Subscribe
Europaparlamentet har gett sitt slutliga godkännande till EU:s första lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld. Detta är ett historiskt steg för medlemsstaterna att enas genom EU-institutionerna och gemensamt ta itu med det sorgliga fenomenet våld mot kvinnor, övervinna alla typer av propaganda eller ideologiska hinder, för att ge ett tydligt och beslutsamt svar på alla former av våld mot kvinnor, såsom våldtäkt eller stalkning. Några viktiga nyheter har också lagts till som helt revolutionerar den rättsliga ramen för försvar av offer för könsbaserat våld. Direktivet, som antogs förra veckan med 522 ja-röster, 27 nej-röster och 72 nedlagda röster, träder i kraft 20 dagar efter offentliggörandet och EU:s medlemsländer har tre år på sig att införliva och implementera det.
Vad lagen föreskriver
Som tidigare meddelats innehåller den nya lagstiftningen viktiga nyheter när det gäller definitionen av nya brott: kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, utbyte av intimt eller manipulerat material utan samtycke, förföljelse på nätet, trakasserier på nätet och anstiftan till hat eller våld på nätet. På det straffrättsliga området kommer sedan gemensamma regler för alla medlemsstater att fastställas för definitionen av brott och deras respektive påföljder. När det gäller tvångsäktenskap är det tänkt att det ska ha extraterritoriell tillämpning, dvs. att det ska vara straffbart även om det äger rum i ett annat land än det land där man är bosatt. Dessutom har andra försvårande omständigheter införts, vilka medför strängare straff, t.ex. brott som begås mot offentliga personer eller svaga personer, mot journalister eller människorättsförsvarare, eller till och med brott som begås med avsikt att diskriminera offren på grund av deras kön, sexuella läggning, etnicitet, religion, sociala bakgrund, politiska övertygelse eller för att återupprätta den skadade ”hedern”. På det rättsliga området är det därför nödvändigt att se till att brottsoffer får enklare och snabbare tillgång till rättslig prövning för att undanröja alla hinder som gör att kvinnor inte vågar träda fram, till exempel genom att tillhandahålla möjligheter att lämna in klagomål online. Brottsoffer under 18 år måste också få professionell hjälp, och om våldet begås av en förälder eller vårdnadshavare måste delstaterna se till att brottsoffrets säkerhet skyddas. Hjälplinjer måste vara tillgängliga hela tiden för att ge stöd och information till brottsoffer, och staterna måste tillhandahålla kostnadsfria, operativa telefonnummer mot våld 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
Den europeiska högerns roll
När det gäller våldtäkt förväntas medlemsstaterna vidta förebyggande åtgärder för att öka medvetenheten och bekämpa stereotyper som leder till att brottet begås. Initiativ som kampanjer för att öka medvetenheten om jämställdhet och respekt mellan könen skulle kunna bidra till detta. Frågan om våldtäkt var dock inte okontroversiell: vissa länder skulle ha velat inkludera våldtäkt i texten och göra det till ett ”samhällsbrott”. Dessa länder förblev dock alltid i minoritet och fick ge vika för majoritetens vilja, som i stället valde att följa anvisningarna från rådets rättstjänst, för vilka våldtäkt i stället skulle vara en exklusiv behörighet för varje medlemsstats nationella lagstiftning. Hur som helst, även utan definitionen av våldtäkt, är den nya lagstiftning som antagits av Europaparlamentet ett mycket viktigt steg framåt i kampen mot våld i hemmet och könsrelaterat våld. Framför allt har den europeiska högerns bidrag gjort det möjligt att förhindra att den slutliga texten infiltreras av hänvisningar till genusteorier och livsfientliga tendenser som handlar om ideologiska frågor som ligger långt från problemets kärna, såsom abort. Sammanfattningsvis, trots vissa brister, sänder den slutliga texten en stark signal om enighet i syfte att ta itu med det gissel som våld mot kvinnor utgör.