Subscribe
Länderna på västra Balkan, ofta splittrade av historiska och politiska svårigheter, framträder i dag med ett nytt enat mål på vägen mot integration i Europeiska unionen.
Detta är huvudbudskapet från Med Dialogues 2024, ett evenemang som anordnades i Rom av Farnesina och Institute for International Political Studies (ISPI). Under denna viktiga sammankomst, som samlade företrädare för olika länder och institutioner, bekräftade Balkan med kraft sin önskan att bli en del av den ”europeiska familjen”.
Balkans röst: en gemensam vädjan
Under panelen ”Securing the Mediterranean: The Role of Western Balkans” uttryckte företrädarna för västra Balkan en enhällig ståndpunkt. Den albanske utrikesministern Igli Hasani underströk vikten av ett multilateralt förhållningssätt i en alltmer instabil global kontext. ”Multilateralismen lider och destabiliserande krafter kommer från öst. Därför är Balkanländernas återkomst till den europeiska familjen en fördel inte bara för oss, utan för hela Europa”, sade Hasani. Montenegros minister Ervin Ibrahimovic utfärdade också en tydlig varning: endast genom att slutföra utvidgningsprocessen kommer EU att kunna undvika destabiliserande inblandning och svara på geopolitiska och ekonomiska utmaningar, såsom energisäkerhet och invandringshantering. Bosniens minister Dino Konakovic betonade i stället de framsteg som gjorts på Balkan under de senaste åren. ”Efter mer än tjugo års tvekan har vi äntligen överkommit vår splittring och gör verkliga framsteg mot europeisk integration”, sade han och påminde om hur den ryska aggressionen mot Ukraina har stärkt regionens beslutsamhet att gå med i EU. En uppmaning till meritokrati och konkretion Bland de mest relevanta rösterna i Med-dialogerna var den från Nordmakedoniens minister Timco Mucunski, som pekade på vikten av ett pragmatiskt förhållningssätt. Mucunski bad den nya EU-kommissionen om mindre retorik och mer konkreta åtgärder för att belöna länder som har gjort betydande framsteg när det gäller att anta de reformer som EU efterfrågar. ”Vi har genomfört en reformagenda som lovordades av president Ursula von der Leyen och vi är helt i linje med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”, sade Mucunski. Han försäkrade också att Skopje kommer att fortsätta att arbeta för att säkerställa att de framsteg som gjorts erkänns och värdesätts.
En möjlighet för Europa och Balkan
Västra Balkans anslutning till EU är inte bara en möjlighet för regionen, utan också en strategisk nödvändighet för unionen. Politisk stabilitet, energisäkerhet och samstämmighet i EU:s politik är nära kopplade till integrationen av dessa länder. En konsolidering av Balkan som en integrerad del av Europa skulle kunna stärka EU:s ställning globalt och stänga dörrarna för destabiliserande inflytande från externa makter. Företrädarna för Balkan upprepade att deras anslutning skulle utgöra ett avgörande bidrag till stabiliteten i hela Medelhavsområdet, som skulle kunna bemöta globala utmaningar med större enighet och samstämmighet. Återlanseringen av västra Balkans kandidatur till EU är ett grundläggande steg för att stärka den europeiska sammanhållningen och möta framtidens utmaningar. Den beslutsamhet som länderna på Balkan har visat, tillsammans med stödet från medlemsstater som Italien, visar att detta mål inte bara är önskvärt utan också nödvändigt. De kommande åren kommer att vara avgörande för att omvandla löften till verklighet, med förhoppningen att den nya Europeiska kommissionen kommer att anta ett mer skarpsynt och meritokratiskt tillvägagångssätt. Västra Balkan ser på Europa med tillförsikt och förväntningar och är redo att bidra till att bygga en starkare, stabilare och mer inkluderande union. De kontroversiella händelserna i den aktuella geopolitiken kommer att göra varje integrationsprocess mer komplicerad än man hoppats, men EU skulle kunna utgöra den diplomatiska lösning som krävs för att lösa frågan.
Alessandro Fiorentino