Ungern, Rysslands trojanska häst i EU

Efter ett decenniumslångt krig var den trojanska hästen, enligt Vergilius episka dikt Aeneiden, avgörande för erövringen av Troja.
Uttrycket trojansk häst är känt som en förrädisk strategi för att underminera motståndaren inifrån.
I dag skapar Ungerns agerande, under ledning av Viktor Orban, alla förutsättningar för att landet ska kunna kallas den ”ryska trojanska hästen” vid Europeiska unionens portar.
I samband med Ryska federationens aggression mot Ukraina, bortom den humanitära tragedin, som anses vara den största sedan andra världskrigets slut, har två läger bildats.
Angriparens sida, Ryska federationen under ledning av Vladimir Putin, och sidan för dem som stöder Ukrainas sak, Nato och Europeiska unionen.
Efter de diplomatiska åtgärder som nyligen vidtagits av vissa EU-medlemsstater, till exempel Ungern, verkar det som om man långsamt och i små steg arbetar för att bygga upp en så kallad rysk trojansk häst, som skulle syfta till att underlätta införandet av spioner på en medlemsstats territorium i syfte att destabilisera Europeiska unionen.

Ungern bryter mot Schengenreglerna

Ungern har utökat sitt invandringsprogram med ”nationellt kort” till att omfatta bland annat ryssar och vitryssar.
Innehavaren av ett sådant kort har rätt att arbeta i Ungern utan säkerhetsprövning.
Innehavare av ett nationellt invandringskort kan också ta med sin familj till Ungern.
Kortet är giltigt i två år men kan förlängas.
Officiellt är kortinnehavaren inte en gästarbetare och syns därför inte i statistiken eller i de olika nationella kvoterna.
Ungerns viseringsbeslut kom ett år efter att USA införde sanktioner mot tre högt uppsatta tjänstemän – två ryssar och en ungrare – vid International Investment Bank, en ryskkontrollerad bank i Budapest.
EU:s ledare har uttryckt oro för en eventuell ökning av spionageverksamheten i unionen efter Ungerns beslut att förenkla inreseförfarandena för medborgare från Vitryssland och Ryska federationen.
Enligt analytiker och experter på internationell politik skapar lättnader i visumkraven för medborgare från de två länderna en möjlighet för potentiella spionagenter att ta sig in i EU.
Samtidigt, enligt samma experter, har bara idén om att lättare acceptera medborgare från Ryska federationen och Vitryssland på Ungerns territorium lyckats placera den ungerska staten på den ”europeiska motsatta sidan” av de beslut som majoriteten av EU:s ledare har fattat för att stödja Ukraina.
Ungerns beslut är också, enligt experter, ett brott mot Schengenområdets regler och strider också mot sanktionerna mot Ryska federationen.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har informerats av europeiska ledare om oron för att Ungerns nya regler skulle kunna ”skapa allvarliga kryphål för spionageverksamhet, vilket skulle kunna utgöra en allvarlig risk för den nationella säkerheten” genom att underlätta för ryska medborgare att resa in i Schengenområdet och därmed kringgå de restriktioner som införs genom EU-lagstiftningen.
Reglerna i Schengenavtalet är mycket tydliga för alla länder som undertecknat avtalet, med mycket specifika bestämmelser som syftar till att skydda Schengenområdets gränser.
För närvarande anser Schengenstaterna att Ungern bryter mot de rättsligt bindande bestämmelserna.
En talesman för EU-kommissionen sade att man kommer att kontakta Ungern om de nya reglerna och att Budapest är skyldigt att kontrollera om de följer Schengenreglerna.

”Det är i grunden en omvändning av ett sanktionssystem som införts mot medborgare och institutioner i Ryska federationen. Eftersom Ungern är ordförandeland i Europeiska unionens råd skapar det i princip en möjlighet som går emot det politiska beslut som Ungern också deltog i. Ur teknisk synvinkel och säkerhetssynvinkel samt ur ett politiskt budskapsperspektiv innebär det Ungern gör att landet i praktiken hamnar på EU:s motsatta spår. Det finns en kommunikationsregim på plats när det gäller Nordatlantiska alliansens underrättelsetjänst, som i sin tur är de personer som har tillgång. Dessa personer är föremål för granskning. Jag vet inte om Bryssel-Nato har fattat ett beslut i detta perspektiv, men utöver den nationella, interna säkerhetsprövningen, som också fungerar i Rumänien, för vissa offentliga dignitärer, finns det också en separat säkerhetsprövning av Nordatlantiska alliansen”, och här ”har vi inget sätt att veta i vilken utsträckning en viss restriktiv ordning har tillämpats på vissa ungerska underrättelsetjänstemän”, säger Cristian Diaconescu, tidigare rumänsk utrikesminister.

Ungern, som för närvarande innehar det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd och försöker upprätthålla hjärtliga förbindelser med Ryssland trots kriget i Ukraina.
Viktor Orbans besök i Moskva (ett besök som utlöste ett bråk bland EU-ledarna) kort efter att han tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, och hans vanliga EU-kritiska hållning, fick honom att tillkännage visumliberalisering.
Enligt vissa utrikespolitiska bedömare syftar Ungerns utspel främst till att skapa kontroverser och ge intryck av bristande enighet bland EU:s medlemsländer.
Bara det faktum att Budapestregeringens avsikt att lätta på visumrestriktionerna för vitryska och ryska medborgare har offentliggjorts har skapat kontroverser på europeisk nivå och budskapet från premiärminister Orban, den siste västerländske ledaren som träffade Vladimir Putin, är tydligt i riktning mot Ryska federationen.
Ur praktisk synvinkel är Ungerns beslut inte förvånande med tanke på Budapests mycket starka ekonomiska samarbete med ryska företag.
Detta ekonomiska samarbete är mindre synligt för allmänheten eftersom det är välkänt att många ungerska företag är underleverantörer till ryska företag på tredje marknader, även inom EU.
Det finns därför ett ekonomiskt intresse, utöver huvudintresset, som är politiskt.

Ryskt spionage i Österrike och i det moldaviska parlamentet

Rysk spionageverksamhet i Europa utlöste en stor skandal i Österrike tidigare i år.
Skandalen rörde den österrikiska statens underrättelsetjänster.
Ryska federationens uppdrag var att destabilisera Österrikes underrättelsetjänster.
Spionaget ska ha inletts för flera år sedan (långt innan Ukrainakonflikten bröt ut), då det avslöjades att ryska agenter hade genomfört en razzia som ledde till att underrättelsetjänsten upplöstes.
Nästa mål verkar vara den verkställande makten, genom Frihetspartiet (FPÖ), som leds av Herbert Kickl, tidigare inrikesminister.
Herbert Kickl är känd för att vara den ledande kandidaten till posten som Österrikes förbundskansler i det val som ska hållas senare i år. Pro-rysk spionageverksamhet pågår för närvarande precis vid EU:s och NATO:s gränser i Moldavien.
Moldaviens premiärminister Dorin Recean anklagade staten för att för närvarande vara ”under hybridattack”.
Dorin Recean betonade att åtgärder måste vidtas för att säkerställa Moldaviens säkerhet.
Premiärministerns uttalanden gjordes i samband med att Ion Creangă, chef för det moldaviska parlamentets juridiska avdelning, häktades i 72 timmar i slutet av juli, misstänkt för att ha lämnat information till en anställd vid den ryska ambassaden i Chisinau.

Budapest blockerar pengar till EU-länder medan Kiev blockerar olja genom Druzhba-pipelinen

Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto sade i slutet av juli att Ungern skulle blockera EU:s återbetalningar till medlemsländer som har levererat ammunition till Ukraina tills Kiev tillåter olja från det ryska bolaget Lukoil att transitera genom Drujba-pipelinen.
I början av juli slutade Ungern och Slovakien att ta emot olja från Lukoil via Drujba-ledningen efter att Ukraina infört ett förbud mot transitering av Lukoils resurser genom sitt territorium.
Druzhba-oljeledningen förbinder Ryssland med de tidigare socialistblocksländerna i Östeuropa.
Oljeledningen har förblivit i drift efter mer än två års krig, trots att EU har stängt av de flesta av sina andra energikällor från Ryska federationen.
Ungern har förblivit beroende av rysk olja och säger sig inte kunna försörja sina raffinaderier utan den.

”Så länge den här frågan inte är löst av Ukraina bör alla glömma att betala de 6,5 miljarder euro i kompensation från den Europeiska fredsfaciliteten för vapenöverföringar”, sade utrikesminister Peter Szijjarto.

Ungern och Slovakien har bett EU-kommissionen att medla i ett samrådsförfarande med Ukraina i frågan om Druzhba-pipelinen.
Förfarandet skulle göra det möjligt för de två länderna att hänskjuta frågan till en skiljedomstol om EU:s verkställande organ inte agerar inom tre dagar.
Den europeiska fredsfaciliteten (som inrättades 2021) fungerar som ett återbetalningssystem som ger EU-medlemmar återbetalning för att skicka utrustning till andra länder.
Sedan Ryska federationens invasion av Ukraina i februari 2022 kan medlemsländer som har gett vapen till Ukraina kräva ersättning från fonden.
Ungern, som anses vara det mest ryssvänliga landet i EU, har blockerat utbetalningen av nästa delbetalning av EPF-pengarna i mer än ett år med hänvisning till olika problem.