Världsekonomin påverkas av extrema väderhändelser

Extrema väderfenomen, som värmeböljor, torka och översvämningar, fortsätter att slå nya rekord och utgör utmaningar för den globala ekonomin och samhället.

Naturkatastrofer – jordbävningar, skogsbränder, översvämningar etc. – orsakade totala ekonomiska förluster på mer än 313 miljarder USD globalt under 2022. Enligt en rapport som publicerats av ett försäkringsbolag är denna siffra 4% högre än det årliga genomsnittet för 2000-talet.

Rumänien på andra plats i Europa när det gäller konsekvenserna av vegetationsbränder

Samma rapport, som slår larm om den globala situationen, visar också att Rumänien inte klarar sig bra vare sig när det gäller konsekvenserna av vegetationsbränder – landet ligger på andra plats i Europa – eller när det gäller jordbävningar, där landet är bland de länder som löper störst risk att drabbas av katastrofer till följd av jordbävningar.

Enligt en rapport från AON, en försäkringsmäklare, täckte försäkrings- och återförsäkringsbolagen endast 132 miljarder dollar, eller 42 procent, av de totala förlusterna på 313 miljarder dollar, vilket gör 2022 till det femte dyraste året i försäkringsbranschens historia. Dessa siffror – säger rapportförfattarna – belyser en alarmerande verklighet, nämligen ett övergripande skyddsgap på 58 procent, vilket innebär att nästan hälften av de ekonomiska förluster som orsakas av naturkatastrofer inte täcks av försäkringar.

I samband med de utmaningar som klimatförändringarna och effekterna av katastrofer innebär blir försäkringsbolagens roll avgörande för att mildra deras ekonomiska effekter och förbättra motståndskraften hos de drabbade samhällena.

”I en globaliserad värld sträcker sig konsekvenserna av naturkatastrofer långt bortom de omedelbara geografiska områdena. Detta är en verklighet som Rumänien är medvetet om, även om landet inte direkt påverkas av stormar och inte upplever lika allvarliga väderfenomen som andra regioner”, säger Eugen Anicescu, VD för AON:s rumänska dotterbolag.

Ett exempel på detta är den förödande jordbävningen i Turkiet, som förutom de många förlusterna av människoliv ledde till skador på omkring 90 miljarder dollar. Enligt AON:s undersökning täcktes endast ca 42% av de skador som orsakades av jordbävningen av försäkringar.

”Jordbävningen som ägde rum i februari i år är inte bara en tragedi för Turkiet, utan har också återverkningar på global nivå, inklusive här i Rumänien. När försäkringsmarknaden påverkas i ett land kommer priserna att stiga inte bara på den marknaden, utan globalt (…) Samtidigt är det viktigt att diskutera förluster och skador på fastigheter, oavsett om de är bostäder eller kommersiella, och att inse att klimatrisker är ett globalt problem som kräver kollektiva och ansvarsfulla åtgärder. Vi behöver en integrerad global och lokal strategi för att anpassa oss och skydda oss effektivt mot framtida klimatrisker. Jag tycker också att vi bör förstå att i takt med att Rumäniens ekonomi växer kommer också mängden skador som vi måste täcka individuellt eller kollektivt att öka”, förklarade Eugen Anicescu.

Förutom återverkningarna på försäkringspriserna förutspår AON-studien också att Rumänien, liksom andra europeiska länder som Österrike, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien och Cypern, löper stor risk att drabbas av jordbävningskatastrofer. Prognosen bekräftas av Världsbankens uppgifter, som visar att en stor del av Rumäniens befolkning är bosatt i områden med hög seismisk risk. Sårbara i detta avseende är också viktiga transport-, energi-, vattenförsörjnings- och kommunikationstjänster samt 60-75 % av landets fasta tillgångar som ger ett betydande bidrag till landets ekonomiska och sociala utveckling.

Forskarna uppskattar att om Rumänien skulle drabbas av en jordbävning som är lika kraftig (magnitud 7,4 på Richterskalan och varar i cirka 56 sekunder) som den som inträffade den⁴:e i mars 1977 skulle den ekonomiska skadan uppgå till tiotals miljarder euro, tusentals människor skulle skadas och de som skulle förlora sina hem skulle uppgå till hundratusentals, säger Allana Simpson, regional samordnare för katastrofriskhantering i Europa och Centralasien vid Världsbanken. Vid jordbävningen i Rumänien 1977 skadades ca 11 300 personer och ca 35 000 bostäder kollapsade. De flesta materiella skadorna koncentrerades till Bukarest där mer än 33 byggnader kollapsade. Eftersom de byggnader som drabbades av jordbävningen 1977 ännu inte har förstärkts, finns det risk för att de materiella skadorna och förlusterna av människoliv vid en ny jordbävning kommer att bli mycket större än för 46 år sedan.

I en intervju med Agerpres nyligen sade Allana Simpson att investeringar i förebyggande åtgärder och beredskap är de viktigaste åtgärder som Rumänien behöver vidta i det nuvarande läget, så att alla medborgare vet vad de ska göra i händelse av en jordbävning och kan hjälpa dem i samhället som behöver det.

Rumänien på andra plats i Europa efter Spanien när det gäller skogsbränder

Den senaste AON-rapporten belyser ännu ett oroande faktum: Rumänien ligger på andra plats i Europa efter Spanien när det gäller skogsbränder. Enligt rapporten brann 163 000 hektar mark i Rumänien 2022 till följd av vegetationsbränder, vilket orsakade avsevärda skador och placerade landet på andra plats i Europa efter Spanien, där dubbelt så mycket mark brann, 316 000 hektar.

Den yta som brändes av skogsbränder i Europeiska unionen 2022 var den näst största under detta århundrade.

Enligt uppgifter från EFFIS satellitövervakning var den totala ytan som brändes av skogsbränder i Europeiska unionen 2022 den näst största under detta århundrade, näst efter 2017. Enligt det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS) uppgick den sammanlagda areal i Europeiska unionen som förstördes av bränder från januari till mitten av november 2022 till mer än 785 000 hektar, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för 2006-2021 på cirka 317 000 hektar.

6,4 megaton kol från bränder i EU bara under 2022

CAMS – Copernicus Atmospheric Monitoring Service säger att resultatet är i linje med dess data, som uppskattar de totala brandutsläppen i EU och Storbritannien mellan den¹ juni och den ³¹ augusti till 6,4 megaton kol, den högsta nivån för denna tid på året på 15 år. CAMS påpekade förra året att de enorma bränderna i Spanien och Frankrike ledde till de högsta koldioxidutsläppen under perioden juni-augusti sedan satellitövervakningen inleddes 2003, med stora effekter på luftkvaliteten i regionen.

I september 2022 sade FN:s världsmeteorologiska organisation att samspelet mellan föroreningar och klimatförändringar kommer att påverka hundratals miljoner människor under nästa århundrade och efterlyste konkreta och omedelbara åtgärder för att mildra skadorna. Med klimatförändringar och ökad urbanisering uppskattar Swiss Re:s forskningsinstitut att de ekonomiska förlusterna till följd av översvämningar också kommer att öka.

”Bara under 2021 har vi sett mer än 50 allvarliga översvämningar världen över”, varnade Martin Bertogg, chef för risker och katastrofer på Swiss Re, förra året.

Bara under 2021 orsakade översvämningar skador för 82 miljarder dollar (73 miljarder euro) globalt, sade företagets tjänstemän och noterade betydande luckor i täckningen för denna risk som kan öka med klimatförändringarna, rapporterar AFP, som plockats upp av Agerpres.

Oplanerad urbanisering ökar översvämningsriskerna

Enligt uppgifter från Världsbanken drabbas uppskattningsvis 2 miljarder människor i världen av översvämningsrisker, och klimatförändringarna och den oplanerade urbaniseringen kommer att öka dessa risker ytterligare. Deras inverkan på ekonomier, samhällen och människor kan vara långtgående.

Världsbanken har gett stöd till Rumänien och Bulgarien för den nationella uppdateringen av kartorna över översvämningsrisker (HHRI) för genomförandet av den andra omgången av EU:s översvämningsdirektiv. Detta efter att de två länderna, tillsammans med fyra andra EU-medlemsstater – Cypern, Grekland, Litauen och Slovakien – var tvungna att uppdatera sina riskkartor 2021.

Detta direktiv ger en allmän ram för integrerad hantering av översvämningsrisker och kräver att EU:s medlemsstater identifierar områden med potentiell betydande översvämningsrisk (APSFR), genomför detaljerade faro- och riskbedömningar och översvämningskartor samt utarbetar planer för hantering av översvämningsrisker med åtgärdsprogram för att hantera översvämningsrisker.