Subscribe
Det finns många och varierande sätt på vilka Europeiska unionen påverkar arbetsmarknaden i sina medlemsstater.
EU bör sträva efter att skapa jobb, begränsa klyftorna så mycket som möjligt och se till att inte införa stränga regler och bestämmelser som begränsar företagens möjligheter att vara aktiva på arbetsmarknaden.
Men för att kunna analysera utsikterna måste man utgå från nuläget, från de sysselsättningssiffror för 2023 som Eurostat presenterade i mars förra året. SYSSELSÄTTNING I EUROPEISKA UNIONEN Låt oss börja med siffrorna för sysselsättningen i åldersgruppen 20-64 år.
I Europeiska unionen är det genomsnittliga antalet sysselsatta i denna åldersgrupp 75,4%.
Inom denna procentsats måste man analysera männens sysselsättning, som uppgår till 80%, medan kvinnornas stannar på 70,2% – en skillnad på nästan tio procentenheter.
Jämfört med föregående år (siffrorna gäller för 2023, så vi talar om 2022) ökade sysselsättningsgraden för män i EU med 0,5 procent, medan den för kvinnor ökade med 0,9 procent på ett år.
Särskilt när det gäller kvinnors sysselsättning bör det noteras att 9,1 procentenheter har återhämtats under de senaste tio åren.
Denna tillväxt bådar gott, men den är fortfarande för låg för att ge märkbara resultat på medellång sikt. UTBILDNING, FÖRETAG OCH SYSSELSÄTTNING Mot bakgrund av uppgifterna är det uppenbart att inträdet på arbetsmarknaden, liksom förbättringen av yrkeskunskaperna och en eventuell återintegrering, måste ske genom oundvikliga faktorer som medlemsstaternas regeringar, med stöd av en verkligt proaktiv europeisk politik, måste påverka.
De faktorer som särskilt bör beaktas är arbetstagarnas utbildning (oavsett i vilket skede av deras yrkeskarriär de befinner sig), företagens roll på arbetsmarknaden och den sysselsättningsrelaterade politiken.
Det är med dessa tre punkter i åtanke som vi måste närma oss denna fråga och den dynamik som är förknippad med den inom Europeiska unionen. FÖRENKLING AV ADMINISTRATION OCH BUREAUKRATI Ledstjärnan i detta läge kan bara vara förenkling som ett led i att stödja entreprenörskap och innovation.
Förenklade regler, även genom att främja offentlig-privata partnerskap, gör det lättare för företag att investera i humankapital och nyanställningar.
Vad som behövs är därför en begränsning av den administrativa och byråkratiska börda som för närvarande följer av EU-förordningar.
Det är främst mikroföretag samt små och medelstora företag som för närvarande betalar priset.
Det är just för dem som vi måste arbeta för en effektiv tillämpning av Small Business Act och principen ”en in, en ut”, dvs. ingen ny lag utan en konsekvensbedömning av företagens liv.
Dessutom kan man inte låta bli att tänka på den betydelse som yrkesverksamma har för arbetsstrukturen i varje land.
Det är därför nödvändigt att ge dem samma förutsättningar som företagen när det gäller incitament och stöd. ENERGIN OCH MILJÖN I CENTRUM FÖR ARBETSLIVET Den gröna vändningen i Europa kan inte ske utan sysselsättning.
Arbetsmarknaden måste därför också inriktas på hållbarhet, men utan att medborgarnas liv och medlemsstaternas ekonomier påverkas negativt.
Därför behövs det politiska åtgärder för att uppmuntra skapandet av nya arbetstillfällen, men alltid med tanke på de många ekonomiska och miljömässiga utmaningar som EU:s framtid står inför.
Än en gång måste stödet först och främst riktas till mikroföretag samt små och medelstora företag, särskilt för att motverka stigande energikostnader och volatila råvarupriser som till exempel hänger samman med den mycket osäkra internationella situationen.
Det är med detta i åtanke som medlemsstaterna måste återgå till att erkänna rollen och den sociala nyttan av arbete och företag i grannskapet.
Endast på detta sätt kan vi utlösa en positiv process för att skydda städer och territorier från försämring.
Den lokala värderingen av arbete kommer därför oundvikligen att bero på de traditioner och unika egenskaper som finns i varje territorium. Sysselsättning för de yngsta Slutligen, den fråga som måste vara mest angelägen under de kommande decennierna är ungdomssysselsättningen och den politik som syftar till att stärka den.
Incitament för entreprenörskap (särskilt bland ungdomar) och för företag som anställer ungdomar, samt utbildning i skolorna om arbetslivet, är frågor som de nya EU-institutionerna inte får lämna därhän.
Framför allt måste skattelättnader för företag som skapar nya jobb bli en central del av EU:s politik.