Subscribe
I en tid då EU står inför allt större utmaningar när det gäller den globala konkurrenskraften är det angeläget att EU söker strategiska alternativ inom olika nyckelsektorer, däribland energi. Övergången till en mer konkurrenskraftig ekonomi måste drivas av förnybara energikällor och ny teknik, vilket är ett nödvändigt steg för att säkerställa att Europa behåller sin relevans på den internationella arenan. För att denna omställning ska bli hållbar behöver EU dock en långsiktig vision som integrerar innovation och samarbete mellan offentliga och privata intressenter, både inom och utanför EU.
En av de sektorer där EU kan öka sin konkurrenskraft är energi, särskilt med vätgas som en viktig energikälla i den framtida energistrategin. Trots framsteg inom vätgaspolitiken, t.ex. den europeiska vätgasstrategin, fortsätter branschorganisationer och andra aktörer att kräva justeringar i hur denna politik förs vidare.
Behovet av att skapa en konkurrenskraftig vätgasmarknad som möjliggör en kostnadseffektiv och ändamålsenlig produktion har blivit tydligt, men detta kan inte uppnås utan en mer pragmatisk och teknikneutral strategi.
Om EU vill leda denna nya industri måste man tillåta innovation utan att införa onödiga hinder som hämmar utvecklingen av ny teknik.
Branschorganisationer som Hydrogen Europe har betonat vikten av att se över den nuvarande politiken som påverkar vätgasproduktionen, med särskilt fokus på konkurrenskraft i termer av kostnader. EU måste prioritera att undanröja regleringshinder som ökar kostnaderna för vätgasproduktion och förnybar energi i allmänhet, utan att äventyra hållbarheten. Det är viktigt att politiken inte bara fokuserar på tillgången till teknik med låga koldioxidutsläpp, utan också omfattar incitament på efterfrågesidan, vilket skulle stimulera skapandet av en verklig och robust marknad för vätgasbaserade produkter.
Utöver vätgas måste EU utforska andra strategiska alternativ för att stärka sin konkurrensposition. Digitalisering och artificiell intelligens är områden där Europa kan utmärka sig om politiken främjar forskning och utveckling och samtidigt främjar samarbete med universitet och teknikföretag för att påskynda innovation. I kombination med ett mer sammankopplat energiinfrastrukturnätverk skulle detta säkerställa en större integration av förnybara energikällor och förbättra det europeiska energisystemets motståndskraft mot potentiella globala kriser.
Dessutom kan EU:s roll när det gäller att skapa globala marknader inte underskattas. Vätgas, till exempel, är en produkt som kan exporteras och användas internationellt. Men för att Europa ska ha en konkurrensfördel måste man förbättra sina internationaliseringsstrategier. EU måste agera snabbt för att stärka sin position på de internationella marknaderna och arbeta för att skapa strategiska allianser med andra länder och regioner och se till att dess regler och standarder antas globalt.
För att uppnå detta spelar branschorganisationerna en avgörande roll. De är de röster som bäst förstår de utmaningar som de produktiva sektorerna står inför och måste därför höras i de politiska beslut som fattas. Samarbetet mellan Europeiska kommissionen och de enheter som företräder olika sektorer, t.ex. energi eller industri, måste bli närmare och effektivare när det gäller att utforma en politik som inte bara gynnar företagen utan också ger möjligheter för små och medelstora företag, som är avgörande för den europeiska ekonomin.
När EU fortsätter att driva sina gröna och digitala agendor framåt har man inte råd att enbart förlita sig på lösningar som har varit effektiva i det förflutna. Det är viktigt att EU söker nya strategier som inte bara syftar till att förbättra effektiviteten på de inre marknaderna utan också gör det möjligt för EU att bli en global ledare inom innovation och hållbarhet. Om EU kan integrera dessa element och förbättra sin politik på ett effektivt sätt kommer man att kunna säkerställa sin långsiktiga konkurrenskraft, inte bara på energiområdet utan även på många andra viktiga områden i framtiden.