Utländsk inblandning, felaktig information och desinformation

I mars 2022 godkände Europaparlamentet en första resolution om utländsk inblandning. Denna resolution om utländsk inblandning i de demokratiska processerna i Europeiska unionen och dess medlemsstater antogs med en mycket stor majoritet: 552 för, 81 emot och 60 nedlagda röster. Detta dokument handlar främst om risken för störningar från Ryssland och Kina, med tanke på det mycket svåra geopolitiska scenario som vi lever i.

Resolutionen fokuserar särskilt på frågan om digital desinformation som leds av utländska makter och syftar därför till att förbjuda donationer och finansiering från utländska makter utanför Europa till alla partier, stiftelser eller politiska personer som innehar offentliga eller valda uppdrag.

I resolutionen uppmanas Europeiska kommissionen att föreslå en sektorsövergripande strategi på flera nivåer och anslå tillräckliga ekonomiska resurser för att förse EU och medlemsländerna med lämpliga strategier för motståndskraft och avskräckande verktyg. Denna strategi bör bygga på ett riskbaserat synsätt och involvera både samhället och regeringarna.

I resolutionen fastställs flera mål, t.ex. att stärka EU:s motståndskraft genom situationsmedvetenhet, mediekunskap och utbildning, främja social motståndskraft mot desinformation under valprocesser samt införa ett sanktionssystem och restriktiva åtgärder för att motverka desinformation.

På 10th mars 2022 inrättades en ny särskild kommission, kallad ING2, som fick i uppdrag av Europaparlamentet att följa upp resolutionen. Den nya kommissionen fick i uppdrag att, i samarbete och samråd med de ständiga utskotten, analysera befintlig lagstiftning och politik för att identifiera eventuella kryphål, luckor och överlappningar som skulle kunna utnyttjas för illvillig inblandning i demokratiska processer, utarbeta förslag om hur dessa kryphål kan undanröjas och främja EU:s rättsliga motståndskraft; ha ett nära samarbete med andra EU-institutioner, medlemsstaternas myndigheter, internationella organisationer, civilsamhället samt icke-statliga partner i tredjeländer för att stärka EU:s åtgärder mot hybridhot och desinformation, säkerställa en detaljerad och rigorös uppföljning av den särskilda kommissionsrapporten 1 från INGE och bidra till den övergripande institutionella motståndskraften mot utländsk inblandning, hybridhot och desinformation inför valet till Europaparlamentet 2024.

Detta var därför ett mycket intensivt arbete som krävde avsevärda ansträngningar.

Efter den första resolutionen 2022 började ledamöterna träffa nationella, europeiska och internationella beslutsfattare, EU-ländernas underrättelsetjänster, NATO StratCom i Riga, kompetenscentret för hybridhot (det så kallade Hybrid Coe), Australiens regering och myndigheter och respektive FN-organ i New York, samt deras motsvarigheter och relevanta myndigheter i Kiev, Ukraina.

Fram till i år, den 31st maj 2023 röstade Europaparlamentet för att föreslå en strategi som skulle kunna öka den europeiska försvarskompetensen mot utländsk inblandning och informationsmanipulation för att skydda det kommande valet till Europaparlamentet 2024.

Enligt parlamentsledamöterna skulle angreppen på information under perioden omedelbart före valet, dvs. från den 6 till den 9 juni, kunna öka exponentiellt och ta sig mer sofistikerade former. Detta faktum framhölls i rapporten från det särskilda utskottet om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen. Betänkandet antogs i plenum med 469 röster för, 71 röster emot och 75 nedlagda röster.

Rapporten analyserar främst problemen med den inblandning som finns på onlineplattformar, och fokuserar också på det skydd som måste finnas mot kritisk infrastruktur och strategiska sektorer. En annan viktig fråga är inblandning i valprocesser, en fråga som också rör utländska aktörers hemliga finansiering av politisk verksamhet och motståndskraft mot cyberattacker.

I den situation som vi nu upplever finns det uppenbarligen förövare eller potentiella förövare av denna inblandning, främst Ryssland och Kina, inte bara i Europeiska unionen, utan också i anslutningsländerna, inklusive västra Balkan, och i länderna i den globala södern.

Parlamentet fördömde det farliga fenomenet med ”Desinformationstjänster för uthyrning” on, som involverar alla de leverantörer som erbjuder desinformationstjänster till statliga och icke-statliga aktörer, med verktyg som den så kallade mörka webben, för att påverka valprocesser.

När det gäller olagliga finansiella transaktioner som härrör från tredjeländer och riktas till EU:s politiska system uppmanar ledamöterna kommissionen att underlätta spårbarheten av donationer och uppmanar EU-länderna att skyndsamt ta itu med frågan om donationer från tredjeländer till nationella politiska partier.

I Europaparlamentets betänkande betonas slutligen riskerna för ekonomiskt beroende, spionage och sabotage. Således upprepas önskan att förbjuda TikTok på alla nivåer av nationella regeringar och i EU:s institutioner. Rådet och kommissionen uppmanas också att förbjuda användning av utrustning och programvara från tillverkare i högriskländer, vilket alltid gäller Kina och Ryssland, t.ex. ByteDance Huawei, ZTE, Kaspersky, NtechLab eller Nuctech.

Europaparlamentet beslutade därför enhälligt att genomföra en samordnad strategi på EU-nivå, genom att främja nya initiativ och göra befintliga bestämmelser på detta område mer effektiva. Man efterlyser också finansiering som kan bidra till att bekämpa desinformation och stödja demokratiska processer.

För att genomföra denna avgörande process är Europeiska kommissionens roll, som uppmanas att agera snart för att lägga fram ett paket med åtgärder för att försvara demokratin och lagstiftning för att motverka hybridhot i EU.

Föredragande Sandra Kalniete, om parlamentets senaste rapport, sade: ”Utländsk inblandning i demokratiska processer utgör ett växande hot mot säkerheten i EU:s medlemsländer och EU, särskilt mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen och Rysslands pågående krig i Ukraina. Vi måste agera skyndsamt och snabbt genomföra våra rekommendationer. Betydande och varaktiga investeringar måste göras i vår demokratiska motståndskraft, med utgångspunkt i erfarenheterna från våra partner som Ukraina och Taiwan”.

Det arbete som det europeiska valorganet utför är ett arbete som har pågått i åratal och som syftar till att göra Europeiska unionen och dess information så sanningsenlig och oberoende som möjligt och genomföra en gemensam strategi som kan hantera de växande risker som är förknippade med yttre inblandning.

Europaparlamentets åtgärder verkar dock inte leda till några resultat i Europeiska kommissionen, som har en bisarr tendens att inte vilja följa vad parlamentsledamöterna, som valts av de europeiska medborgarna, föreslår.

I själva verket är det just i kampen mot utländsk inblandning som Europeiska kommissionen backar, trots parlamentets väl uttalade vilja i denna fråga. Och istället för att arbeta för att presentera ”försvarspaketet för demokrati” nästa vecka, beslutade kommissionen att fortsätta med en intern analys för att bedöma de möjliga konsekvenserna av detta förslag.

Men med facit i hand skulle paketet inte bara riktas mot kinesiska och ryska hackare och botar, utan även mot icke-statliga organisationer, de välkända ONG:erna. Dessa verkar vara särskilt mottagliga i detta avseende, eftersom de starkt kritiserade den plan som syftar till att få intressegrupper att redovisa utländsk finansiering.

Kommissionens reträtt motiveras med att det behövs mer tid och nya analyser för att bedöma vilka effekter detta paket skulle kunna få på det ekonomiska, sociala och politiska planet.

Behovet av öppenhet är dock ett av de privilegier som ligger till grund för en europeisk union som vill vara verkligt demokratisk. Samma behov av öppenhet på många andra områden stöds för övrigt starkt av icke-statliga organisationer, som inte missar något tillfälle att proklamera vikten av demokratiska och öppna processer.

Det är av denna anledning som det verkar märkligt att det finns tvivel om utvecklingen av ett förslag som syftar till att skydda och värna om medborgare och information. Kanske för att de första som inte är helt öppna vid en närmare granskning är just de som vill ha öppenhet, men bara om och när det passar deras intressen.