Subscribe
Ukrainska spannmål skapar spänningar mellan Kievadministrationen och två av dess allierade som hittills har gett militärt stöd i kriget mot Ryssland: Polen och Slovakien. Dessa länder har ensidigt beslutat att behålla restriktionerna för import av ukrainskt spannmål, trots Europeiska kommissionens beslut att häva blockaden, som infördes för flera månader sedan på begäran av fem länder i centrala och sydöstra Europa, för att skydda sina jordbrukare och väginfrastruktur. Ett tredje land som har gjort samma sak som Polen och Slovakien är Ungern, som inte anses vara en av Ukrainas främsta anhängare. Medan Bulgarien meddelade att landet drar sig ur blockaden bara några dagar före EU:s beslut, har Rumänien ännu inte gett något konkret svar. Kievs reaktion var både snabb och bestämd. Ukraina har hotat att vidta rättsliga åtgärder vid EU-domstolen och att omedelbart lämna in ett klagomål till Världshandelsorganisationen mot dessa länder för brott mot EU-lagstiftningen.
Europeiska kommissionen upphävde restriktionerna. Kiev tvingas utarbeta en plan för kontroll av spannmålstransporter
Europeiska kommissionen har beslutat att häva restriktionerna för ukrainsk spannmålsimport till de fem länder som anges i förteckningen den 15 september, samtidigt som Kiev uppmanas att utarbeta en plan med effektiva åtgärder för att kontrollera leveranserna. Före detta beslut drog sig Bulgarien tillbaka från ad hoc-koalitionen om att acceptera ukrainsk spannmål efter att tre partier som stöder regeringen föreslagit detta för nationalförsamlingen i Sofia.
Polen, Slovakien och Ungern håller uppenbarligen inte med om Europeiska kommissionens slutsats att ”snedvridningen av marknaden i de fem medlemsstater som gränsar till Ukraina har försvunnit”, så de har meddelat att de kommer att behålla restriktionerna på obestämd tid. Efter att ha tvekat i några dagar meddelade myndigheterna i Bukarest att de skulle förlänga restriktionerna med 30 dagar. Beslutet kom också med vissa villkor – Ukraina måste omedelbart införa effektiva exportkontrollåtgärder för fyra grupper av varor och snarast lägga fram en handlingsplan, vilket gav Rumänien anledning att inte fatta ett definitivt beslut för närvarande. Med andra ord, först sade Bukarest att man väntade på att få se Ukrainas handlingsplan, sedan lovade man att analysera och ställa ”villkor”. Slutligen meddelade Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu att han skulle resa till Kiev för att diskutera dessa villkor.
”Jag har en dialog med tullen varje dag om detta ämne och information om någon har begärt en export på rumänskt territorium och det inte har begärts”, förklarade PSD-ledaren premiärminister Marcel Ciolacu, som betonade att inte ett enda vetekorn har importerats. Han tillade att ett memorandum kommer att göras, i de 30 dagarna av nåd, och ett dubbelt licenssystem, både på Ukrainas och Rumäniens territorium.
Enligt en analys som publicerats av adevarul.ro ”verkar strategin för företrädarna för Rumänien och Kiev nu följa strategin att fördjupa Bystroe-kanalen under våren. Ukrainarnas fördjupning av Bystroekanalen (från 3,5 till 7 meter) syftade till att skapa en farbar kanal till Svarta havet för fartyg som transporterade spannmål som producerats i Ukraina. Rumänien anklagade då Ukraina för att ha brutit mot konventionen om regleringen av sjöfarten på Donau, som föreskriver att Sulina är den enda farbara delen av Donau till Svarta havet. Efter anklagelserna från den rumänska staten gjordes mätningar av djupet i Bystroe-kanalen också av ukrainarna och resultaten har ännu inte offentliggjorts.
”(…) efter att en stor del av de rumänska politikerna och medierna låtsades att det faktiskt inte finns någon fördjupning, låtsades senare rumänska företrädare att de skulle göra något åt det, att de skulle vidta åtgärder och mäta Bystroekanalen och Chiliaarmen. Slutligen, som i en komedi, gjordes mätningarna av ukrainarna själva och vi lovades att resultaten av ”analysen” skulle offentliggöras någon gång i april. De officiella resultaten har inte offentliggjorts ännu, kanalen har fördjupats från 3,5 m till över 6 m sedan dess, och nu verkar det som om den redan har fördjupats eller håller på att fördjupas till över 7 m.”, säger journalister från adevarul.ro.
Enligt officiell europeisk statistik kommer nästan 33 miljoner ton spannmål och andra jordbruksbaserade livsmedelsprodukter att ha exporterats från Kiev fram till juli 2023 genom Svartahavsinitiativet för spannmålsexport. Rysslands blockad av Svarta havet hindrar nu Ukraina från att fullt ut utnyttja sina traditionella exportvägar och tvingar landet att söka alternativa vägar, till exempel landvägen, genom sina grannländer.
De restriktioner som Europeiska kommissionen införde i maj förra året kom efter klagomål från de fem länderna, efter att deras myndigheter mött protester från inhemska jordbrukare, som klagade över påtryckningar på sektorn på grund av låga priser till följd av brist på tullavgifter och till och med den tvivelaktiga kvaliteten – officiellt förnekad – på dessa ukrainska produkter.
”Det är viktigt för oss att slå fast att medlemsländerna inte individuellt kan förbjuda import av ukrainska varor. (…)Det är därför vi lämnar in ett klagomål mot dem”, sade ekonomiminister Yulia Svyrydenko i ett uttalande om de restriktioner som införts av Polen, Slovakien och Ungern. Vi hoppas att dessa länder kommer att häva sina restriktioner och att vi inte kommer att behöva gå till domstol under en lång tid för att lösa vår tvist”, tillade den ukrainska ministern i uttalandet.
Reaktionen från Ukrainas president Volodimir Zelenski, som följdes av en motreaktion från de polska myndigheterna, talar dock öppet om spänningarna mellan Warszawa och Kiev. Volodimir Zeleski hävdade att vissa länder ”låtsas vara solidariska” med Ukraina och att den ”politiska teater” som skapats av tvisten om ukrainsk spannmålsimport tjänar Ryssland, medan Polens president varnade Kiev för att de borde ”komma ihåg” den hjälp som Warszawa erbjöd. Den polska regeringen meddelade senare att man inte skulle förse Ukraina med fler vapen än de som redan avtalats, enligt digi24.
Därefter tog Polens president Andrzej Duda ett steg för att avdramatisera situationen och sa att frågan skulle lösas på diplomatisk väg.
”Jag tvivlar inte på att tvisten om importen av spannmål från Ukraina till den polska marknaden bara är ett fragment av de polsk-ukrainska relationerna. Jag tror inte att det kommer att ha någon betydande inverkan på dem, så vi måste lösa detta problem mellan oss”, sade Andrzej Duda på en affärskonferens.
Det bör noteras att polackerna kallades till valurnorna den 15 oktober för att välja ett nytt parlament, och att jordbrukarna spelade en viktig roll i de tidigare valen 2015 och 2019, och den nuvarande regeringen ville inte riskera nya jordbruksprotester efter dem i våras. Valet var en anledning till ett liknande beslut i Slovakien, där väljarna kallades till valurnorna den 30 oktober.
I Ungern är situationen dock annorlunda. Strax innan EU beslutade att häva restriktionerna för ukrainsk spannmålsimport tillkännagav Ungerns premiärminister Viktor Orban en ”allvarlig strid” mellan östra EU-medlemmar och Bryssel. I den stil som han redan har vant sig vid anklagade Viktor Orban EU för att inte försvara europeiska utan amerikanska intressen, ”eftersom det vi kallar ukrainskt spannmål naturligtvis inte är ukrainskt spannmål, utan en kommersiell produkt från ett territorium som förmodligen har tillhört amerikanerna under lång tid”.