiv eller hamnen i Odessa hotas, eller om ryska styrkor oåterkalleligen bryter igenom fronten, kan europeiska länder tvingas skicka trupper till slagfältet. Länder som Storbritannien, Polen och de baltiska staterna har redan planerat interventioner som en del av en ”koalition av villiga”, som undviker åtgärder under NATO:s beskydd. Denna åtgärd skulle dock kunna öka risken för ett tredje världskrig.

Amerikanska medel kommer att vara avgörande för att fylla på Ukrainas artilleriammunition, särskilt 155-millimetersprojektiler, som håller på att ta slut. För närvarande är förhållandet mellan de projektiler som avfyras av ukrainare och de som avfyras av ryssar längs den 900 kilometer långa fronten 1 till 5. Den ryska missiloffensiven, som stöds av kamikaze-drönare, är intensiv och skulle kräva ett försvarssystem som liknar Israels för att motverka den. Ett av de mest realistiska alternativen, som president Volodymyr Zelensky upprepade gånger har uppmanat till, är att ytterligare Patriotmissiler som kan möta den ryska attacken från luften anländer. Presidenten sade: ”Patrioter kan endast betraktas som luftförsvarssystem om de visar sig vara effektiva när det gäller att rädda människoliv, istället för att förbli inaktiva i förvaringsbaser.” Bara förra fredagen avfyrade ryska styrkor 140 drönare och genomförde 390 attacker längs hela fronten.

Efter misslyckandet med förra årets motoffensiv på marken har Kiev intensifierat sina attacker djupt in på ryskt territorium, främst med hjälp av inhemskt tillverkade luft- och sjöburna drönare. En tydlig framgång för denna strategi är sänkningen av 25 av 80 fartyg i Svartahavsflottan, med den senaste träffen i går vid Sebastopol flottbas. USA är försiktigt med att tillhandahålla vapen med tillräcklig räckvidd för att träffa Ryssland. Himars-missilerna har dock redan visat sig vara effektiva när det gäller att träffa mål på Krim och skulle kunna fortsätta att göra det med tillräcklig ammunitionsförsörjning. Militära underrättelsetjänster har förutspått att den strategiskt viktiga Kertjbron, som förbinder Ryssland med Krim, kommer att förstöras till sommaren.

Invasionsstyrkorna pressas längs fem attackaxlar med det uppenbara målet att erövra hela Donbass-regionen. Ukrainarna är medvetna om faran och har börjat förstärka sina positioner för att förhindra ett genombrott som skulle kunna ge de ryska trupperna möjlighet att avancera. Under 2014 började allt i Slovjansk och Kramatorsk, där pro-ryska grupper tog till vapen innan de drevs tillbaka mot Donetsk. Tio år senare kunde samma städer bli symboler för det ukrainska motståndet.