Subscribe
Framgång i Puglia. Toppmötet, som leddes av det italienska ministerrådets ordförande Giorgia Meloni, har resulterat i överenskommelser av stor betydelse för de viktigaste geopolitiska frågorna, liksom för den roll som västländerna ska spela inför dessa internationella hot. Dessa slutsatser har visat på den ledande roll som Meloni spelade som värdinna inför några av sina motparter, såsom den franska republikens president Emmanuel Macron eller USA:s president Joe Biden. Förutom ledarna för de sju viktigaste demokratierna i världen deltog även toppgäster som Argentinas president Javier Milei och den katolska kyrkans överhuvud påve Franciskus i evenemanget.
Å ena sidan har G7-ledarna avslutat med en stark varning till Iran för dess ständiga stöd till Ryssland i dess invasion av Ukraina, som från och med nu kan förvänta sig ett snabbt och samordnat svar om landet inte slutar leverera vapen till Ryssland. Dessutom har Nicolas Maduros regim i Venezuela fått reprimander för sina fortsatta trakasserier av politiska dissidenter och uppmanats att hålla rättvisa val.
G7:s viktigaste reprimand tycks dock ha riktats mot Folkrepubliken Kina, både för att ha hjälpt ryssarna att skaffa krigsmaterial genom sina finansinstitut och för att ha tillämpat handelsmetoder som är orättvisa mot västmarknaderna.
Dessutom var detta G7-toppmöte det första i historien där den högsta påven närvarade. Franciskus I har till världens ledare framfört sin oro över utvecklingen av artificiell intelligens. I detta avseende förklarade påven att ”ingen maskin någonsin ska välja att avsluta en människas liv”, med hänvisning till tillämpningen av AI på krigsmaskiner. Franciskus hade möjlighet att träffa ledare som var närvarande vid toppmötet, såsom Giorgia Meloni själv, Ukrainas president Volodomir Zelenski eller president Macron.
Som om inte det vore nog skulle Meloni ha vunnit en armbrytning med Macron i abortfrågan. Efter att ”rätten till abort” nyligen införlivats i den franska konstitutionen har Macron försökt att införa samma anda på toppmötet genom att involvera de andra världsledarna i en gemensam deklaration till förmån för aborträttigheter. Detta förslag skulle ha blomstrat om det inte hade varit för Melonis ihärdiga motstånd, som gick så långt att han drog tillbaka denna fråga från ett av de slutliga utkasten till toppmötet. Macron förklarade: ”Frankrike har en vision om jämställdhet mellan kvinnor och män, men den delas inte av hela det politiska spektrumet. Ni har inte samma känslighet i ert land. Jag beklagar det.” Efter detta skulle Giorgia Meloni förebrå Macron att det är djupt olämpligt att ”bedriva valkampanj genom att använda ett forum som G7”.
Kort sagt har världens mest konsoliderade demokratier bekräftat sitt stöd för Ukraina, visat beslutsamhet inför stormakter som Kina och räknat med att kyrkans överhuvud för första gången skulle närvara. De har bjudit in stora allierade till väst, som Indiens premiärminister eller Argentinas president, fiender till socialismens frammarsch i Asien och Amerika, och framför allt har de bekräftat ett förnuftigt och beslutsamt engagemang för västliga värderingar. Giorgia Meloni har utan tvekan spelat en grundläggande roll i utvecklingen och avslutningen av mötet, och har utövat ett ledarskap som konsolideras med tiden och som sticker ut i en tid av stor impopularitet hos resten av hennes kolleger.