USA och EU skärper sanktionerna mot Iran

En vecka efter Irans första påstådda attack mot Israel har landets svar – som förväntades av militära analytiker – ännu inte ägt rum. Men flera länder – inklusive USA och EU – har redan meddelat sina avsikter att skärpa sanktionerna mot Teheran. Efter ”halshuggningen” av Teherans missilprogram kommer sannolikt ett embargo mot iransk olja att följa.

Scenarierna för utvecklingen av konflikten mellan Israel och Iran sträcker sig från en taktisk israelisk attack mot vad som anses vara Irans kärnvapenprogram till en ännu större utvidgning av det krig som redan har pågått i Mellanöstern i mer än sex månader. Vad som är säkert är att världens ledare, inklusive Vita huset – som har lovat sitt ”orubbliga” stöd till Israel – samtidigt som de utlovar hårda sanktioner mot Teheran uppmanar landet att hålla igen. För att ”kuva och försvaga Iran” skulle det islamiska revolutionsgardet (IRGC), dvs. den iranska arméns elitstyrkor, på Israels begäran kunna förklaras vara en terroristorganisation av världens stater. Vita huset gjorde detta redan 2019 under Donald Trump, och det finns flera länder – däribland Frankrike och Tyskland – som har uttryckt att en sådan åtgärd skulle vara nödvändig. Alla dessa sanktioner är nödvändiga inte bara för att minska Irans förmåga att agera i kriget i Mellanöstern – direkt eller genom ombud, de terroristorganisationer som under de senaste månaderna har genomfört attacker mot Israel – utan också för att förhindra landet från att ytterligare hjälpa Ryssland i dess krig mot Ukraina.

Konflikten i Mellanöstern eskalerar

Den 13 april avfyrade Teheran 200 raketer mot Jerusalem, varav de flesta fångades upp innan de träffade israeliskt territorium. Detta är i praktiken Irans första direkta attack mot Israel och enligt myndigheterna i Teheran är det ett svar på attacken mot det iranska konsulatet i Syrien, där sju medlemmar av revolutionsgardet (IRGC), inklusive två generaler, dödades. Attacken i Damaskus den 1 april har inte tillskrivits Israel. Irans attack den 13 april följdes av en annan attack från Hizbollah i norr och en motattack – som inte bekräftats av Teheran – mot Isfahan, ett område i Iran där en kraftfull militärbas och ett kärnkraftverk är belägna. Var och en av dessa hade begränsade effekter och inga förluster av människoliv, och även om de har beskrivits som maktdemonstrationer av en eller annan av de inblandade aktörerna i konflikten, ser de mer ut som en serie successiva hämndaktioner. Den israeliska arméns stabschef, generallöjtnant Herzi Halevi, har meddelat att den iranska attacken inte kommer att förbli obesvarad, men Israel verkar för närvarande endast ha svarat med en stark diplomatisk offensiv. Irans president Ebrahim Raisi sade att Teheran anser att episoden är över om Israel inte slår tillbaka och hotade med ett ”allvarligt, omfattande och hårt svar” mot alla åtgärder mot den islamiska statens intressen. Både USA – Israels främsta allierade – och Ryska federationen – en allierad till Teheran – har uppmanat till återhållsamhet.

”Låt Israel acceptera segern”, sade USA:s president Joe Biden.

”Vladimir Putin uttryckte förhoppningen att alla sidor kommer att visa rimlig återhållsamhet och förhindra en ny konfrontationsrunda med katastrofala konsekvenser för hela regionen”, sade Kreml.

När det gäller Irans attack mot Israel hävdade Teherans statliga medier att det var en hämndaktion, som man anser vara framgångsrik. Iran hävdar att man ville demonstrera makt, inte utöva makt. Med andra ord ville man visa att man är kapabel att motverka det israeliska försvaret utan att använda sig av allierade i regionen.

Detta är faktiskt också huvudsyftet med det iranska missilprogrammet, som är en arsenal för avskräckning och angrepp, både i förebyggande syfte och som reaktion. Teheran har valt att utveckla ballistiska missiler och kryssningsmissiler som sitt främsta sätt att avskräcka sina motståndare, med tanke på dess begränsade land- och sjökapacitet och mycket begränsade flygvapen i fråga om kvantitet och kvalitet. Men missilprogrammet är också en del av Irans kärnvapenprogram, för att ha en effektivt operationaliserad atombomb behöver man också avfyrningsplattformar för att leverera den till sitt mål, nämligen ballistiska missiler och kryssningsmissiler, säger experter. Irans missilprogram har varit föremål för några av de hårdaste sanktioner som införts mot Teheran under det senaste årtiondet.

Iran har upprepade gånger anklagats för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, inklusive begränsningar av rätten till yttrandefrihet och fredliga sammankomster och systematisk diskriminering av kvinnor i både det offentliga och privata livet, men landet har också anklagats för överbeväpning och kritiserats för bristande öppenhet om sina planer på detta område. Från embargon på vapenleveranser till övervakning av iranska banker för att se till att de inte deltar i finansieringen av kärnkraftsprogrammet, har sanktioner systematiskt införts mot Teheran i FN:s säkerhetsråd. De senaste sanktionerna – som utfärdats för att skydda säkerheten i och utanför regionen – har riktats mot leveranser av utrustning, varor, teknik och komponenter till ballistiska missiler. Europeiska unionen har fogat sig i dessa sanktioner sedan 2011. Sedan dess har restriktionerna förnyats och till och med skärpts när de löper ut.

Efter Irans attack mot Israel – oljepriserna har stigit avsevärt

Efter attacken mot Iran uppmanade Israel sina allierade att införa sanktioner mot Irans missilprogram, eftersom FN:s restriktioner löpte ut i oktober förra året. Vissa länder – däribland USA, Storbritannien och EU – har behållit dessa restriktioner och till och med skärpt dem. Chefen för den israeliska diplomatin, Eli Cohen, har också krävt att revolutionsgardet – en mäktig kraft inte bara militärt utan också ekonomiskt i Iran – skall förklaras vara en terroristorganisation. USA har redan gjort det sedan 2019, men andra länder – som Storbritannien – tvekar fortfarande. Bland de stater som är mest benägna att gå med på denna åtgärd finns Israels främsta europeiska allierade, Tyskland.

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sade att de nya sanktionerna mot Teheran skulle riktas mot landets missilprogram, revolutionsgardet och det iranska försvarsministeriet, och betonade att USA:s exempel skulle följas av dess allierade och partner som skulle komma med sina egna sanktioner.

En annan viktig komponent i de kommande sanktionerna skulle kunna vara olja, hävdade USA:s finansminister Janet Yellen.

”Vi förhandsgranskar inte våra sanktionsverktyg. Men i de diskussioner som vi har haft fortsätter alla alternativ för att störa finansieringen av terrorism i Iran att finnas på bordet. Det är uppenbart att Iran fortsätter att exportera en del olja. Vi kanske kan göra mer”, sade USA:s finansminister Janet Yellen nyligen.

Sedan attacken den 13 april har oljepriserna dessutom stigit kraftigt. Janet Yellen påpekade att de sanktioner som USA har infört redan innebär ett nästan totalt embargo mot handel med Iran, åtgärder som har vidtagits för att isolera Iran och försvaga dess förmåga att finansiera ombudsgrupper och stödja Ryssland i kriget i Ukraina.

EU-länderna överväger också att införa nya sanktioner mot Iran. EU:s diplomatiske chef Joseph Borrell sade nyligen att vissa medlemsländer redan har begärt att de befintliga sanktionerna ska förlängas. Efter en videokonferens med EU:s utrikesministrar berättade Borrell för pressen att han skulle skicka en begäran till Europeiska utrikestjänsten om att påbörja arbetet med att införa nya restriktiva åtgärder. Enligt chefen för den europeiska diplomatin skulle restriktionerna för leverans av drönare till Ryssland och missiler – och eventuellt även för leveranser – till samtalspartner i Mellanöstern utvidgas. Tyskland och Frankrike, liksom andra medlemsstater, har redan offentligt stött dessa förslag, tillade Joseph Borell.