Subscribe
Mellan den 14 och 24 mars 2025 genomförde byrån Polling Europe en opinionsundersökning för ECR om två mycket intressanta och framför allt centrala frågor i den nationella och internationella debatten, särskilt efter den senaste utvecklingen i samband med de handelstullar som USA:s president infört mot resten av världen. De två huvudämnena, som är uppdelade i flera frågor som vi kommer att analysera, handlar först om hur medborgarna i de olika EU-medlemsstaterna uppfattar sitt eget rättssystem, och därefter om en analys av unionens förbindelser med president Donald Trump.
METODEN FÖR UNDERSÖKNINGEN
För att bättre förstå vissa av uppgifterna i rapporten är det värt att börja med den metodologiska ram som ligger till grund för undersökningen, som genomfördes online bland ett representativt urval av EU-medborgare över arton år. Totalt genomfördes 5 006 intervjuer under de tio dagar då frågorna ställdes. Dessa fördelades mellan de 27 medlemsländerna i kvoter som var proportionella mot invånarnas kvantitativa vikt och jämnt fördelade på kön och ålder (med hänsyn till de senaste uppgifterna från Eurostat). Naturligtvis krävdes vissa justeringar och unionen delades in i fem analysområden: Tyskland, Frankrike, Central- och Östeuropa (Baltikum, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Slovenien), Nordeuropa (Sverige, Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Lux., Irland, Österrike) och Sydeuropa (Spanien, Italien, Portugal, Grekland, Malta, Cypern). Slutligen samlades separata uppgifter in för tre länder, som dock fortfarande ingick i det område där de hörde hemma: Italien, Spanien och Polen. Att förstå vilka indelningar som väljs är också användbart för att göra en djupgående analys baserad på de medellånga och långsiktiga relationerna och dynamiken mellan stater och på den inhemska fronten. Bland de uppgifter som vi ska analysera finns några som rör europeiska politiska grupper. Att analysera den använda arbetsmetoden är också användbart för att inte hamna i misstaget att tro att de mer än fem tusen medborgare som intervjuats har en så djupgående kunskap om EU:s politik att de fullt ut förstår de stora politiska familjerna och deras specifika och karakteristiska drag. När man i undersökningen talar om väljarna i de europeiska politiska grupperna måste man faktiskt ta hänsyn till att medborgarna i varje medlemsland intervjuades om sina avsikter att rösta på de nationella partierna och att uppgifterna sedan omkodades genom att dessa avsikter förklarades utifrån den europeiska politiska familj som de tillhör.
RÄTTSVÄSENDET OCH DOMSTOLSSYSTEMET
Analysen i detta första skede var särskilt inriktad på rättsväsendets oberoende i de olika medlemsstaterna i Europeiska unionen. Frågan gällde rättsväsendets, domarnas och medborgarnas uppfattning om huruvida de är beroende av politiska krafters inblandning på det nationella planet i de enskilda länderna. Om vi tittar på rådata, innan vi förfinar analysen av enskilda fall, kan vi med viss säkerhet säga att majoriteten av de europeiska medborgarna inte tror på domarnas och rättsväsendets fullständiga oberoende i sina länder. Faktum är att 57 procent anser att det finns någon form av påverkan från politiska krafter, medan endast 36 procent bekänner sig till deras oberoende.
DOMARES OCH JUSTITIEVÄSENDETS OBEROENDE
Om man ser till hur uppgifterna fördelar sig mellan de länder och områden som omfattas av analysen kan man lätt se en uttunning i ytterkanterna: det blir tydligare att domare och rättsväsende är ”helt oberoende” och att de är ”helt styrda” av politiska krafter. Fördelningen fokuserar mer på ståndpunkten ”i stort sett oberoende”, som ändå förblir i minoritet, och på ståndpunkten ”delvis villkorad”, som utgör majoriteten på 57%. Det land som tror mest på att dess rättssystem är villkorat visar sig vara Spanien: 74% av de tillfrågade placerade sig faktiskt på svar kopplade till delvis eller fullständig villkorning. Spanien följs med 68% av Sydeuropa (en siffra som utan tvekan drivs av Italien och Spanien), med 66% av Central- och Östeuropa (en siffra som också inkluderar Polen) och i nivå med 63% av respondenter från Polen och Italien. Rättsväsendet och domarna anses vara mest oberoende i Tyskland (49%), i Nordeuropa (44%) och i Frankrike (40%).
HUR MYCKET SPELAR POLITISK TILLHÖRIGHET ROLL?
Den opinionsundersökning som Polling Europe har föreslagit syftar också till att ge dessa uppgifter en politisk tillhörighet, genom att också dela upp svaren efter den europeiska politiska familj som de svarande tillhör. På detta sätt är det lätt att se att procentandelen av dem som är för ett fullständigt oberoende av rättssystemet återfinns i De gröna (47 procent), Förnya Europa (48 procent) och EPP (43 procent). Procentandelar som dock vägs upp av ECR (73 procent), Europeiska patrioter (68 procent) och ESN (71 procent), som i stället pekar på den politiska styrningen av domare och rättssystemet.
FÖRTROENDE FÖR RÄTTSVÄSENDET
En annan fråga i denna första del av undersökningen gäller medborgarnas förtroende för rättsväsendet. Även här skiftade procentsatserna mot misstroende (med 50% av de svarande), medan 46% satte sin tillit till landets domare och politiska system. Detta står också i kontrast till antalet svarande som anser att det förekommer politisk inblandning i systemet.
Om man återigen tittar på fördelningen av uppgifterna kan man se en uttunning av de band som representerar de extrema ståndpunkterna, medan den siffra som representerar det högsta förtroendet för rättssystemet kommer från Tyskland med en siffra på 55%. Skeptiska till systemets verkliga funktion är de central- och östeuropeiska länderna (60 %) och återigen Spanien (58 %). En misstro mot det iberiska landet som är tydlig i alla de frågor som hittills ställts.
DIVARIANSEN MELLAN PROGRESSISTER OCH KONSERVATIVA
Respondenterna tillfrågades sedan om sina röstningsintentioner i ett nationellt sammanhang, så att uppgifterna sedan kunde kodas in i de europeiska hushåll som de tillhörde. Precis som i den första frågan kom den större skepsisen från konservativa, populistiska och högerextrema grupper, i synnerhet ECR med 68%, Patriots med 63% och ESN med 67%. Mer förtroende uttrycks om man rör sig åt vänster, återigen med De gröna (60%), EPP och Europeiska socialdemokratiska partiet S&D på 57%.
I slutändan står det klart att förtroendet för rättsväsendet och för domarnas oberoende varierar beroende på respondenternas politiska inriktning och geografiska ursprung. Framför allt verkar det vara EU:s medlemsstater i norr som har störst förtroende för kvaliteten på sitt rättsväsende. Samtidigt finns de mest skeptiska länderna i öst och syd. En uppdelning som också relaterar till politisk tillhörighet, där de mer euroskeptiska europeiska hushållen tenderar att se på rättsväsendets arbete med misstro, medan respondenter som står närmare progressiva ståndpunkter tenderar att tro mer på domarnas oberoende. Dessa ståndpunkter kan också lätt tillskrivas nationella särdrag och händelser som kan ha präglat enskilda medlemsstater och deras rättssystem under de senaste åren. Uppenbara fall av korruption eller justitiemord kan ligga till grund för ett negativt svar när det gäller förtroende, medan en lång rättstradition och ett system som anses stabilt och långt ifrån möjligheten till extern inblandning (vare sig den är politisk eller av annat slag) säkert leder till att den svarande betraktar domarnas arbete och oberoende med större förtroende.