Subscribe
Europeiska unionens ledare har misslyckats med att enas om namnet på nästa ordförande för Europeiska kommissionen och Europeiska rådets ordförande.
Hittills har det funnits en rad krafter som har stagnerat processen, varav den mest uppenbara är Europeiska folkpartiets (EPP) girighet i förhandlingarna om toppjobben i den europeiska huvudstaden.
EPP:s inställning är att medvetet alienera de konservativa krafterna inom Europeiska unionen och att förråda sitt bekvämlighetsäktenskap med socialdemokraterna.
Innan resultatet av omröstningen den 9 juni var helt klart hade kommissionens nuvarande ordförande Ursula Von der Leyen lovat att hon än en gång skulle regera i koalition med det socialdemokratiska blocket.
Detta var ett slag mot de konservativa krafterna och även EPP-väljare som förespråkade en kursändring från de nuvarande europeiska prioriteringarna.
Von der Leyens drag ska ha gjort ECR:s toppledare arga, däribland Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som har uteslutits från förhandlingarna om toppjobben i Bryssel, trots att Europeiska konservativa och reformister (ECR) fick ett kraftigt ökat antal ledamöter i Europaparlamentet efter EU-valet.
Detta förvärrades ytterligare av de läckta uppgifterna om EPP:s avsikter inför förhandlingarna med rådet. EPP ska nämligen ha planerat att ge rådet till Portugals tidigare premiärminister från landets socialistparti, Antonio Costa.
Europaparlamentet väntas rösta om EU-kommissionens ordförande inom den närmaste månaden.
Von der Leyen har dock ännu inte helt säkrat jobbet. Även om hon inte behöver stöd från alla EU-ledare kommer hennes agendasättande makt att minska avsevärt om ECR fortsätter att försummas på det sätt som skett sedan resultatet i EU-valet kom.
Vad von der Leyen behöver är 361 röster av de 720 ledamöterna i Europaparlamentet för att säkra kommissionens toppjobb.
EPP och S&D-gruppen har tillsammans cirka 400 ledamöter. Men inte alla röster från socialdemokraterna är säkrade. Fler läckor om förhandlingarna har avslöjat att von der Leyen har föreslagit att dela upp den femåriga mandatperioden för ordförandeskapet i Europeiska rådet i två mandatperioder på två och ett halvt år, med Costa från socialdemokraterna först och sedan en EPP-siffra under den andra halvan av den europeiska mandatperioden.
EU:s nuvarande rådsordförande, belgaren Charles Michel, som är känd för att ha betydande meningsskiljaktigheter med von der Leyen, påstås driva på för att andra kandidater ska bli ordförande för kommissionen.
Några namn som påstås ha florerat från hans kontor är Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis från det grekiska partiet Ny Demokrati (EPP) och Mette Frederiksen, Danmarks nuvarande statsminister från Socialdemokraterna (S&D).
Michels kansli har dock dementerat ryktena om att rådets nuvarande ordförande skulle ha för avsikt att sabotera von der Leyens kandidatur.
Det enda namn som nästan är klart är Maltas Roberta Metsola, som är inställd på att fortsätta på toppjobbet i Europaparlamentet.
Å andra sidan är tyska Von der Leyen långt ifrån färdig med att navigera i denna politiska malström. Hennes kandidatur har hittills visat sig leda till splittring, även bland de nuvarande allierade.
Det förväntas dock inte bli någon större förändring trots allt buller kring förhandlingarna. Så det är osannolikt att EPP vid denna tidpunkt kommer att lyssna på rösterna från konservativa krafter.
Trots denna uppenbara uteslutning av de europeiska konservativa från förhandlingsprocessen ger deras större andel i Europaparlamentet, även om den inte är tillräcklig för att styra, dem tillräckligt med makt för att påverka unionens politiska inriktning.
Så även om hon blir vald kommer von der Leyen inte att komma ut i en position med betydande styrka. Hennes makt kommer att kontrolleras av Europas konservativa.
Samtalen ska enligt planerna återupptas i slutet av juni.