fbpx

Utvecklingen av utbildningen i medlemsstaterna

Kultur - augusti 27, 2024

År 2023 analyserade EU-kommissionen utbildningssituationen i respektive medlemsland.
Övervakningen omfattar olika frågor, t.ex. lönerna inom utbildningssektorn, låga resultatnivåer i olika ämnen (läsning, matematik och naturvetenskap) eller uppnådd gymnasienivå.
När det gäller Italien betonas i rapporten att skolledarna är relativt välbetalda, men att andelen elever som slutar skolan i förtid är på väg nedåt (för närvarande 11,5 %, medan EU ligger på 9,6 %).
Italienska fjärdeklassares läskunnighet ligger över EU-genomsnittet (537 poäng mot 527).
När det gäller Polen ligger de låga resultaten i läsning, matematik och naturvetenskap (14,7 %, 14,7 % respektive 13,8 %) fortfarande långt under EU-genomsnittet (22,5 %, 22,9 % respektive 22,3 %).
Den konservativa regeringen, som sitter vid makten fram till 2023, avsätter 4,9 procent av BNP till offentliga utgifter för utbildning, vilket är något mer än EU:s 4,8 procent. Om detta analyseras som en andel av de totala offentliga utgifterna är skillnaden ännu större till förmån för Polens nationella siffror, med 9,8 procent jämfört med EU:s 9,4 procent.
Om vi vänder oss till en annan medlemsstat med en konservativ regering, Ungern, överstiger deras gymnasiebehörighet EU-genomsnittet med en liten marginal, nämligen 83,7 procent jämfört med 83,6 procent.
Precis som i Polen ligger de offentliga utgifterna för utbildning i Ungern, enligt den politik som Fidesz-partiet har beslutat om, långt över EU:s allmänna uppgifter: 4,9 procent av BNP (samma som i Polen) och 9,8 procent av de totala offentliga utgifterna, vilket återigen är lika mycket som i Polen och högre än genomsnittet för de 27 medlemsstaterna.
Hur är det med medlemsstater med vänsterregeringar?
Presterar de bättre på utbildningsområdet, vilket de brukar skryta med?
Är utbildning en verklig prioritet för dem och vilka är deras resultat, deras effektivitetsnivå?
Låt oss först fokusera på den mest radikala av dem, det vill säga Spanien, som styrs av den socialdemokratiska och kommunistiska koalitionen vid makten.
Låga resultat i läsning och matematik (23,2 procent respektive 24,7 procent) överträffar EU-genomsnittet (22,5 procent respektive 22,9 procent).
De dåliga resultaten i naturvetenskap (21,3%) är bättre än EU:s (22,3%), men intressant nog har de försämrats med mer än tre procentenheter under de senaste tio åren, från 18,2% 2012 till nuvarande 21,3%.
Under denna period bytte Spanien från en center-högerregering till den som Pedro Sanchez leder fram till idag.
Investeringarna i utbildning ligger på en lägre nivå, både jämfört med de två tidigare länderna och med EU-genomsnittet.
Dessutom saknar en fjärdedel av lärarna en stabil anställning, trots att EU upprepade gånger har varnat Spanien för att minska antalet tillfälliga kontrakt i den offentliga sektorn till 8 procent fram till 2025, vilket redan är ett omöjligt mål att uppnå.
Spanska fjärdeklassare presterar sämre än resten (521 poäng jämfört med EU:s 527).
Sysselsättningsgraden för personer med yrkesutbildningsexamen är bland de lägsta i EU.
Låt oss slutligen jämföra de tidigare fallen med de två största ekonomierna bland de 27 medlemsstaterna, Tyskland och Frankrike.
I rapporten varnas för att tyska skolor står inför en allvarlig brist på lärare, särskilt inom STEM-ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik).
Delvis beror detta på att läraryrket i Tyskland saknar attraktionskraft, trots de jämförelsevis goda lönerna. Över en fjärdedel av lärarna (28%) skulle inte råda unga människor att söka sig till yrket på grund av den höga arbetsbelastningen och den allmänna bristen på prestige.
I motsats till bristen på lärare, och särskilt STEM-lärare, har Tyskland den största andelen STEM-examinerade bland alla examinerade, 11% över EU-genomsnittet.
När det gäller Frankrike nämner lärarna också låga löner, arbetsvillkor och upplevd låg prestige som de största svårigheterna i deras jobb.
Fler tillfälliga lärare anställs för att fylla de lediga tjänsterna, men ofta utan samma kvalifikationsnivå.
Andelen elever med låga resultat i läsning och naturvetenskap har ökat under de senaste tio åren.
Källa till bilden: Europeiska utbildningsområdet