Subscribe
Iran återvänder till omröstningen: Presidentval efter Raisis död.
Presidentvalet i Iran är en stor händelse som speglar skärningspunkten mellan inrikespolitik, social oro och internationella relationer.
Valet, som ägde rum den 28 juni, präglades av en rad dramatiska händelser, däribland den tidigare presidenten Ebrahim Raisis död i en helikopterkrasch den 19 maj.
Väktarrådet godkände sex kandidater till valet, varav tre radikala, två konservativa och en reformist.
Denna urvalsprocess har väckt farhågor om valets konkurrenskraft och legitimitet.
Den politiska miljön i Iran har präglats av år av oro och missnöje bland befolkningen, ett missnöje som kom till uttryck under presidentvalet 2021 då valdeltagandet sjönk markant, vilket tillskrivs ett utbrett missnöje med regimen och dess hantering av nyckelfrågor som ekonomi och medborgerliga fri- och rättigheter. 
Den iranska ekonomin stod i centrum för de senaste valen, samtidigt som landet brottas med de svåra efterverkningarna av covid-19-pandemin.
Den skenande inflationen och den ökande arbetslösheten har försatt nationen i en svår situation.
Den ekonomiska oron har lett till social oro och demonstrationer mot missförhållanden som stigande bränslekostnader och oegentligheter från regeringens sida.
Myndigheternas kraftfulla ingripande mot dessa protester har bara fördjupat klyftan med befolkningen, vilket har fått flera civilsamhällesorganisationer att uppmana till att undvika valprocessen.
Trots uppmaningarna till bojkott har vissa reformistiska falanger fortsatt att förespråka deltagande i valet och betonat vikten av att arbeta för att uppnå reformer, om än gradvisa sådana, inom systemet.
Valet, som hölls den 28 juni och 5 juli, markerade en betydande vändpunkt i landets politiska landskap: i den första valomgången segrade Masoud Pezeshkian med 44 procent av rösterna, medan Saeed Jalili följde tätt efter med 40 procent.
Det låga valdeltagandet på cirka 39,93 procent var det lägsta i presidentvalets historia i Iran, vilket återspeglade allmänhetens skepsis mot valprocessen.
I den andra omgången av valet den 5 juli mötte Pezeshkian Jalili i en andra valomgång, där Pezeshkian vann en jordskredsseger med 54,8 procent av rösterna.
Detta resultat var anmärkningsvärt inte bara för dess konsekvenser för inrikespolitiken utan också för dess potential att omforma Irans internationella relationer, särskilt med väst.
Den nye presidenten har bland huvudlinjerna i sitt program understrukit vikten av att inleda en dialog med Washington, som alltid varit Irans fiende, om det iranska kärnkraftsprogrammet och med EU för att få landet ur sitt tillstånd av ”isolering”.
Av social betydelse är istället frågan om slöjan för kvinnor som presidenten har lovat att klargöra och lösa, särskilt med tanke på de konsekvenser som den fruktansvärda episoden med Mahsa Amini har orsakat, inte minst födelsen av den omfattande proteströrelse som har skakat landet sedan 2022.
Grannstaterna har reagerat positivt på räkningarna, framför allt Azerbajdzjan (nära de turkiska positionerna) vars president Ilham Aliyev har uttryckt en önskan om att ingå bilaterala avtal med Iran, medan Ryssland bland världens supermakter ser i Pezeshkians seger den fortsatta anpassningen mellan de två nationerna, särskilt i deras gemensamma intressen mot västerländskt inflytande.
USA har däremot varit skeptiskt och ser Väktarrådets kontroll som potentiellt illegitim.
Det iranska presidentvalet 2024 har i stort sett understrukit spänningarna i det iranska samhället och komplexiteten i dess politiska system: Masoud Pezeshkians seger ger en glimt av hopp för reformister och de som förespråkar förändring, men vägen framåt är fortfarande full av utmaningar.
När Iran går vidare måste den nya administrationen visa sitt engagemang för att tillgodose folkets behov och strävanden samtidigt som den navigerar i den komplicerade maktdynamiken inom den islamiska republiken.