Viktig seger för europeiska konservativa

EU-valet den sista helgen i juni har resulterat i en rungande förbättring för de partier som tillhör ECR, vilket innebär en ökning av antalet ledamöter som kommer att sitta i Europaparlamentet för de europeiska konservativa och reformisterna. Italien och Spanien har varit länder, bland många andra, där de konservativa har uppnått historiska resultat i EU-valet.

Detta har, som nämnts ovan, inneburit en ökning med fyra ledamöter för ECR, som nu har 73 ledamöter i Europaparlamentet. I Italien valde nästan 30% av väljarna det parti som leds av Giorgia Meloni, som också är ordförande för gruppen Europeiska konservativa och reformister, som det bästa alternativet för att företräda italienska intressen i EU-institutionerna. Å andra sidan har Vox i Spanien befäst sin ställning som den tredje kraften, fått mer än en och en halv miljon röster och ökat sin representation med två mandat, vilket är ett tydligt budskap från det spanska folket att erkänna det arbete som detta parti har gjort under de senaste fem åren i Europaparlamentet till försvar för frågor som är av stor betydelse för Spanien, såsom jordbruk och boskap, jakt eller kulturell rikedom och skydd.

I detta avseende har Vox ledare i EU-institutionerna, Jorge Buxadé, varnat för att de patriotiska och suveränistiska krafterna är fler till antalet ledamöter än det europeiska socialistpartiet, så han förespråkar en allians mellan alla dessa krafter för att bli en oumbärlig aktör i utformningen av EU:s politik från och med nu. Även om han först oroade sig över det låga valdeltagandet i Spanien, och hänvisade till orsaker som missnöje och trötthet på samhällspolitiken, kunde han inte låta bli att gratulera resten av ECR-kollegorna som har uppnått viktiga resultat i valurnorna.

Dessa omständigheter, i denna tingens ordning, är en återspegling av en förskjutning som de europeiska medborgarna gör mot konservativa ståndpunkter. Man bör inte se detta som ett undantagsfall, eftersom det är en tydlig konsekvens av den katastrofala politik som har förts av de två stora partier som har dominerat under hela EU:s historia. De konservativa har dock alltid haft ett tydligt mål som redan skördar stora frukter i hela unionen. Detta har sitt existensberättigande i övertygelsen om att upprätthålla ett Europa som är engagerat i det kristna arvet, ett Europa som skyddar sina medborgare mot yttre inblandning och garanterar gränser som ger säkerhet och stabilitet inte bara för samhället utan också för ekonomin. Detta är vad de partier som ingår i ECR-gruppen står för och detta är vad allt fler EU-medborgare vill ha i sina val och därmed i sitt politiska och sociala liv.

Å andra sidan är det nödvändigt att nämna det fall som vänsterpartierna drabbades av. Det är viktigt att se hur deras ständiga nederlag i varje medlemsstat har lett till samma resultat i val där de alltid har strävat efter att hålla sig inom en parlamentarisk stabilitet. Deras ideal har försvagats, och vad värre är, med en direkt konsekvens för medborgarna, deras ideal har misslyckats i grundläggande frågor som invandring, säkerhet eller skyddet av varje medlemsstats suveränitet.

Från och med nu ligger en lång och framgångsrik väg framför oss för alla så kallade konservativa och reformistiska partier i Europa. De har förmågan att förena sina krafter för att vara avgörande och instrumentella i skapandet och utformningen av nya parlamentariska regler, nya direktiv och nya förordningar. De har möjlighet att få de europeiska medborgarna att inse att Europa behöver en konservativ politik som tryggar framtiden för de nya generationerna. De har kort sagt det perfekta verktyget för att börja bygga ett säkert, välmående och dynamiskt Europa.

ECR har uppnått historiska resultat, liksom många av dess medlemspartier, så det är dags att åter bekräfta och hävda rösten från miljontals européer som kräver den politik som förespråkas av Europeiska konservativa och reformister.